Search
- siva.sh/ramayana/kishkindha-kanda/31/9सोऽग्रजेनानुशिष्टार्थो यथावत्पुरुषर्षभः । प्रविवेश पुरीं वीरो लक्ष्मणः परवीरहा ॥ ४-३१-९so'grajenAnuziSTArtho yathAvatpuruSarSabhaH । praviveza purIM vIro lakSmaNaH paravIrahA ॥ 4-31-9Having been duly briefed by his elder brother, the heroic Lakshmana, destroyer of enemies, a bull among men entered the city. ॥ 4-31-9॥
- siva.sh/ramayana/kishkindha-kanda/30/80उच्यतां गच्छ सुग्रीवस्त्वया वत्स महाबल । मम रोषस्य यद्रूपं ब्रूयाश्चैवमिदं वचः ॥ ४-३०-८०ucyatAM gaccha sugrIvastvayA vatsa mahAbala । mama roSasya yadrUpaM brUyAzcaivamidaM vacaH ॥ 4-30-80'O mighty warrior O dear, go to Sugriva and make him aware of the virulence of my anger and tell him ॥ 4-30-80॥
- siva.sh/ramayana/kishkindha-kanda/30/69स कालं परिसङ्ख्याय सीतायाः परिमार्गणे । कृतार्थस्समयं कृत्वा दुर्मतिर्नावबुध्यते ॥ ४-३०-६९sa kAlaM parisaGkhyAya sItAyAH parimArgaNe । kRtArthassamayaM kRtvA durmatirnAvabudhyate ॥ 4-30-69'The evilminded Sugriva, having fulfilled his objective, does not realise that he has made a promise to me and has reached the time set for the search of Sita. ॥ 4-30-69॥
- siva.sh/ramayana/kishkindha-kanda/30/57लोकं सुवृष्ट्या परितोषयित्वा नदीस्तटाकानि च पूरयित्वा । निष्पन्नसस्यां वसुधां च कृत्वा त्यक्त्वा नभस्तोयधराः प्रणष्टाः ॥ ४-३०-५७lokaM suvRSTyA paritoSayitvA nadIstaTAkAni ca pUrayitvA । niSpannasasyAM vasudhAM ca kRtvA tyaktvA nabhastoyadharAH praNaSTAH ॥ 4-30-57'Having showered heavy rains, and filling tanks and rivers, and producing bumper crops on the earth the clouds have disappeared. ॥ 4-30-57॥
- siva.sh/ramayana/kishkindha-kanda/30/47विपक्वशालिप्रसवानि भुक्त्वा प्रहर्षिता सारसचारुपङ्क्तिः । नभस्समाक्रामति शीघ्रवेगाः वातावधूता ग्रथितेव माला ॥ ४-३०-४७vipakvazAliprasavAni bhuktvA praharSitA sArasacArupaGktiH । nabhassamAkrAmati zIghravegAH vAtAvadhUtA grathiteva mAlA ॥ 4-30-47'Driven by the wind, the lovely sarasa birds, after eating ripened grains from paddy fields happily fly the sky in rows like a garland at great speed. ॥ 4-30-47॥
- siva.sh/ramayana/kishkindha-kanda/30/37सूर्यातपक्रामणनष्टपङ्का भूमिश्चिरोदधाटितसान्द्ररेणुः । अन्योन्यवैरेणसमायुताना मुद्योगकालोऽद्य नराधिपानाम् ॥ ४-३०-३७sUryAtapakrAmaNanaSTapaGkA bhUmizcirodadhATitasAndrareNuH । anyonyavaireNasamAyutAnA mudyogakAlo'dya narAdhipAnAm ॥ 4-30-37'Overcome by the sun's heat dried out is the sludge, at last the earth is dense with the up-heaved dust, and for the lords of people who have mutual animosity this is the time to foregather their forces to strive against one another. ॥ 4-30-37॥
- siva.sh/ramayana/kishkindha-kanda/30/30सप्तच्छदानां कुसुमोपगन्धी षट्पादबृन्दैरनुगीयमानः । मत्तद्विपानां पवनोऽनुसारी दर्पं विनेष्यन्नधिकं करोति ॥ ४-३०-३०saptacchadAnAM kusumopagandhI SaTpAdabRndairanugIyamAnaH । mattadvipAnAM pavano'nusArI darpaM vineSyannadhikaM karoti ॥ 4-30-30'The wind carries the fragrance of saptachada flowers. Attracted by the fragrance, swarms of bees come humming. The pride of the elephants in rut increases. ॥ 4-30-30॥
