1. siva.sh/ramayana/bala-kanda/40/17
    ततः पूर्वां दिशं भित्त्वा दक्षिणां बिभिदुः पुनः | दक्षिणस्यामपि दिशि ददृशुस्ते महागजम् || १-४०-१७tataH pUrvAM dizaM bhittvA dakSiNAM bibhiduH punaH | dakSiNasyAmapi dizi dadRzuste mahAgajam || 1-40-17Subsequently, having dug the eastern region, they went on to southern and dug it too. In the southern region, they beheld a mighty elephant. [1-40-17]
  2. siva.sh/ramayana/bala-kanda/40/16
    ते तं प्रदक्षिणं कृत्वा दिशापालं महागजम् | मानयन्तो हि ते राम जग्मुर्भित्त्वा रसातलम् || १-४०-१६te taM pradakSiNaM kRtvA dizApAlaM mahAgajam | mAnayanto hi te rAma jagmurbhittvA rasAtalam || 1-40-16 Oh ! Rama, they circumambulated the great elephant in supplication and on worshipping that mighty elephant which was the protector of easterly direction they proceeded to netherworld duly splitting the earth. [1-40-16]
  3. siva.sh/ramayana/bala-kanda/40/15
    यदा पर्वणि काकुत्स्थ विश्रमार्थं महागजः | खेदाच्चालयते शीर्षं भूमिकंपस्तदा भवेत् || १-४०-१५yadA parvaNi kAkutstha vizramArthaM mahAgajaH | khedAccAlayate zIrSaM bhUmikaMpastadA bhavet || 1-40-15O descendant of Kakustha when that mighty elephant shakes its head for rest from weariness on certain occasions days earthquake occurs. [1-40-15]
  4. siva.sh/ramayana/bala-kanda/40/14
    सपर्वतवनां कृत्स्नां पृथिवीं रघुनंदन | धारयामास शिरसा विरूपाक्षो महागजः || १-४०-१४saparvatavanAM kRtsnAM pRthivIM raghunaMdana | dhArayAmAsa zirasA virUpAkSo mahAgajaH || 1-40-14Oh ! descendant of Raghu, the mighty elephant Virupaksha was holding on its head the entire earth with its mountains and forests. [1-40-14]
  5. siva.sh/ramayana/bala-kanda/40/13
    खन्यमाने ततस्तस्मिन् ददृशुः पर्वतोपमम् | दिशागजं विरूपाक्षं धारयन्तं महीतलम् || १-४०-१३khanyamAne tatastasmin dadRzuH parvatopamam | dizAgajaM virUpAkSaM dhArayantaM mahItalam || 1-40-13While digging the earth there they beheld a mountain similar easterly elephant named Viruupaaksha, which was bearing the eastern side of earth's surface on its head. [1-40-13]
  6. siva.sh/ramayana/bala-kanda/40/12
    पितुर्वचनमासाद्य सगरस्य महात्मनः | षष्टिः पुत्रसहस्राणि रसातलमभिद्रवन् || १-४०-१२piturvacanamAsAdya sagarasya mahAtmanaH | SaSTiH putrasahasrANi rasAtalamabhidravan || 1-40-12Receiving the command of their father, the magnanimous Sagara, his sixty thousand sons ran towards Rasatala (nether world). [1-40-12]
  7. siva.sh/ramayana/bala-kanda/40/11
    भूयः खनत भद्रं वो विभेद्य वसुधातलम् अश्वहर्तारमासाद्य कृतार्थाश्च निवर्तत || १-४०-११bhUyaH khanata bhadraM vo vibhedya vasudhAtalam azvahartAramAsAdya kRtArthAzca nivartata || 1-40-11- 'Rive the earth again and excavate, capture the one who has stolen the horse and return after having accomplished the purpose. Safety to you.' [1-40-11]
  8. siva.sh/ramayana/bala-kanda/40/10
    तेषां तद्वचनं श्रुत्वा पुत्राणां राजसत्तमः | समन्युरब्रवीद्वाक्यं सगरो रघुनंदन || १-४०-१०teSAM tadvacanaM zrutvA putrANAM rAjasattamaH | samanyurabravIdvAkyaM sagaro raghunaMdana || 1-40-10Oh ! ( Rama ), descendent of Raghu, incensed to fury at the words of his sons, magnanimous king Sagara replied..... - [1-40-10]
  9. siva.sh/ramayana/bala-kanda/40/9
    न च पश्यामहेऽश्वं तमश्वहर्तारमेव च | किं करिष्याम भद्रं ते बुद्धिरत्र विचार्यताम् || १-४०-९na ca pazyAmahe'zvaM tamazvahartArameva ca | kiM kariSyAma bhadraM te buddhiratra vicAryatAm || 1-40-9- but we have not seen the ritual-horse or its stealer. What we have to do next. Let a thought be given in this matter. Let safeness betide you.' So said those princes to their father Sagara. [1-40-9]
  10. siva.sh/ramayana/bala-kanda/40/8
    परिक्रांता मही सर्वा सत्त्ववन्तश्च सूदिताः | देवदानवरक्षांसि पिशाचोरगपन्नगाः || १-४०-८parikrAMtA mahI sarvA sattvavantazca sUditAH | devadAnavarakSAMsi pizAcoragapannagAH || 1-40-8- 'Entire earth is trekked and mighty beings like gods, demons, monsters, evil-spirits, fiends, serpents, naga-s are also eliminated,..... - [1-40-8]