Search

  1. siva.sh/srimad-bhagavatam/skandam-1/1/4
    नैमिषेऽनिमिषक्षेत्रे ऋषयः शौनकादयः । सत्रं स्वर्गाय लोकाय सहस्रसममासत ॥ १-१-४ ॥naimiSe'nimiSakSetre RSayaH zaunakAdayaH । satraM svargAya lokAya sahasrasamamAsata ॥ 1-1-4 ॥In the forest of Naimishâranya, a spot favored by Vishnu, sages headed by the sage S'aunaka performed a thousand-year sacrifice for the Lord of heaven and the devotees on earth. ।। 1-1-4 ।।
  2. siva.sh/ramayana/ayodhya-kanda/59/31
    हा राम रामानुज हा हा वैदेहि तपस्विनि । न मां जानीत दुःखेन म्रियमाणतमनाथवत् ॥ २-५९-३१hA rAma rAmAnuja hA hA vaidehi tapasvini । na mAM jAnIta duHkhena mriyamANatamanAthavat ॥ 2-59-31Ah ! Rama, Ah ! Lakshmana, Ah ! tapasvini ( unfortunate ) Vaidehi, you do not know that I am dying like an orphan because of my grief. ॥ 2-59-31॥
  3. siva.sh/ramayana/ayodhya-kanda/58/26
    लक्ष्मणस्तु सुसङ्कृद्धो निश्श्वसन्वाक्यमब्रवीत् । केनायमपराधेन राजपुत्रो विवासितः ॥ २-५८-२६lakSmaNastu susaGkRddho nizzvasanvAkyamabravIt । kenAyamaparAdhena rAjaputro vivAsitaH ॥ 2-58-26But Lakshmana, seething with anger and sighing said - 'For what offence has this king's son been banished ? ॥ 2-58-26॥
  4. siva.sh/ramayana/ayodhya-kanda/58/25
    इत्येवं मां महराज ब्रुवन्नेव महायशाः । रामो राजीवताम्राक्षो भृशमश्रूण्यवर्तयत् ॥ २-५८-२५ityevaM mAM maharAja bruvanneva mahAyazAH । rAmo rAjIvatAmrAkSo bhRzamazrUNyavartayat ॥ 2-58-25While saying this the red lotuslike eyes of illustrious Rama streamed with tears, Oh ! maharaja. ॥ 2-58-25॥
  5. siva.sh/ramayana/ayodhya-kanda/58/24
    अब्रवीच्चापि मां भूयो भृशमश्रूणि वर्तयन् । मातेव मम माता ते द्रष्टव्या पुत्रगर्धिनी ॥ २-५८-२४abravIccApi mAM bhUyo bhRzamazrUNi vartayan । mAteva mama mAtA te draSTavyA putragardhinI ॥ 2-58-24Shedding profuse tears, Rama continued, 'Look after my mother who is covetous of her son as your own mother'. ॥ 2-58-24॥
  6. siva.sh/ramayana/ayodhya-kanda/57/29
    इमं तस्य महाभाग दूतं दुष्करकारिणः । वनवासादनुप्राप्तं कस्मान्न प्रतिभाषसे ॥ २-५७-२९imaM tasya mahAbhAga dUtaM duSkarakAriNaH । vanavAsAdanuprAptaM kasmAnna pratibhASase ॥ 2-57-29- 'Oh ! distinguished king, why are you not enquiring from the messenger about him (Rama) who is capable of performing arduous tasks? ॥ 2-57-29॥
  7. siva.sh/ramayana/ayodhya-kanda/56/36
    तां वृक्षपर्णच्छदनां मनोज्ञां यथाप्रदेशं सुकृतां निवाताम् । वासाय सर्वे विविशुस्समेतास्सभां यथा देवगणास्सुधर्माम् ॥ २-५६-३६tAM vRkSaparNacchadanAM manojJAM yathApradezaM sukRtAM nivAtAm । vAsAya sarve vivizussametAssabhAM yathA devagaNAssudharmAm ॥ 2-56-36Just like the gods enter the court of Sudharma, they all stepped into the hut to dwell there. The hut was charming wellbuilt on a suitable site and protected against storm. ॥ 2-56-36॥
  8. siva.sh/ramayana/ayodhya-kanda/56/6
    आदिप्तानिव वैदेहि सर्वतः पुष्पितान्नगान् । स्वैः पुष्पैः किंशुकान् पश्य मालिनशिशिरात्यये ॥ २-५६-६AdiptAniva vaidehi sarvataH puSpitAnnagAn । svaiH puSpaiH kiMzukAn pazya mAlinazizirAtyaye ॥ 2-56-6- 'Oh ! daughter of Videha (Sita) behold these kimsuka trees in full bloom everywhere. With the passing of winter, they appear bright as though they are garlanded by their own flowers. ॥ 2-56-6॥
  9. siva.sh/ramayana/ayodhya-kanda/55/10
    रम्यो मार्दवयुक्तश्च वनदावैर्विवर्जितः । इति पन्थानमावेद्य महर्षिस्सन्यवर्तत ॥ २-५५-१०ramyo mArdavayuktazca vanadAvairvivarjitaH । iti panthAnamAvedya maharSissanyavartata ॥ 2-55-10It is beautiful, smooth and safe from forest fires.' Thus the great sage returned after instructing him ( Rama ) about the path. ॥ 2-55-10॥
  10. siva.sh/ramayana/ayodhya-kanda/54/16
    पित्रा नियुक्ता भगवन् प्रवेक्ष्यामस्तपोवनम् । धर्ममेव चरिष्याम स्तत्र मूलफलाशनाः ॥ २-५४-१६pitrA niyuktA bhagavan pravekSyAmastapovanam । dharmameva cariSyAma statra mUlaphalAzanAH ॥ 2-54-16Oh ! venerable one on my father's command we entered the desolate forest of penance. Subsisting on roots and fruits, I shall practise the righteous way of life.' ॥ 2-54-16॥