Search
- siva.sh/ramayana/ayodhya-kanda/18/19एवमुक्ता तु कैकेयी राघवेण महात्मना । उवाचेदं सुनिर्लज्जा धृष्टमात्महितं वचः ॥ २-१८-१९evamuktA tu kaikeyI rAghaveNa mahAtmanA । uvAcedaM sunirlajjA dhRSTamAtmahitaM vacaH ॥ 2-18-19When Kaikeyi was thus asked by the magnanimous scion of the Raghus (Rama) she uttered unashamed these impudent words in her own interest. ॥ 2-18-19॥
- siva.sh/ramayana/ayodhya-kanda/18/10स दीनैव शोक आर्तः विषण्ण वदन द्युतिः । कैकेयीम् अभिवाद्य एव रामः वचनम् अब्रवीत् ॥ २-१८-१०sa dInaiva zoka ArtaH viSaNNa vadana dyutiH । kaikeyIm abhivAdya eva rAmaH vacanam abravIt ॥ 2-18-10With a sorrowful countenance Rama made salutation to Kaikeyi and said like a wretch tormented with grief ॥ 2-18-10॥
- siva.sh/ramayana/ayodhya-kanda/18/9अन्यदा माम् पिता द्ऱ्ष्ट्वा कुपितः अपि प्रसीदति । तस्य माम् अद्य सम्प्रेक्ष्य किम् आयासः प्रवर्तते ॥ २-१८-९anyadA mAm pitA dr2STvA kupitaH api prasIdati । tasya mAm adya samprekSya kim AyAsaH pravartate ॥ 2-18-9On other occasions even though angry he would feel pleased. But today why does he feel sad even after seeing me? ॥ 2-18-9॥
- siva.sh/ramayana/ayodhya-kanda/17/21पदातिरपरे कक्ष्ये द्वे जगाम नरोत्तमः । स सर्वाः समतिक्रम्य कक्ष्या दशरथात्मजः । संनिवर्त्य जनं सर्वं शुद्धान्तःपुरुमत्यगात् ॥ २-१७-२१padAtirapare kakSye dve jagAma narottamaH । sa sarvAH samatikramya kakSyA dazarathAtmajaH । saMnivartya janaM sarvaM zuddhAntaHpurumatyagAt ॥ 2-17-21The best among men ( Rama ), crossed the remaining two ( courtyards ) on foot. Crossing all the courtyards on his way, that son of Dasaratha ( Rama ) sent back his followers and entered the private apartment of the king ( Dasaratha ). ॥ 2-17-21॥
- siva.sh/ramayana/ayodhya-kanda/17/12यथाभिषेको रामस्य राज्येनामिततेजसः । एताश्चान्याश्च शुहृदामुदासीनः सुभाः कथाः ॥ २-१७-१२yathAbhiSeko rAmasya rAjyenAmitatejasaH । etAzcAnyAzca zuhRdAmudAsInaH subhAH kathAH ॥ 2-17-12- in the kingdom than the consecration of Rama of undimmed brilliance. Indifferent to such words by his friends and . - ॥ 2-17-12॥
- siva.sh/ramayana/ayodhya-kanda/16/47स घोषवद्भिश्च हयैः सनागैः । पुरस्सरैः स्वस्तिकसूतमागधैः । महीयमानः प्रवरैश्च वादकैः । अभिष्टुतो वैश्रवणो यथा ययौ॥ २-१६-४७sa ghoSavadbhizca hayaiH sanAgaiH । purassaraiH svastikasUtamAgadhaiH । mahIyamAnaH pravaraizca vAdakaiH । abhiSTuto vaizravaNo yathA yayau॥ 2-16-47With bards, panegyrists and great musical performers invoking blessings and walking ahead, he (Rama) proceeded, like Kubera amid intoxicated elephants and horses. ॥ 2-16-47॥
- siva.sh/ramayana/ayodhya-kanda/16/46लाभो जनस्यास्य यदेष सर्वं। प्रपत्स्यते राष्ट्रमिदं चिराय । न ह्यप्रियं किंचन जातु कश्चित् । पश्येन्न कुःखं मनुजादिपेऽस्मिन् ॥ २-१६-४६lAbho janasyAsya yadeSa sarvaM। prapatsyate rASTramidaM cirAya । na hyapriyaM kiMcana jAtu kazcit । pazyenna kuHkhaM manujAdipe'smin ॥ 2-16-46If this Rama obtains the entire kingdom for a long time, it will be in the interest of the people. If he becomes king none will ever witness anything unpleasant or sad. (They observed). ॥ 2-16-46॥
