Search
- siva.sh/ramayana/bala-kanda/65/12न ह्यस्य वृजिनं किंचिद् दृश्यते सूक्ष्ममप्यथ । न दीयते यदि त्वस्य मनसा यदभीप्सितम् ॥ १-६५-१२na hyasya vRjinaM kiMcid dRzyate sUkSmamapyatha । na dIyate yadi tvasya manasA yadabhIpsitam ॥ 1-65-12- Now, even an imperceptible imperfection does not really appear in him, but if his heartfelt desire is not meted out - ॥ 1-65-11॥
- siva.sh/ramayana/ayodhya-kanda/22/2आसद्य रामः सौमित्रिम् सुह्ऱ्दम् भ्रातरम् प्रियम् । उवाच इदम् स धैर्येण धारयन् सत्त्वम् आत्मवान् ॥ २-२२-२Asadya rAmaH saumitrim suhr2dam bhrAtaram priyam । uvAca idam sa dhairyeNa dhArayan sattvam AtmavAn ॥ 2-22-2- his beloved, intimate brother Lakshmana, the self possessed Rama holding his composure approached and said ॥ 2-22-2॥
- siva.sh/ramayana/ayodhya-kanda/21/17दीप्तमग्निमरण्यं वा यदि रामः प्रवेक्ष्यति । प्रविष्टम् तत्र माम् देवि त्वम् पूर्वम् अवधारय ॥ २-२१-१७dIptamagnimaraNyaM vA yadi rAmaH pravekSyati । praviSTam tatra mAm devi tvam pUrvam avadhAraya ॥ 2-21-17Oh ! mother rest assured should Rama enter a blazing fire or a forest I must have already entered it. ॥ 2-21-17॥
- siva.sh/ramayana/ayodhya-kanda/21/14बलमेष किमाश्रित्य हेतुम् वा पुरुषर्षभ । दातुमिच्छति कैकेय्य राज्यम् स्थितमिदम् तव ॥ २-२१-१४balameSa kimAzritya hetum vA puruSarSabha । dAtumicchati kaikeyya rAjyam sthitamidam tava ॥ 2-21-14Oh ! best of men, under what authority or reason this king wants to confer on Kaikeyi the kingdom that rightfully belongs to you? ॥ 2-21-14॥
- siva.sh/ramayana/ayodhya-kanda/21/9मया पार्श्वे सधनुषा तव गुप्तस्य राघव । कः समर्थो अधिकम् कर्तुम् कृत अन्तस्य इव तिष्ठतः ॥ २-२१-९mayA pArzve sadhanuSA tava guptasya rAghava । kaH samartho adhikam kartum kRta antasya iva tiSThataH ॥ 2-21-9Oh ! Rama who can commit excesses on you, when you stand like Yama, god of death, protected by me with my bow? ॥ 2-21-9॥
- siva.sh/ramayana/ayodhya-kanda/21/3विपरीतः च वृद्धः च विषयैः च प्रधर्षितः । नृपः किम् इव न ब्रूयाच् चोद्यमानः समन्मथः ॥ २-२१-३viparItaH ca vRddhaH ca viSayaiH ca pradharSitaH । nRpaH kim iva na brUyAc codyamAnaH samanmathaH ॥ 2-21-3The king has a perverse nature. He is aged. He is overpowered by passions. He is under the spell of carnal pleasures and is incited (by Kaikeyi). Such a man can speak anything. ॥ 2-21-3॥
- siva.sh/ramayana/ayodhya-kanda/20/53यदि ह्यकाले मरणं स्वयेच्छया लभेत कश्चिद्गुरुदुःखकर्शितः । गताहमद्यैव परेतसंसदं विना त्वया धेनुरिवात्मजेन वै ॥ २-२०-५३yadi hyakAle maraNaM svayecchayA labheta kazcidguruduHkhakarzitaH । gatAhamadyaiva paretasaMsadaM vinA tvayA dhenurivAtmajena vai ॥ 2-20-53If any one, tormented with great sorrow, could willingly get premature death I would have gone the way to the assembly of Yama (the lord of death) right away as without you I will be now like a cow without a calf. ॥ 2-20-53॥
- siva.sh/ramayana/ayodhya-kanda/20/47अपश्यन्ती तव मुखम् परिपूर्णशशिप्रभम् । कृपणा वर्तयिष्यामि कथम् कृपणजीविकाम् ॥ २-२०-४७apazyantI tava mukham paripUrNazaziprabham । kRpaNA vartayiSyAmi katham kRpaNajIvikAm ॥ 2-20-47Without beholding your face that is as bright as the full Moon, how can this wretched woman live this pitiable life? ॥ 2-20-47॥
- siva.sh/ramayana/ayodhya-kanda/20/41त्वयि सन्निहितेऽप्येवमहमासं निराकृता । किं पुनः प्रोषिते तात ध्रुवं मरणमेव मे ॥ २-२०-४१tvayi sannihite'pyevamahamAsaM nirAkRtA । kiM punaH proSite tAta dhruvaM maraNameva me ॥ 2-20-41Oh ! child even when you are nearby I am neglected like this. What to say when you are banished. Death is certain to me. ॥ 2-20-41॥
- siva.sh/ramayana/ayodhya-kanda/20/33तामदुःखोचितां दृष्ट्वा पतितां कदलीमिव । रामस्तूत्थापयामास मातरं गतचेतसम् ॥ २-२०-३३tAmaduHkhocitAM dRSTvA patitAM kadalImiva । rAmastUtthApayAmAsa mAtaraM gatacetasam ॥ 2-20-33Seeing his mother who had done nothing to deserve (this) suffering and who had fallen down like a plantain tree, deprived of her senses, Rama raised her up (from the ground). ॥ 2-20-33॥
