1. siva.sh/ramayana/bala-kanda/26/16
    ततो मायां समास्थाय शिलावर्षेण राघवौ | अवाकिरत् सुमहता ततश्चुक्रोध राघवः || १-२६-१६tato mAyAM samAsthAya zilAvarSeNa rAghavau | avAkirat sumahatA tatazcukrodha rAghavaH || 1-26-16Then invoking the power of magic, she showered extensive rain of boulders on both the descendants of Raghu. Rama was enraged at this. [1-26-16]
  2. siva.sh/ramayana/bala-kanda/26/15
    उद्धुन्वाना रजो घोरं ताटका राघवावुभौ | रजो मेघेन महता मुहूर्तं सा व्यमोहयत् || १-२६-१५uddhunvAnA rajo ghoraM tATakA rAghavAvubhau | rajo meghena mahatA muhUrtaM sA vyamohayat || 1-26-15Flinging up dreadful dust on those two Raghavaa-s, Tataka baffled them for a while with a massive cloud of dust. [1-26-15]
  3. siva.sh/ramayana/bala-kanda/26/14
    विश्वामित्रस्तु ब्रह्मर्षिर्हुंकारेणाभिभर्त्स्य ताम् | स्वस्ति राघवयोरस्तु जयं चैवाभ्यभाषत || १-२६-१४vizvAmitrastu brahmarSirhuMkAreNAbhibhartsya tAm | svasti rAghavayorastu jayaM caivAbhyabhASata || 1-26-14Brahmarshi Vishwamitra threatened her with hunkara (menacing sound) and uttered, Auspices to the Raghavas (Rama and Lakshmana) "let you be safe, and be victorious.". [1-26-14]
  4. siva.sh/ramayana/bala-kanda/26/13
    एवं ब्रुवाणे रामे तु ताटका क्रोधमूर्च्छिता | उद्यम्य बाहू गर्जन्ती राममेवाभ्यधावत || १-२६-१३evaM bruvANe rAme tu tATakA krodhamUrcchitA | udyamya bAhU garjantI rAmamevAbhyadhAvata || 1-26-13While Rama was still speaking, Tataka, incensed with fury rushed with her uplifted arms towards him roaring. [1-26-13]
  5. siva.sh/ramayana/bala-kanda/26/12
    न ह्येनामुत्सहे हन्तुं स्त्रीस्वभावेन रक्षिताम् | वीर्यं चास्या गतिं चापि हन्यतामिति मे मतिः || १-२६-१२na hyenAmutsahe hantuM strIsvabhAvena rakSitAm | vIryaM cAsyA gatiM cApi hanyatAmiti me matiH || 1-26-12- By virtue of being a woman, she is protected. I am not inclined to slay her but take away her prowess and power of motion". [1-26-12]
  6. siva.sh/ramayana/bala-kanda/26/11
    एतां पश्य दुराधर्षां मायाबलसमन्विताम् | विनिवृत्तां करोम्यद्य हृतकर्णाग्रनासिकाम् || १-२६-११etAM pazya durAdharSAM mAyAbalasamanvitAm | vinivRttAM karomyadya hRtakarNAgranAsikAm || 1-26-11- She is unstoppable and has magical powers, is't, you may see now how I will make her to readily retreat by lopping off her ears and the tip of nose. - [1-26-11]
  7. siva.sh/ramayana/bala-kanda/26/10
    पश्य लक्ष्मण यक्षिण्या भैरवं दारुणं वपुः | भिद्येरन् दर्शनादस्या भीरूणां हृदयानि च || १-२६-१०pazya lakSmaNa yakSiNyA bhairavaM dAruNaM vapuH | bhidyeran darzanAdasyA bhIrUNAM hRdayAni ca || 1-26-10"O Lakshmana, behold, the sight of the dreadful hideous body of this yakshini will break timid hearts. [1-26-10]
  8. siva.sh/ramayana/bala-kanda/26/9
    तां दृष्ट्वा राघवः क्रुद्धां विकृतां विकृताननाम् | प्रमाणेनातिवृद्धां च लक्ष्मणं सोऽभ्यभाषत || १-२६-९tAM dRSTvA rAghavaH kruddhAM vikRtAM vikRtAnanAm | pramANenAtivRddhAM ca lakSmaNaM so'bhyabhASata || 1-26-9Raghava on seeing that monstrous-looking demoness with a distorted face and who by proportions was very gigantic, furthermore infuriated, spoke to Lakshmana. [1-26-9]
  9. siva.sh/ramayana/bala-kanda/26/8
    तं शब्दमभिनिध्याय राक्षसी क्रोधमूर्च्छिता | श्रुत्वा चाभ्यद्रवत् क्रुद्धा यतः शब्दो विनिस्सृतः || १-२६-८taM zabdamabhinidhyAya rAkSasI krodhamUrcchitA | zrutvA cAbhyadravat kruddhA yataH zabdo vinissRtaH || 1-26-8Hearing that sound, the demoness thought for a while and senseless with anger rushed in the direction where the sound had come from. [1-26-8]
  10. siva.sh/ramayana/bala-kanda/26/7
    तेन शब्देन वित्रस्तास्ताटकावनवासिनः | ताटका च सुसंक्रुद्धा तेन शब्देन मोहिता || १-२६-७tena zabdena vitrastAstATakAvanavAsinaH | tATakA ca susaMkruddhA tena zabdena mohitA || 1-26-7The dwellers of the Tataka forest were terrified by the sound (of the bow). Tataka, was might angry and amazed. [1-26-7]