- siva.sh/ramayana/ayodhya-kanda/16/36खड्गचापधराः शूरा जग्मुराशंसवो जनाः । ततो वादित्रशब्दाश्च स्तुतिशब्दाश्च वन्दिनाम् ॥२-१६-३६khaDgacApadharAH zUrA jagmurAzaMsavo janAH । tato vAditrazabdAzca stutizabdAzca vandinAm ॥2-16-36- and holding swords and bows, soldiers went heralding his (Rama's) arrival. Afterwards, sounds of musical instruments and songs of eulogy by panegyrists - ॥ 2-16-36॥
- siva.sh/ramayana/ayodhya-kanda/16/27अथ मध्यमकक्ष्यायां समागच्छत् सुहृज्जनैः । स सर्वानर्थिनो दृष्ट्वा समेत्य प्रतिनन्द्य च ॥ २-१६-२७atha madhyamakakSyAyAM samAgacchat suhRjjanaiH । sa sarvAnarthino dRSTvA sametya pratinandya ca ॥ 2-16-27After that, he met all his friends in the middle courtyard. Having seen them all eager to see him, he approached and greeted them. ॥ 2-16-27॥
- siva.sh/ramayana/ayodhya-kanda/16/14एवमुक्तस्तु संहृष्टो नरसिंहो महाद्युतिः । ततः सम्मानयाम् सीतामिदमुवाच ह ॥ २-१६-१४evamuktastu saMhRSTo narasiMho mahAdyutiH । tataH sammAnayAm sItAmidamuvAca ha ॥ 2-16-14Highly lustrous Rama ,the lion among men, when thus spoken to, was immensely pleased and extending due honour to him said to Sita ॥ 2-16-14॥
- siva.sh/ramayana/ayodhya-kanda/18/19एवमुक्ता तु कैकेयी राघवेण महात्मना । उवाचेदं सुनिर्लज्जा धृष्टमात्महितं वचः ॥ २-१८-१९evamuktA tu kaikeyI rAghaveNa mahAtmanA । uvAcedaM sunirlajjA dhRSTamAtmahitaM vacaH ॥ 2-18-19When Kaikeyi was thus asked by the magnanimous scion of the Raghus (Rama) she uttered unashamed these impudent words in her own interest. ॥ 2-18-19॥
- siva.sh/ramayana/ayodhya-kanda/18/10स दीनैव शोक आर्तः विषण्ण वदन द्युतिः । कैकेयीम् अभिवाद्य एव रामः वचनम् अब्रवीत् ॥ २-१८-१०sa dInaiva zoka ArtaH viSaNNa vadana dyutiH । kaikeyIm abhivAdya eva rAmaH vacanam abravIt ॥ 2-18-10With a sorrowful countenance Rama made salutation to Kaikeyi and said like a wretch tormented with grief ॥ 2-18-10॥
- siva.sh/ramayana/ayodhya-kanda/18/9अन्यदा माम् पिता द्ऱ्ष्ट्वा कुपितः अपि प्रसीदति । तस्य माम् अद्य सम्प्रेक्ष्य किम् आयासः प्रवर्तते ॥ २-१८-९anyadA mAm pitA dr2STvA kupitaH api prasIdati । tasya mAm adya samprekSya kim AyAsaH pravartate ॥ 2-18-9On other occasions even though angry he would feel pleased. But today why does he feel sad even after seeing me? ॥ 2-18-9॥
- siva.sh/ramayana/ayodhya-kanda/17/21पदातिरपरे कक्ष्ये द्वे जगाम नरोत्तमः । स सर्वाः समतिक्रम्य कक्ष्या दशरथात्मजः । संनिवर्त्य जनं सर्वं शुद्धान्तःपुरुमत्यगात् ॥ २-१७-२१padAtirapare kakSye dve jagAma narottamaH । sa sarvAH samatikramya kakSyA dazarathAtmajaH । saMnivartya janaM sarvaM zuddhAntaHpurumatyagAt ॥ 2-17-21The best among men ( Rama ), crossed the remaining two ( courtyards ) on foot. Crossing all the courtyards on his way, that son of Dasaratha ( Rama ) sent back his followers and entered the private apartment of the king ( Dasaratha ). ॥ 2-17-21॥
