Search
- siva.sh/ramayana/ayodhya-kanda/87/24तत स्त्वहंचोत्तमबाणचापधृत् स्थितोऽभवं तत्र स यत्र लक्ष्मणः । अतन्द्रितैर्ज्ञातिभिरात्तकार्मुकैर्महेन्द्रकल्पं परिपालयंस्तदा ॥ २-८७-२४tata stvahaMcottamabANacApadhRt sthito'bhavaM tatra sa yatra lakSmaNaH । atandritairjJAtibhirAttakArmukairmahendrakalpaM paripAlayaMstadA ॥ 2-87-24Then, holding the best of arrows and bow along with my indefatigable kinsmen similarly armed with bows, I stood by the side of Lakshmana guarding Rama who is comparable to Indra.' ॥ 2-87-24॥
- siva.sh/ramayana/ayodhya-kanda/87/23नियम्य पृष्ठे तु तलाङ्गुलित्रवान् शरैः सुपूर्णाविषुधी परन्तपः । महाद्धनुः सज्यमुपोह्य लक्ष्मणो निशामतिष्ठत्परितोऽस्य केवलम् ॥ २-८७-२३niyamya pRSThe tu talAGgulitravAn zaraiH supUrNAviSudhI parantapaH । mahAddhanuH sajyamupohya lakSmaNo nizAmatiSThatparito'sya kevalam ॥ 2-87-23Lakshmana, the scorcher of enemies, wearing protective covering for his palms and fingers (made of gohaskin), strapping on his back two quivers filled with arrows, holding a great bow, strung ready, stood sentinel throughout the night guarding the surrounding. ॥ 2-87-23॥
- siva.sh/ramayana/ayodhya-kanda/87/22एतत्तदिङ्गुदीमूलमिदमेव च तत्तृणम् । यस्मिन्रामश्च सीता च रात्रिं तां शयितावुभौ ॥ २-८७-२२etattadiGgudImUlamidameva ca tattRNam । yasminrAmazca sItA ca rAtriM tAM zayitAvubhau ॥ 2-87-22Here at the foot of the ingudi tree and upon that bed of grass both Rama and Sita rested that night. ॥ 2-87-22॥
- siva.sh/ramayana/ayodhya-kanda/87/21तस्मिन्समाविशद् रामः स्वास्तरे सह सीतया । प्रक्षाल्य च तयोः पादावपचक्राम लक्ष्मणः ॥ २-८७-२१tasminsamAvizad rAmaH svAstare saha sItayA । prakSAlya ca tayoH pAdAvapacakrAma lakSmaNaH ॥ 2-87-21Rama lay down upon the bed along with Sita. Thereafter Lakshmana, having washed their feet, moved to a distant place. ॥ 2-87-21॥
- siva.sh/ramayana/ayodhya-kanda/87/20सौमित्रिस्तु ततः पश्चादकरोत्स्वास्तरं शुभम् । स्वयमानीय बर्हींषि क्षिप्रं राघवकारणात् ॥ २-८७-२०saumitristu tataH pazcAdakarotsvAstaraM zubham । svayamAnIya barhIMSi kSipraM rAghavakAraNAt ॥ 2-87-20Therafter, the son of Sumitra (Lakshmana) himself fetched darbha grass and quickly prepared an auspicious and comfortable bed for Rama. ॥ 2-87-20॥
- siva.sh/ramayana/ayodhya-kanda/87/19ततस्तु जलशेषेण लक्ष्मणोऽप्यकरोत्तदा । वाग्यतास्ते त्रयः सन्ध्यां समुपासत संहिताः ॥ २-८७-१९tatastu jalazeSeNa lakSmaNo'pyakarottadA । vAgyatAste trayaH sandhyAM samupAsata saMhitAH ॥ 2-87-19Thereafter Lakshmana also drank the remainder of water. Then all the three observing silence intently performed the evening worship. ॥ 2-87-19॥
