Search
- siva.sh/ramayana/kishkindha-kanda/8/20एवमुक्तस्तु तेजस्वी धर्मज्ञो धर्मवत्सलः । प्रत्युवाच स काकुत्स्थस्सुग्रीवं प्रहसन्निव ॥ ४-८-२०evamuktastu tejasvI dharmajJo dharmavatsalaH । pratyuvAca sa kAkutsthassugrIvaM prahasanniva ॥ 4-8-20Thus spoken to, the glorious Rama, lover of righteousness who knew his duty, replied to Sugriva with a smile on his face ॥ 4-8-20॥
- siva.sh/ramayana/kishkindha-kanda/8/19वालिनो मे भयार्तस्य सर्वलोकाभयङ्कर । ममापि त्वमनाथस्य प्रसादं कर्तुमर्हसि ॥ ४-८-१९vAlino me bhayArtasya sarvalokAbhayaGkara । mamApi tvamanAthasya prasAdaM kartumarhasi ॥ 4-8-19'O great warrior who can frighten all the worlds scared of Vali, I feel helpless like an orphan to whom you ought to extend your grace.' ॥ 4-8-19॥
- siva.sh/ramayana/kishkindha-kanda/8/18सोऽहं त्रस्तो भये मग्नो वसाम्युद्भ्रान्तचेतनः । वालिना निकृतो भ्रात्रा कृतवैरश्च राघव ॥ ४-८-१८so'haM trasto bhaye magno vasAmyudbhrAntacetanaH । vAlinA nikRto bhrAtrA kRtavairazca rAghava ॥ 4-8-18'O Rama my brother is my enemy. Deceived and threatened by him, I live in the forest stricken with fear and utterly confused. ॥ 4-8-18॥
- siva.sh/ramayana/kishkindha-kanda/8/17अहं विनिकृतो भ्रात्रा चराम्येष भयार्दितः । ऋष्यमूकं गिरिवरं हृतभार्यस्सुदुःखितः ॥ ४-८-१७ahaM vinikRto bhrAtrA carAmyeSa bhayArditaH । RSyamUkaM girivaraM hRtabhAryassuduHkhitaH ॥ 4-8-17- 'I am sadly roaming here in the great Rishyamuka mountain, my wife stolen, offended by my brother and frightened. ॥ 4-8-17॥
- siva.sh/ramayana/kishkindha-kanda/8/16ततः प्रहृष्टस्सुग्रीवश्लक्ष्णं मधुरया गिरा । उवाच प्रणयाद्रामं हर्षव्याकुलिताक्षरम् ॥ ४-८-१६tataH prahRSTassugrIvazlakSNaM madhurayA girA । uvAca praNayAdrAmaM harSavyAkulitAkSaram ॥ 4-8-16Extremely delighted and excited, Sugriva spoke to Rama words that got mixed up with softness and sweetness out of love ॥ 4-8-16॥
- siva.sh/ramayana/kishkindha-kanda/8/15सुखोपविष्टं रामं तु प्रसन्नमुदधिं यथा । फलपुष्पसमाकीर्णे तस्मिन् गिरिवरोत्तमे ॥ ४-८-१५sukhopaviSTaM rAmaM tu prasannamudadhiM yathA । phalapuSpasamAkIrNe tasmin girivarottame ॥ 4-8-15Now Rama, seated comfortably on the best of mountains overgrown with trees full of flowers and fruits, appeared tranquil like an ocean. ॥ 4-8-15॥
- siva.sh/ramayana/kishkindha-kanda/8/14तावासीनौ ततो दृष्ट्वा हनूमानपि लक्ष्मणम् । सालशाखां समुत्पाट्य विनीतमुपवेशयत् ॥ ४-८-१४tAvAsInau tato dRSTvA hanUmAnapi lakSmaNam । sAlazAkhAM samutpATya vinItamupavezayat ॥ 4-8-14Thereafter Hanuman also broke a branch of the sala tree and seated Lakshmana on it. ॥ 4-8-14॥
- siva.sh/ramayana/kishkindha-kanda/8/13तस्यैकां पर्णबहुलां भङ्क्त्वा शाखां सुपुष्पिताम् । सालस्यास्तीर्य सुग्रीवो निषसाद सराघवः ॥ ४-८-१३tasyaikAM parNabahulAM bhaGktvA zAkhAM supuSpitAm । sAlasyAstIrya sugrIvo niSasAda sarAghavaH ॥ 4-8-13Sugriva cut a branch of the beautifully blossomed sala tree with plenty of leaves, spread it ( on the ground ) and squatted along with Rama. ॥ 4-8-13॥
- siva.sh/ramayana/kishkindha-kanda/8/12स ददर्श ततस्सालमविदूरे हरीश्वरः । सुपुष्पमीषत्पत्राढ्यं भ्रमरैरुपशोभितम् ॥ ४-८-१२sa dadarza tatassAlamavidUre harIzvaraH । supuSpamISatpatrADhyaM bhramarairupazobhitam ॥ 4-8-12Then the chief of monkeys saw a sala tree looking lovely with tender leaves and flowers graced by bees. ॥ 4-8-12॥
- siva.sh/ramayana/kishkindha-kanda/8/11ततो रामं स्थितं दृष्ट्वा लक्ष्मणं च महाबलम् । सुग्रीवस्सर्वतश्चक्षुर्वने लोलमपातयत् ॥ ४-८-११tato rAmaM sthitaM dRSTvA lakSmaNaM ca mahAbalam । sugrIvassarvatazcakSurvane lolamapAtayat ॥ 4-8-11With mighty Rama and Lakshmana standing by, Sugriva cast his eyes eagerly all round the forest. ॥ 4-8-11॥