- siva.sh/ramayana/kishkindha-kanda/30/27अभिवृष्टा महामेघैर्निर्मलाश्चित्रसानवः । अनुलिप्ता इवाऽभान्ति गिरयश्चित्रदीप्तिभिः ॥ ४-३०-२७abhivRSTA mahAmeghairnirmalAzcitrasAnavaH । anuliptA ivA'bhAnti girayazcitradIptibhiH ॥ 4-30-27'The mountain slopes, having been washed by the showers of rain on all sides, are cleansed. They are shining in variegated colours and look as though the mountain peaks are smeared with glowing colours (of minerals). ॥ 4-30-27॥
- siva.sh/ramayana/kishkindha-kanda/30/15तं चिन्तया दुस्सहया परीतं विसंज्ञमेकं विजने मनस्वी । भ्रातुर्विषादात्परितापदीनः समीक्ष्य सौमित्रिरुवाच रामम् ॥ ४-३०-१५taM cintayA dussahayA parItaM visaMjJamekaM vijane manasvI । bhrAturviSAdAtparitApadInaH samIkSya saumitriruvAca rAmam ॥ 4-30-15Observing Rama who had lost his senses, lying alone in unbearable agony, venerable Lakshmana became sad and miserable and spoke to his brother ॥ 4-30-15॥
- siva.sh/ramayana/kishkindha-kanda/30/2पाण्डुरं गगनं दृष्ट्वा विमलं चन्द्रमण्डलम् । शारदीं रजनीं चैव दृष्ट्वा ज्योत्स्नानुलेपनाम् ॥ ४-३०-२pANDuraM gaganaM dRSTvA vimalaM candramaNDalam । zAradIM rajanIM caiva dRSTvA jyotsnAnulepanAm ॥ 4-30-2- whitish sky after the rainy season, he (Rama) sat gazing at the clear autumnal Moon's orb. He (Rama) was besmeared with moonlight. ॥ 4-30-2॥
- siva.sh/ramayana/kishkindha-kanda/31/9सोऽग्रजेनानुशिष्टार्थो यथावत्पुरुषर्षभः । प्रविवेश पुरीं वीरो लक्ष्मणः परवीरहा ॥ ४-३१-९so'grajenAnuziSTArtho yathAvatpuruSarSabhaH । praviveza purIM vIro lakSmaNaH paravIrahA ॥ 4-31-9Having been duly briefed by his elder brother, the heroic Lakshmana, destroyer of enemies, a bull among men entered the city. ॥ 4-31-9॥
- siva.sh/ramayana/kishkindha-kanda/30/80उच्यतां गच्छ सुग्रीवस्त्वया वत्स महाबल । मम रोषस्य यद्रूपं ब्रूयाश्चैवमिदं वचः ॥ ४-३०-८०ucyatAM gaccha sugrIvastvayA vatsa mahAbala । mama roSasya yadrUpaM brUyAzcaivamidaM vacaH ॥ 4-30-80'O mighty warrior O dear, go to Sugriva and make him aware of the virulence of my anger and tell him ॥ 4-30-80॥
- siva.sh/ramayana/kishkindha-kanda/30/69स कालं परिसङ्ख्याय सीतायाः परिमार्गणे । कृतार्थस्समयं कृत्वा दुर्मतिर्नावबुध्यते ॥ ४-३०-६९sa kAlaM parisaGkhyAya sItAyAH parimArgaNe । kRtArthassamayaM kRtvA durmatirnAvabudhyate ॥ 4-30-69'The evilminded Sugriva, having fulfilled his objective, does not realise that he has made a promise to me and has reached the time set for the search of Sita. ॥ 4-30-69॥
- siva.sh/ramayana/kishkindha-kanda/30/57लोकं सुवृष्ट्या परितोषयित्वा नदीस्तटाकानि च पूरयित्वा । निष्पन्नसस्यां वसुधां च कृत्वा त्यक्त्वा नभस्तोयधराः प्रणष्टाः ॥ ४-३०-५७lokaM suvRSTyA paritoSayitvA nadIstaTAkAni ca pUrayitvA । niSpannasasyAM vasudhAM ca kRtvA tyaktvA nabhastoyadharAH praNaSTAH ॥ 4-30-57'Having showered heavy rains, and filling tanks and rivers, and producing bumper crops on the earth the clouds have disappeared. ॥ 4-30-57॥