- siva.sh/ramayana/ayodhya-kanda/87/18लक्ष्मणेन समानीतं पीत्वा वारि महायशाः । औपवास्यं तदाऽकार्षीद्राघवः सह सीतया ॥ २-८७-१८lakSmaNena samAnItaM pItvA vAri mahAyazAH । aupavAsyaM tadA'kArSIdrAghavaH saha sItayA ॥ 2-87-18Illustrious Rama along with Sita only drank the water brought by Lakshamana and undertook fasting. ॥ 2-87-18॥
- siva.sh/ramayana/ayodhya-kanda/87/17न ह्यस्माभिः प्रतिग्राह्यं सखे देयं तु सर्वदा । इति तेन वयं राजन्ननुनीता महात्मना ॥ २-८७-१७na hyasmAbhiH pratigrAhyaM sakhe deyaM tu sarvadA । iti tena vayaM rAjannanunItA mahAtmanA ॥ 2-87-17Oh ! king that great Rama entreated us in a friendly manner by saying 'Oh ! friend we should always give to others but should never accept anything from others'. ॥ 2-87-17॥
- siva.sh/ramayana/ayodhya-kanda/87/16तत्सर्वं प्रत्यनुज्ञासीद् रामः सत्यपराक्रमः । न तु तत्प्रत्यगृह्णात्स क्षत्रधर्ममनुस्मरन् ॥ २-८७-१६tatsarvaM pratyanujJAsId rAmaH satyaparAkramaH । na tu tatpratyagRhNAtsa kSatradharmamanusmaran ॥ 2-87-16Rama whose prowess is his truth, acknowledged all that but remembering the duty enjoined on a kshatriya did not accept them. ॥ 2-87-16॥
- siva.sh/ramayana/ayodhya-kanda/87/15अन्नमुच्चावचं भक्षाः फलानि विविधानि च । रामायाभ्यवहारार्थं बहुचोपहृतं मया ॥ २-८७-१५annamuccAvacaM bhakSAH phalAni vividhAni ca । rAmAyAbhyavahArArthaM bahucopahRtaM mayA ॥ 2-87-15- 'I offered Rama rice including a variety of eatables like fruits in great quantity for his food. ॥ 2-87-15॥
- siva.sh/ramayana/ayodhya-kanda/87/24तत स्त्वहंचोत्तमबाणचापधृत् स्थितोऽभवं तत्र स यत्र लक्ष्मणः । अतन्द्रितैर्ज्ञातिभिरात्तकार्मुकैर्महेन्द्रकल्पं परिपालयंस्तदा ॥ २-८७-२४tata stvahaMcottamabANacApadhRt sthito'bhavaM tatra sa yatra lakSmaNaH । atandritairjJAtibhirAttakArmukairmahendrakalpaM paripAlayaMstadA ॥ 2-87-24Then, holding the best of arrows and bow along with my indefatigable kinsmen similarly armed with bows, I stood by the side of Lakshmana guarding Rama who is comparable to Indra.' ॥ 2-87-24॥
- siva.sh/ramayana/ayodhya-kanda/87/23नियम्य पृष्ठे तु तलाङ्गुलित्रवान् शरैः सुपूर्णाविषुधी परन्तपः । महाद्धनुः सज्यमुपोह्य लक्ष्मणो निशामतिष्ठत्परितोऽस्य केवलम् ॥ २-८७-२३niyamya pRSThe tu talAGgulitravAn zaraiH supUrNAviSudhI parantapaH । mahAddhanuH sajyamupohya lakSmaNo nizAmatiSThatparito'sya kevalam ॥ 2-87-23Lakshmana, the scorcher of enemies, wearing protective covering for his palms and fingers (made of gohaskin), strapping on his back two quivers filled with arrows, holding a great bow, strung ready, stood sentinel throughout the night guarding the surrounding. ॥ 2-87-23॥
- siva.sh/ramayana/ayodhya-kanda/87/22एतत्तदिङ्गुदीमूलमिदमेव च तत्तृणम् । यस्मिन्रामश्च सीता च रात्रिं तां शयितावुभौ ॥ २-८७-२२etattadiGgudImUlamidameva ca tattRNam । yasminrAmazca sItA ca rAtriM tAM zayitAvubhau ॥ 2-87-22Here at the foot of the ingudi tree and upon that bed of grass both Rama and Sita rested that night. ॥ 2-87-22॥
