- •siva.sh/ramayana/ayodhya-kanda/5/17जनबृन्दोर्मिसंघर्षहर्षस्वनवतस्तदा | बभूव राजमार्गस्य सागरस्येव निस्वनः || २-५-१७janabRndormisaMgharSaharSasvanavatastadA | babhUva rAjamArgasya sAgarasyeva nisvanaH || 2-5-17The highways resembled the sea and the exultation of the multitudes, the roar that emanated from the clashing of waves. [2-5-17]
- •siva.sh/ramayana/ayodhya-kanda/7/9अतिमात्रप्रहर्षोऽयं किं जनस्य च शंस मे | कारयिष्यति किं वापि संप्रहृष्टो महीपतिः || २-७-९atimAtrapraharSo'yaM kiM janasya ca zaMsa me | kArayiSyati kiM vApi saMprahRSTo mahIpatiH || 2-7-9Why do the people look exceedingly happy? Tell me, what the king with great delight is proposing to do? [2-7-9]
- •siva.sh/ramayana/ayodhya-kanda/5/16बृन्दबृन्दैरयोध्यायां राजमार्गाः समन्ततः | बभूवुरभिसंबाधाः कुतूहलजनैर्वृताः || २-५-१६bRndabRndairayodhyAyAM rAjamArgAH samantataH | babhUvurabhisaMbAdhAH kutUhalajanairvRtAH || 2-5-16The royal highways in the city of Ayodhya were jammed on all sides with groups of curious people. [2-5-16]
- •siva.sh/ramayana/ayodhya-kanda/6/28ततस्तदिन्द्रक्षयसन्निभं पुरं | दिदृक्षुभिर्जानपदै रुपागतैः | समन्ततः सस्वनमाकुलं बभौ | समुद्रयादोभि रिवार्णवोदकम् || २-६-२८tatastadindrakSayasannibhaM puraM | didRkSubhirjAnapadai rupAgataiH | samantataH sasvanamAkulaM babhau | samudrayAdobhi rivArNavodakam || 2-6-28The city (of Ayodhya), resembling the abode of Indra, (Amaravati) crowded with villagers from all over wishing to witness it (the coronation of Rama), grew noisy and sparkled like the water of the ocean teeming with aquatic animals. [2-6-28]
- •siva.sh/ramayana/ayodhya-kanda/5/15स राजभवनप्रख्यात्तस्माद्रामनिवेशनात् | निर्गत्य ददृशे मार्गं वसिष्ठो जनसंवृतम् || २-५-१५sa rAjabhavanaprakhyAttasmAdrAmanivezanAt | nirgatya dadRze mArgaM vasiSTho janasaMvRtam || 2-5-15Vasishtha thereafter emerged from the abode of Rama resembling a royal palace and beheld the highways filled with people. [2-5-15]
- •siva.sh/ramayana/ayodhya-kanda/6/19अलङ्कारं पुरस्त्यवं कृत्वा तत्पुरवासिनः | आकाङ्क्षमाणा रामस्य यौवराज्याभिषेचनम् || २-६-१९alaGkAraM purastyavaM kRtvA tatpuravAsinaH | AkAGkSamANA rAmasya yauvarAjyAbhiSecanam || 2-6-19Thus the residents of Ayodhya decorated the city and eagerly waited for Rama's coronation as heir-apparent. [2-6-19]
- •siva.sh/ramayana/ayodhya-kanda/5/14हृष्टनारीनरयुतं रामवेश्म तदा बबौ | यथा मत्तद्विजगणं प्रपुल्लनलिनं सरः || २-५-१४hRSTanArInarayutaM rAmavezma tadA babau | yathA mattadvijagaNaM prapullanalinaM saraH || 2-5-14The residence of Rama, full of cheerful men and women, looked splendid like a lake with fullblown lotuses flocked by multitudes of intoxicated birds. [2-5-14]
- •siva.sh/ramayana/ayodhya-kanda/5/13सुहृद्भिस्तत्र रामोऽपि सहासीनः प्रियंवदैः | सभाजितो विवेशाथ ताननुज्ञाप्य सर्वशः || २-५-१३suhRdbhistatra rAmo'pi sahAsInaH priyaMvadaiH | sabhAjito vivezAtha tAnanujJApya sarvazaH || 2-5-13Rama also sat for a while in the company of his sweettongued friends and duly honoured by them in every way took leave of them and entered his apartment. [2-5-13]
- •siva.sh/ramayana/ayodhya-kanda/5/12ततो यथावद्रामेण स राज्ञो गुरुरर्चितः | अभ्यनुज्ञाप्य काकुत्थ्सं ययौ रामनिवेशनात् || २-५-१२tato yathAvadrAmeNa sa rAjJo gururarcitaH | abhyanujJApya kAkutthsaM yayau rAmanivezanAt || 2-5-12Thereafter, Vasistha, preceptor of the king duly honoured by the descendant of Kakutstha (Rama) and having taken leave, left his abode. [2-5-12]
- •siva.sh/ramayana/ayodhya-kanda/5/11इत्युक्त्वा स तदा राम मुपवासं यतव्रतम् | मन्त्रवत् कारयामास वैदेह्या सहितं मुनिः || २-५-११ityuktvA sa tadA rAma mupavAsaM yatavratam | mantravat kArayAmAsa vaidehyA sahitaM muniH || 2-5-11The ascetic (Vashistha) having thus spoken to Rama made him undertake fast along with Sita in accompaniment with sacred mantras ( hymns ). [2-5-11]