- siva.sh/ramayana/kishkindha-kanda/30/47विपक्वशालिप्रसवानि भुक्त्वा प्रहर्षिता सारसचारुपङ्क्तिः । नभस्समाक्रामति शीघ्रवेगाः वातावधूता ग्रथितेव माला ॥ ४-३०-४७vipakvazAliprasavAni bhuktvA praharSitA sArasacArupaGktiH । nabhassamAkrAmati zIghravegAH vAtAvadhUtA grathiteva mAlA ॥ 4-30-47'Driven by the wind, the lovely sarasa birds, after eating ripened grains from paddy fields happily fly the sky in rows like a garland at great speed. ॥ 4-30-47॥
- siva.sh/ramayana/kishkindha-kanda/30/37सूर्यातपक्रामणनष्टपङ्का भूमिश्चिरोदधाटितसान्द्ररेणुः । अन्योन्यवैरेणसमायुताना मुद्योगकालोऽद्य नराधिपानाम् ॥ ४-३०-३७sUryAtapakrAmaNanaSTapaGkA bhUmizcirodadhATitasAndrareNuH । anyonyavaireNasamAyutAnA mudyogakAlo'dya narAdhipAnAm ॥ 4-30-37'Overcome by the sun's heat dried out is the sludge, at last the earth is dense with the up-heaved dust, and for the lords of people who have mutual animosity this is the time to foregather their forces to strive against one another. ॥ 4-30-37॥
- siva.sh/ramayana/kishkindha-kanda/30/30सप्तच्छदानां कुसुमोपगन्धी षट्पादबृन्दैरनुगीयमानः । मत्तद्विपानां पवनोऽनुसारी दर्पं विनेष्यन्नधिकं करोति ॥ ४-३०-३०saptacchadAnAM kusumopagandhI SaTpAdabRndairanugIyamAnaH । mattadvipAnAM pavano'nusArI darpaM vineSyannadhikaM karoti ॥ 4-30-30'The wind carries the fragrance of saptachada flowers. Attracted by the fragrance, swarms of bees come humming. The pride of the elephants in rut increases. ॥ 4-30-30॥
- siva.sh/ramayana/kishkindha-kanda/30/27अभिवृष्टा महामेघैर्निर्मलाश्चित्रसानवः । अनुलिप्ता इवाऽभान्ति गिरयश्चित्रदीप्तिभिः ॥ ४-३०-२७abhivRSTA mahAmeghairnirmalAzcitrasAnavaH । anuliptA ivA'bhAnti girayazcitradIptibhiH ॥ 4-30-27'The mountain slopes, having been washed by the showers of rain on all sides, are cleansed. They are shining in variegated colours and look as though the mountain peaks are smeared with glowing colours (of minerals). ॥ 4-30-27॥
- siva.sh/ramayana/kishkindha-kanda/30/15तं चिन्तया दुस्सहया परीतं विसंज्ञमेकं विजने मनस्वी । भ्रातुर्विषादात्परितापदीनः समीक्ष्य सौमित्रिरुवाच रामम् ॥ ४-३०-१५taM cintayA dussahayA parItaM visaMjJamekaM vijane manasvI । bhrAturviSAdAtparitApadInaH samIkSya saumitriruvAca rAmam ॥ 4-30-15Observing Rama who had lost his senses, lying alone in unbearable agony, venerable Lakshmana became sad and miserable and spoke to his brother ॥ 4-30-15॥
- siva.sh/ramayana/kishkindha-kanda/30/2पाण्डुरं गगनं दृष्ट्वा विमलं चन्द्रमण्डलम् । शारदीं रजनीं चैव दृष्ट्वा ज्योत्स्नानुलेपनाम् ॥ ४-३०-२pANDuraM gaganaM dRSTvA vimalaM candramaNDalam । zAradIM rajanIM caiva dRSTvA jyotsnAnulepanAm ॥ 4-30-2- whitish sky after the rainy season, he (Rama) sat gazing at the clear autumnal Moon's orb. He (Rama) was besmeared with moonlight. ॥ 4-30-2॥