- siva.sh/ramayana/bala-kanda/65/12न ह्यस्य वृजिनं किंचिद् दृश्यते सूक्ष्ममप्यथ । न दीयते यदि त्वस्य मनसा यदभीप्सितम् ॥ १-६५-१२na hyasya vRjinaM kiMcid dRzyate sUkSmamapyatha । na dIyate yadi tvasya manasA yadabhIpsitam ॥ 1-65-12- Now, even an imperceptible imperfection does not really appear in him, but if his heartfelt desire is not meted out - ॥ 1-65-11॥
- siva.sh/ramayana/ayodhya-kanda/22/2आसद्य रामः सौमित्रिम् सुह्ऱ्दम् भ्रातरम् प्रियम् । उवाच इदम् स धैर्येण धारयन् सत्त्वम् आत्मवान् ॥ २-२२-२Asadya rAmaH saumitrim suhr2dam bhrAtaram priyam । uvAca idam sa dhairyeNa dhArayan sattvam AtmavAn ॥ 2-22-2- his beloved, intimate brother Lakshmana, the self possessed Rama holding his composure approached and said ॥ 2-22-2॥
- siva.sh/ramayana/ayodhya-kanda/21/17दीप्तमग्निमरण्यं वा यदि रामः प्रवेक्ष्यति । प्रविष्टम् तत्र माम् देवि त्वम् पूर्वम् अवधारय ॥ २-२१-१७dIptamagnimaraNyaM vA yadi rAmaH pravekSyati । praviSTam tatra mAm devi tvam pUrvam avadhAraya ॥ 2-21-17Oh ! mother rest assured should Rama enter a blazing fire or a forest I must have already entered it. ॥ 2-21-17॥
- siva.sh/ramayana/ayodhya-kanda/21/14बलमेष किमाश्रित्य हेतुम् वा पुरुषर्षभ । दातुमिच्छति कैकेय्य राज्यम् स्थितमिदम् तव ॥ २-२१-१४balameSa kimAzritya hetum vA puruSarSabha । dAtumicchati kaikeyya rAjyam sthitamidam tava ॥ 2-21-14Oh ! best of men, under what authority or reason this king wants to confer on Kaikeyi the kingdom that rightfully belongs to you? ॥ 2-21-14॥
- siva.sh/ramayana/ayodhya-kanda/21/9मया पार्श्वे सधनुषा तव गुप्तस्य राघव । कः समर्थो अधिकम् कर्तुम् कृत अन्तस्य इव तिष्ठतः ॥ २-२१-९mayA pArzve sadhanuSA tava guptasya rAghava । kaH samartho adhikam kartum kRta antasya iva tiSThataH ॥ 2-21-9Oh ! Rama who can commit excesses on you, when you stand like Yama, god of death, protected by me with my bow? ॥ 2-21-9॥
- siva.sh/ramayana/ayodhya-kanda/21/3विपरीतः च वृद्धः च विषयैः च प्रधर्षितः । नृपः किम् इव न ब्रूयाच् चोद्यमानः समन्मथः ॥ २-२१-३viparItaH ca vRddhaH ca viSayaiH ca pradharSitaH । nRpaH kim iva na brUyAc codyamAnaH samanmathaH ॥ 2-21-3The king has a perverse nature. He is aged. He is overpowered by passions. He is under the spell of carnal pleasures and is incited (by Kaikeyi). Such a man can speak anything. ॥ 2-21-3॥
- siva.sh/ramayana/ayodhya-kanda/20/53यदि ह्यकाले मरणं स्वयेच्छया लभेत कश्चिद्गुरुदुःखकर्शितः । गताहमद्यैव परेतसंसदं विना त्वया धेनुरिवात्मजेन वै ॥ २-२०-५३yadi hyakAle maraNaM svayecchayA labheta kazcidguruduHkhakarzitaH । gatAhamadyaiva paretasaMsadaM vinA tvayA dhenurivAtmajena vai ॥ 2-20-53If any one, tormented with great sorrow, could willingly get premature death I would have gone the way to the assembly of Yama (the lord of death) right away as without you I will be now like a cow without a calf. ॥ 2-20-53॥
- siva.sh/ramayana/ayodhya-kanda/20/47अपश्यन्ती तव मुखम् परिपूर्णशशिप्रभम् । कृपणा वर्तयिष्यामि कथम् कृपणजीविकाम् ॥ २-२०-४७apazyantI tava mukham paripUrNazaziprabham । kRpaNA vartayiSyAmi katham kRpaNajIvikAm ॥ 2-20-47Without beholding your face that is as bright as the full Moon, how can this wretched woman live this pitiable life? ॥ 2-20-47॥
- siva.sh/ramayana/ayodhya-kanda/20/41त्वयि सन्निहितेऽप्येवमहमासं निराकृता । किं पुनः प्रोषिते तात ध्रुवं मरणमेव मे ॥ २-२०-४१tvayi sannihite'pyevamahamAsaM nirAkRtA । kiM punaH proSite tAta dhruvaM maraNameva me ॥ 2-20-41Oh ! child even when you are nearby I am neglected like this. What to say when you are banished. Death is certain to me. ॥ 2-20-41॥
- siva.sh/ramayana/ayodhya-kanda/20/33तामदुःखोचितां दृष्ट्वा पतितां कदलीमिव । रामस्तूत्थापयामास मातरं गतचेतसम् ॥ २-२०-३३tAmaduHkhocitAM dRSTvA patitAM kadalImiva । rAmastUtthApayAmAsa mAtaraM gatacetasam ॥ 2-20-33Seeing his mother who had done nothing to deserve (this) suffering and who had fallen down like a plantain tree, deprived of her senses, Rama raised her up (from the ground). ॥ 2-20-33॥