- •siva.sh/ramayana/ayodhya-kanda/17/22तस्मिन् प्रविष्टे पितुर्न्तिकं तदा | जनः स सर्वो मुदितो नृपात्मजे | प्रतीक्षते तस्य पुनः स्म निर्गमम् | यथोदयं चन्द्रमसः सरित्पतिः || २-१७-२२tasmin praviSTe piturntikaM tadA | janaH sa sarvo mudito nRpAtmaje | pratIkSate tasya punaH sma nirgamam | yathodayaM candramasaH saritpatiH || 2-17-22When the prince approached his father all the people were delighted and awaited his return like the lord of rivers (ocean) waiting for the rise of the Moon. [2-17-22]
- •siva.sh/ramayana/ayodhya-kanda/17/13आत्मसम्पूजनीः शृण्वन् ययौ रामो महापथम् | नहि तस्मान्मनः कश्चिच्चक्षुषी वा नरोत्तमात् || २-१७-१३AtmasampUjanIH zRNvan yayau rAmo mahApatham | nahi tasmAnmanaH kazciccakSuSI vA narottamAt || 2-17-13- other words praising him, Rama passed along the highway. From that best of men (Rama), no one's eyes and mind..... - [2-17-13]
- •siva.sh/ramayana/ayodhya-kanda/16/48करेणुमात्ङ्गरथाश्वसंकुलं | महाजनौघैः परिपूर्णचत्वरम् | प्रभूतरत्नं बहुपण्यसंचयं | ददर्श रामो विमलं महापथम् || २-१६-४८kareNumAtGgarathAzvasaMkulaM | mahAjanaughaiH paripUrNacatvaram | prabhUtaratnaM bahupaNyasaMcayaM | dadarza rAmo vimalaM mahApatham || 2-16-48Rama beheld the beautiful highway filled with precious stones and merchandise (for sale), thronged with elephants, horses and chariots, the crossroads crowded with multitude of people. [2-16-48]
- •siva.sh/ramayana/ayodhya-kanda/16/37सिंहनादाश्च शूराणां तदा शुश्रुविरे पथि | हर्म्यवातायनस्थाभिर्भूषिताभिः समन्ततः || २-१६-३७siMhanAdAzca zUrANAM tadA zuzruvire pathi | harmyavAtAyanasthAbhirbhUSitAbhiH samantataH || 2-16-37- roarings of warriors were heard then, on the way. Standing at the windows of their mansions, from every side, well-attired women..... - [2-16-37]
- •siva.sh/ramayana/ayodhya-kanda/16/28ततः पावकसंकाशमारुरोह रथोत्तमम् | वैयाघ्रं पुरुष्व्याघो राजितं राजनंदनः || २-१६-२८tataH pAvakasaMkAzamAruroha rathottamam | vaiyAghraM puruSvyAgho rAjitaM rAjanaMdanaH || 2-16-28Hereafter, the tiger among men, son of the king ( Rama ), mounted the best silver chariot covered with tiger-skin and glowing like fire. [2-16-28]
- •siva.sh/ramayana/ayodhya-kanda/16/15देवि देवश्च देवी च समागम्य मदंतरे | मन्त्रेयेते ध्रुवं किंचित् अभिषेचन संहितम् || २-१६-१५devi devazca devI ca samAgamya madaMtare | mantreyete dhruvaM kiMcit abhiSecana saMhitam || 2-16-15- 'Oh ! devi (Sita), I am sure the king and queen are discussing something relating to my consecration. [2-16-15]
- •siva.sh/ramayana/ayodhya-kanda/16/8तं वैश्रवणसंकाशमुपविष्टुं स्वलंकृतम् | ददर्श सूतः पर्यङ्गे ससैवर्णे सोत्तरच्छदे || २-१६-८taM vaizravaNasaMkAzamupaviSTuM svalaMkRtam | dadarza sUtaH paryaGge sasaivarNe sottaracchade || 2-16-8Charioteer (Sumantra) beheld Rama, who resembled Kubera ( god of wealth ). Rama was sitting on a richly covered golden couch,..... - [2-16-8]
- •siva.sh/ramayana/ayodhya-kanda/16/7प्रतिवेदितमाज्ञाय सूतमभ्यन्तरं पितुः | तत्रैवानाययामास राघवः पियकाम्यया || २-१६-७prativeditamAjJAya sUtamabhyantaraM pituH | tatraivAnAyayAmAsa rAghavaH piyakAmyayA || 2-16-7Coming to know that Sumantra who is intimate to his father had arrived, Rama, in order to please him, commanded that he be escorted to that very place. [2-16-7]
- •siva.sh/ramayana/ayodhya-kanda/16/6ते राममुपसंगम्य भर्तुः प्रियचिकीर्षवः | सहभार्याय रामाय क्षिप्रमेवाचचक्षिरे || २-१६-६te rAmamupasaMgamya bhartuH priyacikIrSavaH | sahabhAryAya rAmAya kSipramevAcacakSire || 2-16-6Always dedicated to the wellbeing of their master, they approached Rama who was in the company of Sita. And informed him: - [2-16-6]
- •siva.sh/ramayana/ayodhya-kanda/16/5तानुवाच विनीतात्मा सूतपुत्रः प्ररक्षिणः | क्षिप्रमाख्यात रामाय सुमन्त्रे द्वारि तिष्ठति || २-१६-५tAnuvAca vinItAtmA sUtaputraH prarakSiNaH | kSipramAkhyAta rAmAya sumantre dvAri tiSThati || 2-16-5Humble and extremely courteous charioteer (to the guards) said, Inform Rama at once that Sumantra is waiting at the entrance. [2-16-4]