- siva.sh/ramayana/ayodhya-kanda/87/21तस्मिन्समाविशद् रामः स्वास्तरे सह सीतया । प्रक्षाल्य च तयोः पादावपचक्राम लक्ष्मणः ॥ २-८७-२१tasminsamAvizad rAmaH svAstare saha sItayA । prakSAlya ca tayoH pAdAvapacakrAma lakSmaNaH ॥ 2-87-21Rama lay down upon the bed along with Sita. Thereafter Lakshmana, having washed their feet, moved to a distant place. ॥ 2-87-21॥
- siva.sh/ramayana/ayodhya-kanda/87/20सौमित्रिस्तु ततः पश्चादकरोत्स्वास्तरं शुभम् । स्वयमानीय बर्हींषि क्षिप्रं राघवकारणात् ॥ २-८७-२०saumitristu tataH pazcAdakarotsvAstaraM zubham । svayamAnIya barhIMSi kSipraM rAghavakAraNAt ॥ 2-87-20Therafter, the son of Sumitra (Lakshmana) himself fetched darbha grass and quickly prepared an auspicious and comfortable bed for Rama. ॥ 2-87-20॥
- siva.sh/ramayana/ayodhya-kanda/87/19ततस्तु जलशेषेण लक्ष्मणोऽप्यकरोत्तदा । वाग्यतास्ते त्रयः सन्ध्यां समुपासत संहिताः ॥ २-८७-१९tatastu jalazeSeNa lakSmaNo'pyakarottadA । vAgyatAste trayaH sandhyAM samupAsata saMhitAH ॥ 2-87-19Thereafter Lakshmana also drank the remainder of water. Then all the three observing silence intently performed the evening worship. ॥ 2-87-19॥
- siva.sh/ramayana/ayodhya-kanda/87/18लक्ष्मणेन समानीतं पीत्वा वारि महायशाः । औपवास्यं तदाऽकार्षीद्राघवः सह सीतया ॥ २-८७-१८lakSmaNena samAnItaM pItvA vAri mahAyazAH । aupavAsyaM tadA'kArSIdrAghavaH saha sItayA ॥ 2-87-18Illustrious Rama along with Sita only drank the water brought by Lakshamana and undertook fasting. ॥ 2-87-18॥
- siva.sh/ramayana/ayodhya-kanda/87/17न ह्यस्माभिः प्रतिग्राह्यं सखे देयं तु सर्वदा । इति तेन वयं राजन्ननुनीता महात्मना ॥ २-८७-१७na hyasmAbhiH pratigrAhyaM sakhe deyaM tu sarvadA । iti tena vayaM rAjannanunItA mahAtmanA ॥ 2-87-17Oh ! king that great Rama entreated us in a friendly manner by saying 'Oh ! friend we should always give to others but should never accept anything from others'. ॥ 2-87-17॥
- siva.sh/ramayana/ayodhya-kanda/87/16तत्सर्वं प्रत्यनुज्ञासीद् रामः सत्यपराक्रमः । न तु तत्प्रत्यगृह्णात्स क्षत्रधर्ममनुस्मरन् ॥ २-८७-१६tatsarvaM pratyanujJAsId rAmaH satyaparAkramaH । na tu tatpratyagRhNAtsa kSatradharmamanusmaran ॥ 2-87-16Rama whose prowess is his truth, acknowledged all that but remembering the duty enjoined on a kshatriya did not accept them. ॥ 2-87-16॥
- siva.sh/ramayana/ayodhya-kanda/87/15अन्नमुच्चावचं भक्षाः फलानि विविधानि च । रामायाभ्यवहारार्थं बहुचोपहृतं मया ॥ २-८७-१५annamuccAvacaM bhakSAH phalAni vividhAni ca । rAmAyAbhyavahArArthaM bahucopahRtaM mayA ॥ 2-87-15- 'I offered Rama rice including a variety of eatables like fruits in great quantity for his food. ॥ 2-87-15॥