- •siva.sh/ramayana/ayodhya-kanda/113/17अमृतः समहाबाहुः पिता दशरथस्तव | यस्य त्वमीदृश: पुत्रो धर्मज्ञो धर्मवत्सलः || २-११३-१७amRtaH samahAbAhuH pitA dazarathastava | yasya tvamIdRza: putro dharmajJo dharmavatsalaH || 2-113-17With you as his son, endowed with qualities of righteousness and devotion to duty, your mightyarmed father Dasaratha is not dead. (He lives through you).' [2-113-17]
- •siva.sh/ramayana/ayodhya-kanda/113/16नैतच्चित्रं नरव्याघ्र शीलवृत्तवतां वर | यदार्यं त्वयि तिष्ठेत्तु निम्ने सृष्टमिवोदकम् || २-११३-१६naitaccitraM naravyAghra zIlavRttavatAM vara | yadAryaM tvayi tiSThettu nimne sRSTamivodakam || 2-113-16- 'Oh ! best of men, foremost among men of excellent character and dispositon, it is not surprising that all noble qualities come to reside in you naturally like water poured flowing downward. [2-113-16]
- •siva.sh/ramayana/ayodhya-kanda/113/15एतच्छ्रुत्वा शुभं वाक्यं भरतस्य महात्मनः | भरद्वाजः शुभतरं मुनिर्वाक्यमुवाच तम् || २-११३-१५etacchrutvA zubhaM vAkyaM bharatasya mahAtmanaH | bharadvAjaH zubhataraM munirvAkyamuvAca tam || 2-113-15Hearing the auspicious words of the magnanimous Bharata, sage Bharadwaja said to him in words still more auspicious : - [2-113-15]
- •siva.sh/ramayana/ayodhya-kanda/113/14निवृत्तोऽहमनुज्ञातो रामेण सुमहात्मना | अयोध्यामेव गच्छामि गृहीत्वा पादुके शुभे || २-११३-१४nivRtto'hamanujJAto rAmeNa sumahAtmanA | ayodhyAmeva gacchAmi gRhItvA pAduke zubhe || 2-113-14I am now returning to Ayodhya with these auspicious sandals permitted by the magnanimous Rama.' [2-113-14]
- •siva.sh/ramayana/ayodhya-kanda/113/13एवमुक्तो वसिष्ठेन राघवः प्राङ्मुखः स्थितः | पादुके ह्यधिरुह्यैते मम राज्याय वै ददौ || २-११३-१३evamukto vasiSThena rAghavaH prAGmukhaH sthitaH | pAduke hyadhiruhyaite mama rAjyAya vai dadau || 2-113-13Thus addressed by Vasistha, Rama stood facing eastward wearing these sandals. and bestowed them on me for the sake of ruling the kingdom. [2-113-13]
- •siva.sh/ramayana/ayodhya-kanda/113/12एते प्रयच्छ संहृष्टः पादुके हेमभूषिते | अयोध्यायां महाप्राज्ञ योगक्षेमकरे तव || २-११३-१२ete prayaccha saMhRSTaH pAduke hemabhUSite | ayodhyAyAM mahAprAjJa yogakSemakare tava || 2-113-12- 'Oh ! extremely sagacious one, bestow with pleasure your sandals decked with gold for security and safety of Ayodhya.' [2-113-12]
- •siva.sh/ramayana/ayodhya-kanda/113/11एवमुक्तो महाप्राज्ञो वसिष्ठः प्रत्युवाच ह | वाक्यज्ञो वाक्यकुशलं राघवं वचनं महत् || २-११३-११evamukto mahAprAjJo vasiSThaH pratyuvAca ha | vAkyajJo vAkyakuzalaM rAghavaM vacanaM mahat || 2-113-11On hearing him, Vasistha a great intellectual and highly eloquent one replied to Rama, skilled in words of deep significance : - [2-113-11]
- •siva.sh/ramayana/ayodhya-kanda/113/10पितुः प्रतिज्ञां तामेव पालयिष्यामि तत्त्वतः | चतुर्दश हि वर्षाणि या प्रतिज्ञा पितुर्मम || २-११३-१०pituH pratijJAM tAmeva pAlayiSyAmi tattvataH | caturdaza hi varSANi yA pratijJA piturmama || 2-113-10- 'In sooth, I shall honour the words of promise given by my father and live in the forest for fourteen years, as promised.' [2-113-10]
- •siva.sh/ramayana/ayodhya-kanda/113/9स याच्यमानो गुरुणा मया च दृढविक्रमः | राघवः परमप्रीतो वसिष्ठं वाक्यमब्रवीत् || २-११३-९sa yAcyamAno guruNA mayA ca dRDhavikramaH | rAghavaH paramaprIto vasiSThaM vAkyamabravIt || 2-113-9- 'Entreated by me and by preceptor (Vasistha), the highly pleased Rama with his firmness of mind replied to Vasistha : - [2-113-9]
- •siva.sh/ramayana/ayodhya-kanda/113/8एवमुक्तः स तु ततो भरद्वाजेन धीमता | प्रत्युवाच भरद्वाजं भरतो धर्मवत्सलः || २-११३-८evamuktaH sa tu tato bharadvAjena dhImatA | pratyuvAca bharadvAjaM bharato dharmavatsalaH || 2-113-8Having been thus addressed by wise Bharadwaja, Bharata, devoted to righteousness, replied : - [2-113-8]
Intelligence:80%
