Search

  1. siva.sh/srimad-bhagavatam/skandam-10/37/32
    स निजं रूपमास्थाय गिरीन्द्रसदृशं बली । इच्छन् विमोक्तुमात्मानं नाशक्नोद्ग्रहणातुरः ॥ १०-३७-३२ ॥sa nijaM rUpamAsthAya girIndrasadRzaM balI । icchan vimoktumAtmAnaM nAzaknodgrahaNAturaH ॥ 10-37-32 ॥The demon changed into his original form, as big and powerful as a great mountain. But try as he might to free himself, he could not do so, having lost his strength from being held in the Lord’s tight grip. ॥ 10-37-32 ॥
  2. siva.sh/ramayana/sundara-kanda/14/40
    तां काञ्चनैस्तरुगणैर्मारुतेन च वीजिताम् । किङ्किणीशतनिर्घोषां दृष्ट्वा विस्मयमागमत् ॥ ५-१४-४०tAM kAJcanaistarugaNairmArutena ca vIjitAm । kiGkiNIzatanirghoSAM dRSTvA vismayamAgamat ॥ 5-14-40Hanuman was wonderstruck to hear the sound produced by rows of golden trees which stood round the simsupa tree. This sound resembled the tinkling of a hundred anklets when the wind passed through (their leaves). ॥ 5-14-40॥
  3. siva.sh/ramayana/sundara-kanda/14/19
    तथा लाङ्गूलहस्तैश्च चरणाभ्यां च मर्दिता । बभूवाशोकवनिका प्रभग्नवरपादपा ॥ ५-१४-१९tathA lAGgUlahastaizca caraNAbhyAM ca marditA । babhUvAzokavanikA prabhagnavarapAdapA ॥ 5-14-19- the garden of Ashoka was appeared with trees shattered and crushed by Hanuman's tail, hands and feet. ॥ 5-14-19॥
  4. siva.sh/srimad-bhagavatam/skandam-10/34/32
    शङ्खचूडं निहत्यैवं मणिमादाय भास्वरम् । अग्रजायाददात्प्रीत्या पश्यन्तीनां च योषिताम् ॥ १०-३४-३२ ॥zaGkhacUDaM nihatyaivaM maNimAdAya bhAsvaram । agrajAyAdadAtprItyA pazyantInAM ca yoSitAm ॥ 10-34-32 ॥Having thus killed the demon Śaṅkhacūḍa and taken away his shining jewel, Lord Kṛṣṇa gave it to His elder brother with great satisfaction as the gopīs watched.॥ 10-32-32 ॥
  5. siva.sh/srimad-bhagavatam/skandam-10/34/31
    अविदूर इवाभ्येत्य शिरस्तस्य दुरात्मनः । जहार मुष्टिनैवाङ्ग सहचूडामणिं विभुः ॥ १०-३४-३१ ॥avidUra ivAbhyetya zirastasya durAtmanaH । jahAra muSTinaivAGga sahacUDAmaNiM vibhuH ॥ 10-34-31 ॥The mighty Lord overtook Śaṅkhacūḍa from a great distance as if from nearby, my dear King, and then with His fist the Lord removed the wicked demon’s head, together with his crest jewel.॥ 10-32-31 ॥
  6. siva.sh/srimad-bhagavatam/skandam-10/34/30
    तमन्वधावद्गोविन्दो यत्र यत्र स धावति । जिहीर्षुस्तच्छिरोरत्नं तस्थौ रक्षन् स्त्रियो बलः ॥ १०-३४-३० ॥tamanvadhAvadgovindo yatra yatra sa dhAvati । jihIrSustacchiroratnaM tasthau rakSan striyo balaH ॥ 10-34-30 ॥Lord Govinda chased the demon wherever he ran, eager to take his crest jewel. Meanwhile Lord Balarāma stayed with the women to protect them.॥ 10-32-30 ॥
  7. siva.sh/ramayana/sundara-kanda/13/48
    एवं बहुविधं दुःखं मनसा धरायन्मुहुः । नाध्यगच्छत्तदा पारं शोकस्य कपि कुन्जरः ॥ ५-१३-४८evaM bahuvidhaM duHkhaM manasA dharAyanmuhuH । nAdhyagacchattadA pAraM zokasya kapi kunjaraH ॥ 5-13-48The elephant among monkeys (Hanuman) worrying over and over again, holding his head for long could not reach the end of his grief. ॥ 5-13-48॥
  8. siva.sh/srimad-bhagavatam/skandam-10/32/7
    अपरानिमिषद्दृग्भ्यां जुषाणा तन्मुखाम्बुजम् । आपीतमपि नातृप्यत्सन्तस्तच्चरणं यथा ॥ १०-३२-७ ॥aparAnimiSaddRgbhyAM juSANA tanmukhAmbujam । ApItamapi nAtRpyatsantastaccaraNaM yathA ॥ 10-32-7 ॥Another gopī looked with unblinking eyes upon His lotus face, but even after deeply relishing its sweetness She did not feel satiated, just as mystic saints are never satiated when meditating upon the Lord’s feet. ॥ 10-32-7 ॥
  9. siva.sh/ramayana/sundara-kanda/12/16
    प्रविशन्निष्पतंश्चापि प्रपतन्नुत्पतन्नपि । सर्वमप्यवकाशं स विचचार महाकपिः ॥ ५-१२-१६pravizanniSpataMzcApi prapatannutpatannapi । sarvamapyavakAzaM sa vicacAra mahAkapiH ॥ 5-12-16- and entering inside, coming out, climbing down, climbing up, the great vanara wandered all opportunity. ॥ 5-12-16॥
  10. siva.sh/ramayana/sundara-kanda/12/15
    उत्पतन्निष्पतंश्चापि तिष्ठन्गच्छन् पुनः पुनः । अपावृण्वंश्च द्वाराणि कवाटान्यवघाटयन् ॥ ५-१२-१५utpatanniSpataMzcApi tiSThangacchan punaH punaH । apAvRNvaMzca dvArANi kavATAnyavaghATayan ॥ 5-12-15Flying again and again and jumping down, standing up and walking, opening doors and pushing doors - ॥ 5-12-15॥