1. siva.sh/ramayana/bala-kanda/15/6
    भगवंस्त्वत्प्रसादेन रावणो नाम राक्षसः | सर्वान्नो बाधते वीर्याच्छासितुं तं न शक्नुमः || १-१५-६bhagavaMstvatprasAdena rAvaNo nAma rAkSasaH | sarvAnno bAdhate vIryAcchAsituM taM na zaknumaH || 1-15-6"Oh! God, the demon named Ravana is torturing all of us with his intrepidity, as you have blessed him, and we are unable to control him." [1-15-6]
  2. siva.sh/ramayana/bala-kanda/15/5
    ताः समेत्य यथान्यायं तस्मिन् सदसि देवताः | अब्रुवन् लोककर्तारं ब्रह्माणं वचनं ततः || १-१५-५tAH sametya yathAnyAyaM tasmin sadasi devatAH | abruvan lokakartAraM brahmANaM vacanaM tataH || 1-15-5Those deities who procedurally assembled there in that congregation then spoke to Brahma, the creator of worlds. [1-15-5]
  3. siva.sh/ramayana/bala-kanda/15/4
    ततो देवाः सगन्धर्वाः सिद्धाश्च परमर्षयः | भागप्रतिग्रहार्थं वै समवेता यथाविधि || १-१५-४tato devAH sagandharvAH siddhAzca paramarSayaH | bhAgapratigrahArthaM vai samavetA yathAvidhi || 1-15-4Then the deities along with celestial beings, siddha-s, i.e., the souls that obtained salvation, and also other esteemed sages who by now are the residents of Heavens have duteously assembled in the firmament to receive their part of the oblations. [1-15-4]
  4. siva.sh/ramayana/bala-kanda/15/3
    ततः प्राक्रमदिष्टिं तां पुत्रीयां पुत्रकारणात् | जुहाव चाग्नौ तेजस्वी मन्त्रदृष्टेन कर्मणा || १-१५-३tataH prAkramadiSTiM tAM putrIyAM putrakAraNAt | juhAva cAgnau tejasvI mantradRSTena karmaNA || 1-15-3Then that resplendent Sage Rishyasringa commenced that putrakaamesthi ritual, offering oblations into sacred fire with ritual acts meticulously contained in hymns. [1-15-3]
  5. siva.sh/ramayana/bala-kanda/15/2
    इष्टिं तेऽहं करिष्यामि पुत्रीयां पुत्रकारणात् | अथर्वशिरसि प्रोक्तैर्मन्त्रैः सिद्धां विधानतः || १-१५-२iSTiM te'haM kariSyAmi putrIyAM putrakAraNAt | atharvazirasi proktairmantraiH siddhAM vidhAnataH || 1-15-2"I will procedurally conduct the ritual contained in the preamble of atharva-veda with procedural hymns, called <<em>>putra kaameSTi i.e., the ritual that bestows sons, for your benefit." [1-15-2]
  6. siva.sh/ramayana/bala-kanda/15/1
    मेधावी तु ततो ध्यात्वा स किञ्चिदिदमुत्तरम् | लब्धसंज्ञः ततस्तं तु वेदज्ञो नृपमब्रवीत् || १-१५-१medhAvI tu tato dhyAtvA sa kiJcididamuttaram | labdhasaMjJaH tatastaM tu vedajJo nRpamabravIt || 1-15-1Rishyasringa, a highly intellectual and knowledgeable one in the Vedas, pondered for a while, revived his memory and said to the king. [1-15-1]
  7. siva.sh/ramayana/bala-kanda/14/60
    स तस्य वाक्यं मधुरं निशम्य प्रणम्य तस्मै प्रयतो नृपेन्द्र | जगाम हर्षं परमं महात्मा तं ऋष्यशृङ्गं पुनरप्युवाच || १-१४-६०sa tasya vAkyaM madhuraM nizamya praNamya tasmai prayato nRpendra | jagAma harSaM paramaM mahAtmA taM RSyazRGgaM punarapyuvAca || 1-14-60On hearing the sweet words of Sage Rishyasringa, he that king of kings Dasharatha went into a state of ecstasy and venerating that great soul, Rishyasringa, again said this to him. [1-14-60]
  8. siva.sh/ramayana/bala-kanda/14/59
    कुलस्य वर्धनं त्वं तु कर्तुमर्हसि सुव्रत | तथेति च स राजानमुवाच द्विजसत्तमः | भविष्यन्ति सुता राजंश्चत्वारस्ते कुलोद्वहाः || १-१४-५९kulasya vardhanaM tvaM tu kartumarhasi suvrata | tatheti ca sa rAjAnamuvAca dvijasattamaH | bhaviSyanti sutA rAjaMzcatvAraste kulodvahAH || 1-14-59- "oh, sage with best vows, you alone are eligible to perform the ritual for the expansion of my dynasty." That best Brahman Rishyasringa saying yes to the proposal, said this to king Dasharatha, "oh, king, there will be four sons to you that ennoble your dynasty. [1-14-59]
  9. siva.sh/ramayana/bala-kanda/14/58
    पापापहं स्वर्नयनं दुस्तरं पार्थिवर्षभैः | ततोऽब्रवीदृष्यशृंगं राजा दशरथस्तदा || १-१४-५८pApApahaM svarnayanaM dustaraM pArthivarSabhaiH | tato'bravIdRSyazRMgaM rAjA dazarathastadA || 1-14-58That removes sin and that leads to heaven as well, and that which cannot be undertaken by many of the best kings. Thereafter king Dasharatha said to sage Rishyasringa,.....- [1-14-58]
  10. siva.sh/ramayana/bala-kanda/14/57
    उदारस्य नृवीरस्य धरण्यां पतितस्य च | ततः प्रीतमना राजा प्राप्य यज्ञमनुत्तमम् || १-१४-५७udArasya nRvIrasya dharaNyAM patitasya ca | tataH prItamanA rAjA prApya yajJamanuttamam || 1-14-57- benevolent and valiant King Dasharatha, prostrated on ground venerating the Brahmans according to procedure. Then king was gladdened at heart for the successful achievement of the completion of that excellent ritual. [1-14-57]