Similarity:40%
Search
- •siva.sh/ramayana/ayodhya-kanda/113/17अमृतः समहाबाहुः पिता दशरथस्तव | यस्य त्वमीदृश: पुत्रो धर्मज्ञो धर्मवत्सलः || २-११३-१७amRtaH samahAbAhuH pitA dazarathastava | yasya tvamIdRza: putro dharmajJo dharmavatsalaH || 2-113-17With you as his son, endowed with qualities of righteousness and devotion to duty, your mightyarmed father Dasaratha is not dead. (He lives through you).' [2-113-17]
- •siva.sh/ramayana/ayodhya-kanda/113/16नैतच्चित्रं नरव्याघ्र शीलवृत्तवतां वर | यदार्यं त्वयि तिष्ठेत्तु निम्ने सृष्टमिवोदकम् || २-११३-१६naitaccitraM naravyAghra zIlavRttavatAM vara | yadAryaM tvayi tiSThettu nimne sRSTamivodakam || 2-113-16- 'Oh ! best of men, foremost among men of excellent character and dispositon, it is not surprising that all noble qualities come to reside in you naturally like water poured flowing downward. [2-113-16]
- •siva.sh/ramayana/ayodhya-kanda/113/15एतच्छ्रुत्वा शुभं वाक्यं भरतस्य महात्मनः | भरद्वाजः शुभतरं मुनिर्वाक्यमुवाच तम् || २-११३-१५etacchrutvA zubhaM vAkyaM bharatasya mahAtmanaH | bharadvAjaH zubhataraM munirvAkyamuvAca tam || 2-113-15Hearing the auspicious words of the magnanimous Bharata, sage Bharadwaja said to him in words still more auspicious : - [2-113-15]
- •siva.sh/ramayana/ayodhya-kanda/113/14निवृत्तोऽहमनुज्ञातो रामेण सुमहात्मना | अयोध्यामेव गच्छामि गृहीत्वा पादुके शुभे || २-११३-१४nivRtto'hamanujJAto rAmeNa sumahAtmanA | ayodhyAmeva gacchAmi gRhItvA pAduke zubhe || 2-113-14I am now returning to Ayodhya with these auspicious sandals permitted by the magnanimous Rama.' [2-113-14]
- •siva.sh/ramayana/ayodhya-kanda/113/13एवमुक्तो वसिष्ठेन राघवः प्राङ्मुखः स्थितः | पादुके ह्यधिरुह्यैते मम राज्याय वै ददौ || २-११३-१३evamukto vasiSThena rAghavaH prAGmukhaH sthitaH | pAduke hyadhiruhyaite mama rAjyAya vai dadau || 2-113-13Thus addressed by Vasistha, Rama stood facing eastward wearing these sandals. and bestowed them on me for the sake of ruling the kingdom. [2-113-13]
- •siva.sh/ramayana/ayodhya-kanda/113/12एते प्रयच्छ संहृष्टः पादुके हेमभूषिते | अयोध्यायां महाप्राज्ञ योगक्षेमकरे तव || २-११३-१२ete prayaccha saMhRSTaH pAduke hemabhUSite | ayodhyAyAM mahAprAjJa yogakSemakare tava || 2-113-12- 'Oh ! extremely sagacious one, bestow with pleasure your sandals decked with gold for security and safety of Ayodhya.' [2-113-12]
- •siva.sh/ramayana/ayodhya-kanda/113/11एवमुक्तो महाप्राज्ञो वसिष्ठः प्रत्युवाच ह | वाक्यज्ञो वाक्यकुशलं राघवं वचनं महत् || २-११३-११evamukto mahAprAjJo vasiSThaH pratyuvAca ha | vAkyajJo vAkyakuzalaM rAghavaM vacanaM mahat || 2-113-11On hearing him, Vasistha a great intellectual and highly eloquent one replied to Rama, skilled in words of deep significance : - [2-113-11]
- •siva.sh/ramayana/ayodhya-kanda/113/10पितुः प्रतिज्ञां तामेव पालयिष्यामि तत्त्वतः | चतुर्दश हि वर्षाणि या प्रतिज्ञा पितुर्मम || २-११३-१०pituH pratijJAM tAmeva pAlayiSyAmi tattvataH | caturdaza hi varSANi yA pratijJA piturmama || 2-113-10- 'In sooth, I shall honour the words of promise given by my father and live in the forest for fourteen years, as promised.' [2-113-10]
- •siva.sh/ramayana/ayodhya-kanda/113/9स याच्यमानो गुरुणा मया च दृढविक्रमः | राघवः परमप्रीतो वसिष्ठं वाक्यमब्रवीत् || २-११३-९sa yAcyamAno guruNA mayA ca dRDhavikramaH | rAghavaH paramaprIto vasiSThaM vAkyamabravIt || 2-113-9- 'Entreated by me and by preceptor (Vasistha), the highly pleased Rama with his firmness of mind replied to Vasistha : - [2-113-9]
- •siva.sh/ramayana/ayodhya-kanda/113/8एवमुक्तः स तु ततो भरद्वाजेन धीमता | प्रत्युवाच भरद्वाजं भरतो धर्मवत्सलः || २-११३-८evamuktaH sa tu tato bharadvAjena dhImatA | pratyuvAca bharadvAjaM bharato dharmavatsalaH || 2-113-8Having been thus addressed by wise Bharadwaja, Bharata, devoted to righteousness, replied : - [2-113-8]