Ramayana
तं मातरो बाष्पगृहीतकण्ठ्यो दुःखेन नामन्त्रयितुं हि शेकुः । स त्वेव मात्रृ़रभिवाद्य सर्वारुदन्कुटीं स्वां प्रविवेश राघवः ॥ २-११२-३१
His mothers were unable to bid him farewell their throats were choked with tears of sorrow but Rama himself paid obeisance to them and entered his hut in tears. ॥ 2-112-31॥
english translation
taM mAtaro bASpagRhItakaNThyo duHkhena nAmantrayituM hi zekuH । sa tveva mAtrR़rabhivAdya sarvArudankuTIM svAM praviveza rAghavaH ॥ 2-112-31
hk transliteration by Sanscript