Search
- siva.sh/srimad-bhagavatam/skandam-4/11/11सर्वभूतात्मभावेन भूतावासं हरिं भवान् । आराध्याप दुराराध्यं विष्णोस्तत्परमं पदम् ॥ ४-११-११ ॥sarvabhUtAtmabhAvena bhUtAvAsaM hariM bhavAn । ArAdhyApa durArAdhyaM viSNostatparamaM padam ॥ 4-11-11 ॥It is very difficult to achieve the spiritual abode of Hari, in the Vaikuṇṭha planets, but you are so fortunate that you are already destined to go to that abode by worshiping Him as the supreme abode of all living entities. ॥ 4-11-11 ॥
- siva.sh/srimad-bhagavatam/skandam-4/11/4तैस्तिग्मधारैः प्रधने शिलीमुखैरितस्ततः पुण्यजना उपद्रुताः । तमभ्यधावन् कुपिता उदायुधाः सुपर्णमुन्नद्धफणा इवाहयः ॥ ४-११-४ ॥taistigmadhAraiH pradhane zilImukhairitastataH puNyajanA upadrutAH । tamabhyadhAvan kupitA udAyudhAH suparNamunnaddhaphaNA ivAhayaH ॥ 4-11-4 ॥Those sharp arrows dismayed the enemy soldiers, who became almost unconscious, but various Yakṣas on the battlefield, in a rage against Dhruva Mahārāja, somehow or other collected their weapons and attacked. Just as serpents agitated by Garuḍa rush towards Garuḍa with upraised hoods, all the Yakṣa soldiers prepared to overcome Dhruva Mahārāja with their upraised weapons. ॥ 4-11-4 ॥
- siva.sh/srimad-bhagavatam/skandam-4/11/3तस्यार्षास्त्रं धनुषि प्रयुञ्जतः सुवर्णपुङ्खाः कलहंसवाससः । विनिःसृता आविविशुर्द्विषद्बलं यथा वनं भीमरवाः शिखण्डिनः ॥ ४-११-३ ॥tasyArSAstraM dhanuSi prayuJjataH suvarNapuGkhAH kalahaMsavAsasaH । viniHsRtA AvivizurdviSadbalaM yathA vanaM bhImaravAH zikhaNDinaH ॥ 4-11-3 ॥Even as Dhruva Mahārāja fixed the weapon made by Nārāyaṇa Ṛṣi onto his bow, arrows with golden shafts and feathers like the wings of a swan flew out from it. They entered the enemy soldiers with a great hissing sound, just as peacocks enter a forest with tumultuous crowing. ॥ 4-11-3 ॥
- siva.sh/srimad-bhagavatam/skandam-4/11/1मैत्रेय उवाच निशम्य गदतामेवं ऋषीणां धनुषि ध्रुवः । सन्दधेऽस्त्रमुपस्पृश्य यन्नारायणनिर्मितम् ॥ ४-११-१ ॥maitreya uvAca nizamya gadatAmevaM RSINAM dhanuSi dhruvaH । sandadhe'stramupaspRzya yannArAyaNanirmitam ॥ 4-11-1 ॥Śrī Maitreya said: My dear Vidura, when Dhruva Mahārāja heard the encouraging words of the great sages, he performed the ācamana by touching water and then took up his arrow made by Lord Nārāyaṇa and fixed it upon his bow. ॥ 4-11-1 ॥
- siva.sh/ramayana/aranya-kanda/28/2स दृष्ट्वा राक्षसं सैन्यमविसह्यं महाबलः । हतमेकेन रामेण त्रिशिरोदूषणावपि ॥ ३-२८-२sa dRSTvA rAkSasaM sainyamavisahyaM mahAbalaH । hatamekena rAmeNa trizirodUSaNAvapi ॥ 3-28-2The mighty demon, saw his large, irrepressible army killed. He saw Trisira and Dusana slain singlehanded by Rama. ॥ 3-28-2॥
- siva.sh/ramayana/aranya-kanda/27/12अहो विक्रमशूरस्य राक्षसस्येदृशं बलम् । पुष्पैरिव शरैर्यस्य ललाटेऽस्मिन्परिक्षतः ॥ ३-२७-१२aho vikramazUrasya rAkSasasyedRzaM balam । puSpairiva zarairyasya lalATe'sminparikSataH ॥ 3-27-12- 'Oh see the strength of this undaunted demon whose arrows fell like flowers on my forehead and only left a scratch. ॥ 3-27-12॥
