1. siva.sh/ramayana/ayodhya-kanda/3/45
    तुष्टानुरक्तप्रकृतिर्यः पालयति मेदिनीम् | तस्य नन्दन्ति मित्राणि लब्ध्वाऽमृतमिवाऽमराः || २-३-४५tuSTAnuraktaprakRtiryaH pAlayati medinIm | tasya nandanti mitrANi labdhvA'mRtamivA'marAH || 2-3-45- and keeping the subjects loyal and contented, You shall rule the earth. The friends of such a person will remain pleased like devatas with nectar. [2-3-45]
  2. siva.sh/ramayana/ayodhya-kanda/3/44
    अमात्यप्रभृतीः सर्वाः प्रकृतीश्चानुरञ्जय | कोष्ठागारायुधागारैः कृत्वा सन्नि चयान् बहून् || २-३-४४amAtyaprabhRtIH sarvAH prakRtIzcAnuraJjaya | koSThAgArAyudhAgAraiH kRtvA sanni cayAn bahUn || 2-3-44- keep the ministers and the people happy. Having made many collections, by filling granaries of food grains and arsenals..... - [2-3-44]
  3. siva.sh/ramayana/ayodhya-kanda/3/43
    कामक्रोधसमुत्थानि त्यजेथा व्यसनानि च | परोक्षया वर्तमानो वृत्त्या प्रत्यक्षया तथा || २-३-४३kAmakrodhasamutthAni tyajethA vyasanAni ca | parokSayA vartamAno vRttyA pratyakSayA tathA || 2-3-43Leave the bad habits born out of desire and wrath. Through your direct and indirect behaviour,..... - [2-3-43]
  4. siva.sh/ramayana/ayodhya-kanda/3/42
    गुणवत्यपि तु स्नेहात्पुत्र वक्ष्यामि ते हितम् | भूयो विनयमास्थाय भव नित्यं जितेन्द्रियः || २-३-४२guNavatyapi tu snehAtputra vakSyAmi te hitam | bhUyo vinayamAsthAya bhava nityaM jitendriyaH || 2-3-42Oh ! son, even though virtuous, I shall offer you counsel for your good out of affection for you. Be even more humble and always keep the senses under control. [2-3-42]
  5. siva.sh/ramayana/ayodhya-kanda/3/41
    तस्मात्त्वं पुष्ययोगेन यौवराज्यमवाप्नुहि | कामतस्त्वं प्रकृत्यैव विनीतो गुणवानसि || २-३-४१tasmAttvaM puSyayogena yauvarAjyamavApnuhi | kAmatastvaM prakRtyaiva vinIto guNavAnasi || 2-3-41- you shall assume the princely kingdom when Pushya star is in conjunction with the Moon. Admittedly gentle by nature, you are gifted with virtues. [2-3-41]
  6. siva.sh/ramayana/ayodhya-kanda/3/40
    उत्पन्नस्त्वं गुणश्रेष्ठो मम रामात्मजः प्रियः | यतस्त्वया प्रजाश्चेमाः स्वगुणैरनुरञ्जिताः || २-३-४०utpannastvaM guNazreSTho mama rAmAtmajaH priyaH | yatastvayA prajAzcemAH svaguNairanuraJjitAH || 2-3-40- born, oh ! Rama, your great virtues have endeared you to me. As you have endeared yourself to these subjects with your virtues,..... - [2-3-40]
  7. siva.sh/ramayana/ayodhya-kanda/3/39
    उवाचेदं वचो राजा देवेन्द्रमिव काश्यपः | ज्येष्ठायामसि मे पत्न्यां सदृश्यां सदृशः सुतः || २-३-३९uvAcedaM vaco rAjA devendramiva kAzyapaH | jyeSThAyAmasi me patnyAM sadRzyAM sadRzaH sutaH || 2-3-39- said these words to his son, like Kashyapa addressing Devendra. A worthy son of my worthy eldest wife,..... - [2-3-39]
  8. siva.sh/ramayana/ayodhya-kanda/3/38
    अलङ्कृतमिवात्मानमादर्शतलसंस्थितम् | स तं सस्मितमाभाष्य पुत्रं पुत्रवतां वरः || २-३-३८alaGkRtamivAtmAnamAdarzatalasaMsthitam | sa taM sasmitamAbhASya putraM putravatAM varaH || 2-3-38- as though he saw his own reflection adorning a mirror. To his son, the best among fathers ( the best among those who have sons, putravataam ), with a smile, he (Dasharatha)..... - [2-3-38]
  9. siva.sh/ramayana/ayodhya-kanda/3/37
    विमलग्रहनक्षत्रा शारदी द्यौरिवेन्दुना | तं पश्यमानो नृपति स्तुतोओष प्रियमात्मजम् || २-३-३७vimalagrahanakSatrA zAradI dyaurivendunA | taM pazyamAno nRpati stutooSa priyamAtmajam || 2-3-37- the Moon dazzling the clear autumnal sky bespangled with sparkling planets and stars. The king ( Dasharatha ) was delighted to see his beloved son ( Rama )..... - [2-3-37]
  10. siva.sh/ramayana/ayodhya-kanda/3/36
    स्वयेव प्रभया मेरुमुदये विमलो रविः | तेन विभ्राजता तत्र सा सभाभिव्यरोचत || २-३-३६svayeva prabhayA merumudaye vimalo raviH | tena vibhrAjatA tatra sA sabhAbhivyarocata || 2-3-36- with his own brightness, just as the spotless sun in the morning causes Meru mountain to shine with brilliance. That assembly was illumined by him (the presence of Rama ) like..... - [2-3-36]