Search

  1. siva.sh/srimad-bhagavatam/skandam-10/16/24
    तत्प्रथ्यमानवपुषा व्यथितात्मभोगस्त्यक्त्वोन्नमय्य कुपितः स्वफणान् भुजङ्गः । तस्थौ श्वसञ्छ्वसनरन्ध्रविषाम्बरीषस्तब्धेक्षणोल्मुकमुखो हरिमीक्षमाणः ॥ १०-१६-२४ ॥tatprathyamAnavapuSA vyathitAtmabhogastyaktvonnamayya kupitaH svaphaNAn bhujaGgaH । tasthau zvasaJchvasanarandhraviSAmbarISastabdhekSaNolmukamukho harimIkSamANaH ॥ 10-16-24 ॥His coils tormented by the expanding body of the Lord, Kāliya released Him. In great anger the serpent then raised his hoods high and stood still, breathing heavily. His nostrils appeared like vessels for cooking poison, and the staring eyes in his face like firebrands. Thus the serpent looked at the Lord. ॥ 10-16-24 ॥
  2. siva.sh/ramayana/sundara-kanda/9/24
    मुक्ताभिश्च प्रवालैश्च रूप्यचामीकरैरपि । विभूषितां मणिस्तम्भैस्सुबहुस्तम्भभूषिताम् ॥ ५-९-२४muktAbhizca pravAlaizca rUpyacAmIkarairapi । vibhUSitAM maNistambhaissubahustambhabhUSitAm ॥ 5-9-24It was decorated with pillars of silver and gold inlaid with pearls and corals and gems. ॥ 5-9-24॥
  3. siva.sh/ramayana/sundara-kanda/7/12
    कृताश्च वैडूर्यमया विहङ्गाः रूप्यप्रवालैश्च तथा विहङ्गाः । चित्राश्च नानावसुभिर्भुजङ्गाः जात्यानुरूपास्तुरगाः शुभाङ्गाः ॥ ५-७-१२kRtAzca vaiDUryamayA vihaGgAH rUpyapravAlaizca tathA vihaGgAH । citrAzca nAnAvasubhirbhujaGgAH jAtyAnurUpAsturagAH zubhAGgAH ॥ 5-7-12Inside were birds made of vaidurya, silver and corals. There were colourful serpents made of various gems, and high class horses of exquisite limbs drawn. ॥ 5-7-12॥
  4. siva.sh/ramayana/kishkindha-kanda/40/70
    महेन्द्रकान्तां वनषण्डमण्डितां दिशं चरित्वा निपुणेन वानराः । अवाप्य सीतां रघुवंशजप्रियां ततो निवृत्तास्सुखिनो भविष्यथ ॥ ४-४०-७०mahendrakAntAM vanaSaNDamaNDitAM dizaM caritvA nipuNena vAnarAH । avApya sItAM raghuvaMzajapriyAM tato nivRttAssukhino bhaviSyatha ॥ 4-40-70'O monkeys go about the beloved quarter (east) of Indra bestowed with differnt kinds of forests and groves. Look out carefully for Rama's beloved Sita, spot her and return, you will live happily. ॥ 4-40-70॥
  5. siva.sh/srimad-bhagavatam/skandam-10/14/51
    तद्राजेन्द्र यथा स्नेहः स्वस्वकात्मनि देहिनाम् । न तथा ममतालम्बिपुत्रवित्तगृहादिषु ॥ १०-१४-५१ ॥tadrAjendra yathA snehaH svasvakAtmani dehinAm । na tathA mamatAlambiputravittagRhAdiSu ॥ 10-14-51 ॥For this reason, O best of kings, the embodied soul is self-centered: he is more attached to his own body and self than to his so-called possessions like children, wealth and home. ॥ 10-14-51 ॥
  6. siva.sh/ramayana/kishkindha-kanda/40/69
    ऊर्ध्वं मासान्न वस्तव्यं वसन्वध्यो भवेन्मम । सिद्धार्थास्सन्निवर्तध्वमधिगम्य तु मैथिलीम् ॥ ४-४०-६९UrdhvaM mAsAnna vastavyaM vasanvadhyo bhavenmama । siddhArthAssannivartadhvamadhigamya tu maithilIm ॥ 4-40-69'If you do not report within one month, you will be killed. May you see Maithili and come back after reaching the goal. ॥ 4-40-69॥
  7. siva.sh/ramayana/kishkindha-kanda/40/67
    एतावद्वानरैश्शक्यं गन्तुं वानरपुङ्गवाः । अभास्करममर्यादं न जानीमस्ततः परम् ॥ ४-४०-६७etAvadvAnaraizzakyaM gantuM vAnarapuGgavAH । abhAskaramamaryAdaM na jAnImastataH param ॥ 4-40-67'O chieftains monkeys can go that far. We know not what lies beyond those boundaries where no Sun shines. ॥ 4-40-67॥
  8. siva.sh/gherand-samhita/1/3
    साधु साधु महाबाहो यन्मान्त्वं परिपृच्छसि । कथयामि हि ते वत्स सावधानाऽवधारय ॥१-३॥sAdhu sAdhu mahAbAho yanmAntvaM paripRcchasi । kathayAmi hi te vatsa sAvadhAnA'vadhAraya ॥1-3॥O warrior of great strength! Thank you very much that you are asking me about this topic. Therefore, O Vatsa (son), now I will preach that knowledge of Yoga. You should grasp it or listen to it with complete concentration.
  9. siva.sh/gherand-samhita/1/2
    घटस्थयोगं योगेश तत्वज्ञानस्य कारणम् I इदानीं श्रोतुमिच्छामि योगेश्वर वद प्रभो ॥१-२॥ghaTasthayogaM yogeza tatvajJAnasya kAraNam I idAnIM zrotumicchAmi yogezvara vada prabho ॥1-2॥Oh Yogeshwar, God of Yoga! I want to learn Ghatastha Yoga, which is a means of self-realization. Oh Yogeshwar! Oh God! Please tell me about it.
  10. siva.sh/srimad-bhagavatam/skandam-10/60/34
    रुक्मिण्युवाच नन्वेवमेतदरविन्दविलोचनाह यद्वै भवान् भगवतोऽसदृशी विभूम्नः । क्व स्वे महिम्न्यभिरतो भगवांस्त्र्यधीशः क्वाहं गुणप्रकृतिरज्ञगृहीतपादा ॥ १०-६०-३४ ॥rukmiNyuvAca nanvevametadaravindavilocanAha yadvai bhavAn bhagavato'sadRzI vibhUmnaH । kva sve mahimnyabhirato bhagavAMstryadhIzaH kvAhaM guNaprakRtirajJagRhItapAdA ॥ 10-60-34 ॥Śrī Rukmiṇī said: Actually, what You have said is true, O lotus-eyed one. I am indeed unsuitable for the almighty Personality of Godhead. What comparison is there between that Supreme Lord, who is master of the three primal deities and who delights in His own glory, and myself, a woman of mundane qualities whose feet are grasped by fools? ॥ 10-60-34 ॥