Search
- siva.sh/mahabharat/adi-parva/81/15ततश च वायुभक्षॊ ऽभूत संवत्सरम अतन्द्रितः पञ्चाग्निमध्ये च तपस तेपे संवत्सरं नृपः ॥ १-८१-१५ ॥tataza ca vAyubhakSò 'bhUta saMvatsarama atandritaH paJcAgnimadhye ca tapasa tepe saMvatsaraM nRpaH ॥ 1-81-15 ॥'Thereafter, subsisting solely on air for a year, tirelessly, and amidst the five fires, the king performed severe penance for a year.' ॥ 1-81-15 ॥
- siva.sh/srimad-bhagavatam/skandam-11/29/16विसृज्य स्मयमानान् स्वान् दृशं व्रीडां च दैहिकीम् । प्रणमेद्दण्डवद्भूमावाश्वचाण्डालगोखरम् ॥ ११-२९-१६ ॥visRjya smayamAnAn svAn dRzaM vrIDAM ca daihikIm । praNameddaNDavadbhUmAvAzvacANDAlagokharam ॥ 11-29-16 ॥Disregarding the ridicule of one’s companions, one should give up the bodily conception and its accompanying embarrassment. One should offer obeisances before all — even the dogs, outcastes, cows and asses — falling flat upon the ground like a rod. ॥ 11-29-16 ॥
- siva.sh/srimad-bhagavatam/skandam-11/27/28नन्दं सुनन्दं गरुडं प्रचण्डं चण्डमेव च । महाबलं बलं चैव कुमुदं कमुदेक्षणम् ॥ ११-२७-२८ ॥nandaM sunandaM garuDaM pracaNDaM caNDameva ca । mahAbalaM balaM caiva kumudaM kamudekSaNam ॥ 11-27-28 ॥One should worship the Lord’s associates Nanda and Sunanda, Garuḍa, Pracaṇḍa and Caṇḍa, Mahābala and Bala, and Kumuda and Kumudekṣaṇa ॥ 11-27-28 ॥
- siva.sh/manusmriti/4/82न संहताभ्यां पाणिभ्यां कण्डूयेदात्मनः शिरः । न स्पृशेच्चैतदुच्छिष्टो न च स्नायाद् विना ततः ॥ ८२ ॥na saMhatAbhyAM pANibhyAM kaNDUyedAtmanaH ziraH । na spRzeccaitaducchiSTo na ca snAyAd vinA tataH ॥ 82 ॥Let him not scratch his head with both hands joined; let him not touch it while he is impure, nor bathe without (submerging) it.
- siva.sh/ramayana/sundara-kanda/54/40हा तात हा पुत्रक कान्त मित्र हा जीवितं भोगयुतं सुपुण्यम् । रक्षोभिरेवं बहुधा ब्रुवद्भि श्शब्दः कृतो घोरतरस्सुभीमः ॥ ५-५४-४०hA tAta hA putraka kAnta mitra hA jIvitaM bhogayutaM supuNyam । rakSobhirevaM bahudhA bruvadbhi zzabdaH kRto ghoratarassubhImaH ॥ 5-54-40'O My Father, O My beloved Son, O My dear One, O My Friend! alas, the life which is enjoyable, sacred and prosperous is destroyed in this way'. Saying this, the demons cried out dreadfully and loudly. ॥ 5-54-40॥
- siva.sh/srimad-bhagavatam/skandam-11/22/7परस्परानुप्रवेशात्तत्त्वानां पुरुषर्षभ । पौर्वापर्यप्रसङ्ख्यानं यथा वक्तुर्विवक्षितम् ॥ ११-२२-७ ॥parasparAnupravezAttattvAnAM puruSarSabha । paurvAparyaprasaGkhyAnaM yathA vakturvivakSitam ॥ 11-22-7 ॥O best among men, because subtle and gross elements mutually enter into one another, philosophers may calculate the number of basic material elements in different ways, according to their personal desire. ॥ 11-22-7 ॥
- siva.sh/ramayana/yuddha-kanda/19/4धर्मयुक्तंचयुक्तंचसाम्प्रतंसम्प्रहर्षणम् । अनुजोरावणस्याहंतेनचाप्यवमानितः ॥ ६-१९-४dharmayuktaMcayuktaMcasAmprataMsampraharSaNam । anujorAvaNasyAhaMtenacApyavamAnitaH ॥ 6-19-4- expressing their duty, duly and placing confidence in Rama who spoke these words showing extreme joy. "I am Ravana's younger brother. Having been put to shame - ॥ 6-19-4॥
- siva.sh/srimad-bhagavatam/skandam-11/22/6यासां व्यतिकरादासीद्विकल्पो वदतां पदम् । प्राप्ते शमदमेऽप्येति वादस्तमनुशाम्यति ॥ ११-२२-६ ॥yAsAM vyatikarAdAsIdvikalpo vadatAM padam । prApte zamadame'pyeti vAdastamanuzAmyati ॥ 11-22-6 ॥By interaction of My energies different opinions arise. But for those who have fixed their intelligence on Me and controlled their senses, differences of perception disappear, and consequently the very cause for argument is removed. ॥ 11-22-6 ॥
- siva.sh/srimad-bhagavatam/skandam-11/22/3एतावत्त्वं हि सङ्ख्यानामृषयो यद्विवक्षया । गायन्ति पृथगायुष्मन्निदं नो वक्तुमर्हसि ॥ ११-२२-३ ॥etAvattvaM hi saGkhyAnAmRSayo yadvivakSayA । gAyanti pRthagAyuSmannidaM no vaktumarhasi ॥ 11-22-3 ॥What did each of these sages have in mind when he calculated the creative elements in such different ways? O supreme eternal, kindly explain this to me. ॥ 11-22-3 ॥
- siva.sh/manusmriti/4/40नोपगच्छेत् प्रमत्तोऽपि स्त्रियमार्तवदर्शने । समानशयने चैव न शयीत तया सह ॥ ४० ॥nopagacchet pramatto'pi striyamArtavadarzane । samAnazayane caiva na zayIta tayA saha ॥ 40 ॥Let him, though mad with desire, not approach his wife when her courses appear; nor let him sleep with her in the same bed.