- siva.sh/ramayana/aranya-kanda/27/8शरधारासमूहान्स महामेघ इवोत्सृजन् । व्यसृजत्सदृशं नादं जलार्द्रस्य तु दुन्दुभेः ॥ ३-२७-८zaradhArAsamUhAnsa mahAmegha ivotsRjan । vyasRjatsadRzaM nAdaM jalArdrasya tu dundubheH ॥ 3-27-8Trisira unleashed a stream of arrows like a huge cloud (releasing rain). They produced sound, a drum drenched with water, creates. ॥ 3-27-8॥
- siva.sh/ramayana/aranya-kanda/27/4अहं वास्य रणे मृत्युरेष वा समरे मम । विनिवृत्य रणोत्साहान्मुहूर्तं प्राश्निको भव ॥ ३-२७-४ahaM vAsya raNe mRtyureSa vA samare mama । vinivRtya raNotsAhAnmuhUrtaM prAzniko bhava ॥ 3-27-4Restrain yourself for a moment from the enthusiasm to fight the war. Please act as an arbitrator and see who is killing whom. ॥ 3-27-4॥
- siva.sh/ramayana/aranya-kanda/26/35चतुर्दश सहस्राणि रक्षसां भीमकर्मणाम् । हतान्येकेन रामेण मानुषेण पदातिना ॥ ३-२६-३५caturdaza sahasrANi rakSasAM bhImakarmaNAm । hatAnyekena rAmeNa mAnuSeNa padAtinA ॥ 3-26-35Fourteen thousand formidable demons were killed by Rama, a pedestrian human, singlehanded. ॥ 3-26-35॥
- siva.sh/ramayana/aranya-kanda/26/34क्षणेन तु महाघोरं वनं निहतराक्षसम् । बभूव निरयप्रख्यं मांसशोणितकर्दमम् ॥ ३-२६-३४kSaNena tu mahAghoraM vanaM nihatarAkSasam । babhUva nirayaprakhyaM mAMsazoNitakardamam ॥ 3-26-34With the slaughtered bodies of demons lying on the ground, the forest in a moment looked very dreadful like hell with the mud of soil soaked with flesh and blood. ॥ 3-26-34॥
- siva.sh/srimad-bhagavatam/skandam-4/11/11सर्वभूतात्मभावेन भूतावासं हरिं भवान् । आराध्याप दुराराध्यं विष्णोस्तत्परमं पदम् ॥ ४-११-११ ॥sarvabhUtAtmabhAvena bhUtAvAsaM hariM bhavAn । ArAdhyApa durArAdhyaM viSNostatparamaM padam ॥ 4-11-11 ॥It is very difficult to achieve the spiritual abode of Hari, in the Vaikuṇṭha planets, but you are so fortunate that you are already destined to go to that abode by worshiping Him as the supreme abode of all living entities. ॥ 4-11-11 ॥
- siva.sh/srimad-bhagavatam/skandam-4/11/4तैस्तिग्मधारैः प्रधने शिलीमुखैरितस्ततः पुण्यजना उपद्रुताः । तमभ्यधावन् कुपिता उदायुधाः सुपर्णमुन्नद्धफणा इवाहयः ॥ ४-११-४ ॥taistigmadhAraiH pradhane zilImukhairitastataH puNyajanA upadrutAH । tamabhyadhAvan kupitA udAyudhAH suparNamunnaddhaphaNA ivAhayaH ॥ 4-11-4 ॥Those sharp arrows dismayed the enemy soldiers, who became almost unconscious, but various Yakṣas on the battlefield, in a rage against Dhruva Mahārāja, somehow or other collected their weapons and attacked. Just as serpents agitated by Garuḍa rush towards Garuḍa with upraised hoods, all the Yakṣa soldiers prepared to overcome Dhruva Mahārāja with their upraised weapons. ॥ 4-11-4 ॥