- siva.sh/ramayana/ayodhya-kanda/17/12यथाभिषेको रामस्य राज्येनामिततेजसः । एताश्चान्याश्च शुहृदामुदासीनः सुभाः कथाः ॥ २-१७-१२yathAbhiSeko rAmasya rAjyenAmitatejasaH । etAzcAnyAzca zuhRdAmudAsInaH subhAH kathAH ॥ 2-17-12- in the kingdom than the consecration of Rama of undimmed brilliance. Indifferent to such words by his friends and . - ॥ 2-17-12॥
- siva.sh/ramayana/ayodhya-kanda/16/47स घोषवद्भिश्च हयैः सनागैः । पुरस्सरैः स्वस्तिकसूतमागधैः । महीयमानः प्रवरैश्च वादकैः । अभिष्टुतो वैश्रवणो यथा ययौ॥ २-१६-४७sa ghoSavadbhizca hayaiH sanAgaiH । purassaraiH svastikasUtamAgadhaiH । mahIyamAnaH pravaraizca vAdakaiH । abhiSTuto vaizravaNo yathA yayau॥ 2-16-47With bards, panegyrists and great musical performers invoking blessings and walking ahead, he (Rama) proceeded, like Kubera amid intoxicated elephants and horses. ॥ 2-16-47॥
- siva.sh/ramayana/ayodhya-kanda/16/46लाभो जनस्यास्य यदेष सर्वं। प्रपत्स्यते राष्ट्रमिदं चिराय । न ह्यप्रियं किंचन जातु कश्चित् । पश्येन्न कुःखं मनुजादिपेऽस्मिन् ॥ २-१६-४६lAbho janasyAsya yadeSa sarvaM। prapatsyate rASTramidaM cirAya । na hyapriyaM kiMcana jAtu kazcit । pazyenna kuHkhaM manujAdipe'smin ॥ 2-16-46If this Rama obtains the entire kingdom for a long time, it will be in the interest of the people. If he becomes king none will ever witness anything unpleasant or sad. (They observed). ॥ 2-16-46॥
- siva.sh/ramayana/ayodhya-kanda/16/36खड्गचापधराः शूरा जग्मुराशंसवो जनाः । ततो वादित्रशब्दाश्च स्तुतिशब्दाश्च वन्दिनाम् ॥२-१६-३६khaDgacApadharAH zUrA jagmurAzaMsavo janAH । tato vAditrazabdAzca stutizabdAzca vandinAm ॥2-16-36- and holding swords and bows, soldiers went heralding his (Rama's) arrival. Afterwards, sounds of musical instruments and songs of eulogy by panegyrists - ॥ 2-16-36॥
- siva.sh/ramayana/ayodhya-kanda/16/27अथ मध्यमकक्ष्यायां समागच्छत् सुहृज्जनैः । स सर्वानर्थिनो दृष्ट्वा समेत्य प्रतिनन्द्य च ॥ २-१६-२७atha madhyamakakSyAyAM samAgacchat suhRjjanaiH । sa sarvAnarthino dRSTvA sametya pratinandya ca ॥ 2-16-27After that, he met all his friends in the middle courtyard. Having seen them all eager to see him, he approached and greeted them. ॥ 2-16-27॥
- siva.sh/ramayana/ayodhya-kanda/16/14एवमुक्तस्तु संहृष्टो नरसिंहो महाद्युतिः । ततः सम्मानयाम् सीतामिदमुवाच ह ॥ २-१६-१४evamuktastu saMhRSTo narasiMho mahAdyutiH । tataH sammAnayAm sItAmidamuvAca ha ॥ 2-16-14Highly lustrous Rama ,the lion among men, when thus spoken to, was immensely pleased and extending due honour to him said to Sita ॥ 2-16-14॥