- siva.sh/ramayana/kishkindha-kanda/8/20एवमुक्तस्तु तेजस्वी धर्मज्ञो धर्मवत्सलः । प्रत्युवाच स काकुत्स्थस्सुग्रीवं प्रहसन्निव ॥ ४-८-२०evamuktastu tejasvI dharmajJo dharmavatsalaH । pratyuvAca sa kAkutsthassugrIvaM prahasanniva ॥ 4-8-20Thus spoken to, the glorious Rama, lover of righteousness who knew his duty, replied to Sugriva with a smile on his face ॥ 4-8-20॥
- siva.sh/ramayana/kishkindha-kanda/8/19वालिनो मे भयार्तस्य सर्वलोकाभयङ्कर । ममापि त्वमनाथस्य प्रसादं कर्तुमर्हसि ॥ ४-८-१९vAlino me bhayArtasya sarvalokAbhayaGkara । mamApi tvamanAthasya prasAdaM kartumarhasi ॥ 4-8-19'O great warrior who can frighten all the worlds scared of Vali, I feel helpless like an orphan to whom you ought to extend your grace.' ॥ 4-8-19॥
- siva.sh/ramayana/kishkindha-kanda/8/18सोऽहं त्रस्तो भये मग्नो वसाम्युद्भ्रान्तचेतनः । वालिना निकृतो भ्रात्रा कृतवैरश्च राघव ॥ ४-८-१८so'haM trasto bhaye magno vasAmyudbhrAntacetanaH । vAlinA nikRto bhrAtrA kRtavairazca rAghava ॥ 4-8-18'O Rama my brother is my enemy. Deceived and threatened by him, I live in the forest stricken with fear and utterly confused. ॥ 4-8-18॥
- siva.sh/ramayana/kishkindha-kanda/8/17अहं विनिकृतो भ्रात्रा चराम्येष भयार्दितः । ऋष्यमूकं गिरिवरं हृतभार्यस्सुदुःखितः ॥ ४-८-१७ahaM vinikRto bhrAtrA carAmyeSa bhayArditaH । RSyamUkaM girivaraM hRtabhAryassuduHkhitaH ॥ 4-8-17- 'I am sadly roaming here in the great Rishyamuka mountain, my wife stolen, offended by my brother and frightened. ॥ 4-8-17॥
- siva.sh/ramayana/kishkindha-kanda/8/16ततः प्रहृष्टस्सुग्रीवश्लक्ष्णं मधुरया गिरा । उवाच प्रणयाद्रामं हर्षव्याकुलिताक्षरम् ॥ ४-८-१६tataH prahRSTassugrIvazlakSNaM madhurayA girA । uvAca praNayAdrAmaM harSavyAkulitAkSaram ॥ 4-8-16Extremely delighted and excited, Sugriva spoke to Rama words that got mixed up with softness and sweetness out of love ॥ 4-8-16॥
- siva.sh/ramayana/kishkindha-kanda/8/15सुखोपविष्टं रामं तु प्रसन्नमुदधिं यथा । फलपुष्पसमाकीर्णे तस्मिन् गिरिवरोत्तमे ॥ ४-८-१५sukhopaviSTaM rAmaM tu prasannamudadhiM yathA । phalapuSpasamAkIrNe tasmin girivarottame ॥ 4-8-15Now Rama, seated comfortably on the best of mountains overgrown with trees full of flowers and fruits, appeared tranquil like an ocean. ॥ 4-8-15॥
- siva.sh/ramayana/kishkindha-kanda/8/14तावासीनौ ततो दृष्ट्वा हनूमानपि लक्ष्मणम् । सालशाखां समुत्पाट्य विनीतमुपवेशयत् ॥ ४-८-१४tAvAsInau tato dRSTvA hanUmAnapi lakSmaNam । sAlazAkhAM samutpATya vinItamupavezayat ॥ 4-8-14Thereafter Hanuman also broke a branch of the sala tree and seated Lakshmana on it. ॥ 4-8-14॥
- siva.sh/ramayana/kishkindha-kanda/8/13तस्यैकां पर्णबहुलां भङ्क्त्वा शाखां सुपुष्पिताम् । सालस्यास्तीर्य सुग्रीवो निषसाद सराघवः ॥ ४-८-१३tasyaikAM parNabahulAM bhaGktvA zAkhAM supuSpitAm । sAlasyAstIrya sugrIvo niSasAda sarAghavaH ॥ 4-8-13Sugriva cut a branch of the beautifully blossomed sala tree with plenty of leaves, spread it ( on the ground ) and squatted along with Rama. ॥ 4-8-13॥
- siva.sh/ramayana/kishkindha-kanda/8/12स ददर्श ततस्सालमविदूरे हरीश्वरः । सुपुष्पमीषत्पत्राढ्यं भ्रमरैरुपशोभितम् ॥ ४-८-१२sa dadarza tatassAlamavidUre harIzvaraH । supuSpamISatpatrADhyaM bhramarairupazobhitam ॥ 4-8-12Then the chief of monkeys saw a sala tree looking lovely with tender leaves and flowers graced by bees. ॥ 4-8-12॥
- siva.sh/ramayana/kishkindha-kanda/8/11ततो रामं स्थितं दृष्ट्वा लक्ष्मणं च महाबलम् । सुग्रीवस्सर्वतश्चक्षुर्वने लोलमपातयत् ॥ ४-८-११tato rAmaM sthitaM dRSTvA lakSmaNaM ca mahAbalam । sugrIvassarvatazcakSurvane lolamapAtayat ॥ 4-8-11With mighty Rama and Lakshmana standing by, Sugriva cast his eyes eagerly all round the forest. ॥ 4-8-11॥