- siva.sh/srimad-bhagavatam/skandam-4/11/3तस्यार्षास्त्रं धनुषि प्रयुञ्जतः सुवर्णपुङ्खाः कलहंसवाससः । विनिःसृता आविविशुर्द्विषद्बलं यथा वनं भीमरवाः शिखण्डिनः ॥ ४-११-३ ॥tasyArSAstraM dhanuSi prayuJjataH suvarNapuGkhAH kalahaMsavAsasaH । viniHsRtA AvivizurdviSadbalaM yathA vanaM bhImaravAH zikhaNDinaH ॥ 4-11-3 ॥Even as Dhruva Mahārāja fixed the weapon made by Nārāyaṇa Ṛṣi onto his bow, arrows with golden shafts and feathers like the wings of a swan flew out from it. They entered the enemy soldiers with a great hissing sound, just as peacocks enter a forest with tumultuous crowing. ॥ 4-11-3 ॥
- siva.sh/srimad-bhagavatam/skandam-4/11/1मैत्रेय उवाच निशम्य गदतामेवं ऋषीणां धनुषि ध्रुवः । सन्दधेऽस्त्रमुपस्पृश्य यन्नारायणनिर्मितम् ॥ ४-११-१ ॥maitreya uvAca nizamya gadatAmevaM RSINAM dhanuSi dhruvaH । sandadhe'stramupaspRzya yannArAyaNanirmitam ॥ 4-11-1 ॥Śrī Maitreya said: My dear Vidura, when Dhruva Mahārāja heard the encouraging words of the great sages, he performed the ācamana by touching water and then took up his arrow made by Lord Nārāyaṇa and fixed it upon his bow. ॥ 4-11-1 ॥
- siva.sh/ramayana/aranya-kanda/28/2स दृष्ट्वा राक्षसं सैन्यमविसह्यं महाबलः । हतमेकेन रामेण त्रिशिरोदूषणावपि ॥ ३-२८-२sa dRSTvA rAkSasaM sainyamavisahyaM mahAbalaH । hatamekena rAmeNa trizirodUSaNAvapi ॥ 3-28-2The mighty demon, saw his large, irrepressible army killed. He saw Trisira and Dusana slain singlehanded by Rama. ॥ 3-28-2॥
- siva.sh/ramayana/aranya-kanda/27/12अहो विक्रमशूरस्य राक्षसस्येदृशं बलम् । पुष्पैरिव शरैर्यस्य ललाटेऽस्मिन्परिक्षतः ॥ ३-२७-१२aho vikramazUrasya rAkSasasyedRzaM balam । puSpairiva zarairyasya lalATe'sminparikSataH ॥ 3-27-12- 'Oh see the strength of this undaunted demon whose arrows fell like flowers on my forehead and only left a scratch. ॥ 3-27-12॥
- siva.sh/ramayana/aranya-kanda/27/8शरधारासमूहान्स महामेघ इवोत्सृजन् । व्यसृजत्सदृशं नादं जलार्द्रस्य तु दुन्दुभेः ॥ ३-२७-८zaradhArAsamUhAnsa mahAmegha ivotsRjan । vyasRjatsadRzaM nAdaM jalArdrasya tu dundubheH ॥ 3-27-8Trisira unleashed a stream of arrows like a huge cloud (releasing rain). They produced sound, a drum drenched with water, creates. ॥ 3-27-8॥
- siva.sh/ramayana/aranya-kanda/27/4अहं वास्य रणे मृत्युरेष वा समरे मम । विनिवृत्य रणोत्साहान्मुहूर्तं प्राश्निको भव ॥ ३-२७-४ahaM vAsya raNe mRtyureSa vA samare mama । vinivRtya raNotsAhAnmuhUrtaM prAzniko bhava ॥ 3-27-4Restrain yourself for a moment from the enthusiasm to fight the war. Please act as an arbitrator and see who is killing whom. ॥ 3-27-4॥
- siva.sh/ramayana/aranya-kanda/26/35चतुर्दश सहस्राणि रक्षसां भीमकर्मणाम् । हतान्येकेन रामेण मानुषेण पदातिना ॥ ३-२६-३५caturdaza sahasrANi rakSasAM bhImakarmaNAm । hatAnyekena rAmeNa mAnuSeNa padAtinA ॥ 3-26-35Fourteen thousand formidable demons were killed by Rama, a pedestrian human, singlehanded. ॥ 3-26-35॥
- siva.sh/ramayana/aranya-kanda/26/34क्षणेन तु महाघोरं वनं निहतराक्षसम् । बभूव निरयप्रख्यं मांसशोणितकर्दमम् ॥ ३-२६-३४kSaNena tu mahAghoraM vanaM nihatarAkSasam । babhUva nirayaprakhyaM mAMsazoNitakardamam ॥ 3-26-34With the slaughtered bodies of demons lying on the ground, the forest in a moment looked very dreadful like hell with the mud of soil soaked with flesh and blood. ॥ 3-26-34॥