- •siva.sh/ramayana/ayodhya-kanda/5/1सन्दिश्य रामं नृपतिः श्वोभाविन्यभिषेचने | पुरोहितं समाहूय वसिष्ठमिदमब्रवीत् || २-५-१sandizya rAmaM nRpatiH zvobhAvinyabhiSecane | purohitaM samAhUya vasiSThamidamabravIt || 2-5-1After Rama left, king Dasaratha called for his family priest Vasishta and spoke to him as follows about the ensuing anointment ceremony of the next day. - [2-5-1]
- •siva.sh/ramayana/ayodhya-kanda/4/45इत्युक्त्वा लक्ष्मणं रामो मातरावभिवाद्य च | अभ्यनुज्ञाप्य सीतां च जगाम स्वं निवेश्नम् || २-४-४५ityuktvA lakSmaNaM rAmo mAtarAvabhivAdya ca | abhyanujJApya sItAM ca jagAma svaM niveznam || 2-4-45After speaking to Lakshmana, Rama made reverential salutation to the two mothers ( Mata Kaushalya and Mata Sumitra) and on obtaining their consent to leave with Sita, returned to his abode. [2-4-45]
- •siva.sh/ramayana/ayodhya-kanda/4/44सौमित्रे भुङ्क्ष्व भोगां स्त्वमिष्टान् राज्यफलानि च | जीवितं च हि राज्यं च त्वदर्थमभिकामये || २-४-४४saumitre bhuGkSva bhogAM stvamiSTAn rAjyaphalAni ca | jIvitaM ca hi rAjyaM ca tvadarthamabhikAmaye || 2-4-44Oh ! son of Sumitra, enjoy all pleasures you wish and the fruits of royalty. I desire this life and kingdom for your sake only.' [2-4-44]
- •siva.sh/ramayana/ayodhya-kanda/4/43लक्ष्मणेमां माया सार्धं प्रशाधि त्वं वसुन्धराम् | द्वितीयं मेऽन्तरात्मानं त्वामियं श्रीरुपस्थिता || २-४-४३lakSmaNemAM mAyA sArdhaM prazAdhi tvaM vasundharAm | dvitIyaM me'ntarAtmAnaM tvAmiyaM zrIrupasthitA || 2-4-43- 'Oh ! Lakshmana rule this earth together with me. This royal fortune also accrues to you, for you are my second innermost self. [2-4-43]
- •siva.sh/ramayana/ayodhya-kanda/4/42इत्येवमुक्तो मात्रेदं रामो भ्रातरमब्रवीत् | प्राञ्जलिं प्रह्वमासीनमभिवीख्स्य स्मयन्निव || २-४-४२ityevamukto mAtredaM rAmo bhrAtaramabravIt | prAJjaliM prahvamAsInamabhivIkhsya smayanniva || 2-4-42Thus spoken to by his mother, Rama looked at his brother Lakshmana sitting humbly with folded palms and with a smile said to him: - [2-4-42]
- •siva.sh/ramayana/ayodhya-kanda/4/41अमोघं बत मे क्षान्तं पुरुषे पुष्करेक्षणे | येयमिक्ष्वाकुराज्यश्रीः पुत्र त्वां संश्रयिष्यति || २-४-४१amoghaM bata me kSAntaM puruSe puSkarekSaNe | yeyamikSvAkurAjyazrIH putra tvAM saMzrayiSyati || 2-4-41Oh ! my son my devotion to the lotus eyed Bhagvaan Vishnu, enduring the pain (of observance of vows and fasting) have not gone in vain. Hence, this glorious kingdom of Ikshvaku dynasty is going to embrace you.' [2-4-41]
- •siva.sh/ramayana/ayodhya-kanda/4/40कल्याणे बत न्क्षत्रे मयि जातोऽसि पुत्रक | येन त्वया दशरथो गुणैराराधितः पिता || २-४-४०kalyANe bata nkSatre mayi jAto'si putraka | yena tvayA dazaratho guNairArAdhitaH pitA || 2-4-40Oh ! my little son! You were born to me on a day of an auspicious star. That is why, your father king Dasaratha was propitiated by your virtues. [2-4-40]
- •siva.sh/ramayana/ayodhya-kanda/4/39वत्स राम चिरं जीव हतास्ते परिपन्थिनः | ज्ञातीन्मे त्वं श्रियायुक्तः सुमित्रायाश्च नन्दय || २-४-३९vatsa rAma ciraM jIva hatAste paripanthinaH | jJAtInme tvaM zriyAyuktaH sumitrAyAzca nandaya || 2-4-39- 'Oh ! my dear child, O Rama, may you live long Let your enemies be destroyed. Endowed with prosperity, bring delight to my relatives and those of Sumitra. [2-4-39]
- •siva.sh/ramayana/ayodhya-kanda/4/38एतच्छ्रुत्वा तु कौसल्या चिरकालाभिकाङ्क्षितम् | हर्ष्बाष्पकलं वाक्यमिदं राम मभाषत || २-४-३८etacchrutvA tu kausalyA cirakAlAbhikAGkSitam | harSbASpakalaM vAkyamidaM rAma mabhASata || 2-4-38Hearing this long cherished news of anointment ceremony, Kaushalya spoke to Rama in sweet but indistinct words due to tears of joy. - [2-4-38]
- •siva.sh/ramayana/ayodhya-kanda/4/37यानि यान्यत्र योग्यानि श्वो भाविन्यभिषेचने | तानि मे मङ्गळान्यद्य वैदेह्याश्चैव कारय || २-४-३७yAni yAnyatra yogyAni zvo bhAvinyabhiSecane | tAni me maGgaLAnyadya vaidehyAzcaiva kAraya || 2-4-37The anointment ceremony takes place tomorrow. Perform today whatever auspicious rituals are appropriate (to the occasion) for me and Vaidehi (Sita). [2-4-37]