- •siva.sh/ramayana/ayodhya-kanda/30/1सान्त्व्यमाना तु रामेण मैथिली जनकात्मजा | वनवासनिमित्ताय भर्तारमिदमब्रवीत् || २-३०-१sAntvyamAnA tu rAmeNa maithilI janakAtmajA | vanavAsanimittAya bhartAramidamabravIt || 2-30-1In response to Rama's consolation with regard to her stay in the forest, the daughter of Janaka, Maithili (Sita) said : - [2-30-1]
- •siva.sh/ramayana/ayodhya-kanda/29/24चिन्तयन्तीं तथा तां तु निवर्तयितुमात्मवान् | ताम्रोष्ठीं स तदा सीतां काकुत्स्थो बह्वसान्त्वयत् || २-२९-२४cintayantIM tathA tAM tu nivartayitumAtmavAn | tAmroSThIM sa tadA sItAM kAkutstho bahvasAntvayat || 2-29-24That self-possessed scion of the Kakutstha dynasty consoled the Sita with red lips ( coppered lips ) in several ways to dissuade her (from going to the forest). [2-29-24]
- •siva.sh/ramayana/ayodhya-kanda/29/23एवमुक्ता तु सा चिन्तां मैथिली समुपागता | स्नापयन्तीव गामुष्णैरश्रुभिर्नयनच्युतैः || २-२९-२३evamuktA tu sA cintAM maithilI samupAgatA | snApayantIva gAmuSNairazrubhirnayanacyutaiH || 2-29-23Thus spoken to (prevented), Sita was filled with grief and cried, drenching the ground with warm tears that fell from her eyes. [2-29-23]
- •siva.sh/ramayana/ayodhya-kanda/29/22एवं बहुविधं तं सा याचते गमनं प्रति | नानुमेने महाबाहुस्तां नेतुं विजनं वनम् || २-२९-२२evaM bahuvidhaM taM sA yAcate gamanaM prati | nAnumene mahAbAhustAM netuM vijanaM vanam || 2-29-22Despite Sita's pleadings with him in various ways the mightyarmed Rama would not consent to take her to the desolate forest. [2-29-22]
- •siva.sh/ramayana/ayodhya-kanda/29/21ययदि मां दुःखितामेवं वनं नेतुं न चेच्छसि | विषमग्निं जलं वाऽहमास्थास्ये मृत्युकारणात् || २-२९-२१yayadi mAM duHkhitAmevaM vanaM netuM na cecchasi | viSamagniM jalaM vA'hamAsthAsye mRtyukAraNAt || 2-29-21If you do not wish to take your wife in this time of distress to the forest I shall die by consuming poison or throwing myself into fire or drowning in water.' [2-29-21]
- •siva.sh/ramayana/ayodhya-kanda/29/20भक्तां पतिव्रतां दीनां मां समां सुखदुःखयोः | नेतुमर्हसि काकुत्स्थ समान सुखदुःखिनीम् || २-२९-२०bhaktAM pativratAM dInAM mAM samAM sukhaduHkhayoH | netumarhasi kAkutstha samAna sukhaduHkhinIm || 2-29-20Oh ! descendant of Kakutstha, I am faithful and devoted to you. I have equal disposition to happiness and sorrow. I equally share your prosperity and adversity. Therefore, you should take your wife (to the forest). In this time of distress. [2-29-20]
- •siva.sh/ramayana/ayodhya-kanda/29/19एवमस्मात्स्वकां नारीं सुवृत्तां हि पतिव्रताम् | नाभिरोचयसे नेतुं त्वं मां केनेह हेतुना || २-२९-१९evamasmAtsvakAM nArIM suvRttAM hi pativratAm | nAbhirocayase netuM tvaM mAM keneha hetunA || 2-29-19Why don't you want to take to the forest your own wife who is loyal and devoted, and is of good conduct ? [2-29-19]
- •siva.sh/ramayana/ayodhya-kanda/29/18इहलोके च पितृभिर्या स्त्री यस्य महामते | अद्भिर्दत्ता स्वधर्मेण प्रेत्यभावेऽपि तस्य सा || २-२९-१८ihaloke ca pitRbhiryA strI yasya mahAmate | adbhirdattA svadharmeNa pretyabhAve'pi tasya sA || 2-29-18- 'A woman, given away by her parents in accordance with traditional offerings of water belongs to him even after death and lives with him', Oh ! high-minded one. [2-29-18]
- •siva.sh/ramayana/ayodhya-kanda/29/17प्रेत्यभावे हि कल्याण स्सङ्गमो मे सह त्वया | श्रुतिर्हि श्रूयते पुण्या ब्राह्मणानां यशस्विनाम् || २-२९-१७pretyabhAve hi kalyANa ssaGgamo me saha tvayA | zrutirhi zrUyate puNyA brAhmaNAnAM yazasvinAm || 2-29-17My union with you, is auspicious even beyond death. This is a statement from the Vedas quoted by famous brahmins : - [2-29-17]
- •siva.sh/ramayana/ayodhya-kanda/29/16शुद्धात्मन्प्रेमभावाध्दि भविष्यामि विकल्मषा | भर्तारमनुगच्छन्ती भर्ता हि मम दैवतम् || २-२९-१६zuddhAtmanpremabhAvAdhdi bhaviSyAmi vikalmaSA | bhartAramanugacchantI bhartA hi mama daivatam || 2-29-16Oh ! my pure-hearted one by following my husband with love I shall become sinless, because my husband is my god. [2-29-16]