Search
- siva.sh/ramayana/ayodhya-kanda/32/45द्विज स्सुहृद्भृत्यजनोऽथवा तदा दरिद्रभिक्षाचरणश्च योऽभवत् । न तत्र कश्चिन्न बभूव तर्पितो यथार्हसम्मानन दान सम्भ्रमैः ॥ २-३२-४५dvija ssuhRdbhRtyajano'thavA tadA daridrabhikSAcaraNazca yo'bhavat । na tatra kazcinna babhUva tarpito yathArhasammAnana dAna sambhramaiH ॥ 2-32-45Thus there was none among those brahmins, attendants, poor people, and beggars, who was not satisfied with the honour (received) or with the charity. ॥ 2-32-45॥
- siva.sh/ramayana/ayodhya-kanda/32/44स चापि रामः प्रतिपूर्णमानसो महद्धनं धर्मबलैरुपार्जितम् । नियोजयामास सुहृज्जनेऽचिरा द्यथार्हसम्मानवचः प्रचोदितः ॥ २-३२-४४sa cApi rAmaH pratipUrNamAnaso mahaddhanaM dharmabalairupArjitam । niyojayAmAsa suhRjjane'cirA dyathArhasammAnavacaH pracoditaH ॥ 2-32-44Prompted by the deserving words of acclaim from his friends, Rama distributed with joy and without delay the entire wealth earned by him through dharma. ॥ 2-32-44॥
- siva.sh/ramayana/ayodhya-kanda/32/43तत स्सभार्य स्त्रिजटो महामुनि र्गवामनीकं प्रतिगृह्य मोदितः । यशोबलप्रीतिसुखोपबृंहणी स्तदाशिष: प्रत्यवदन्महात्मनः ॥ २-३२-४३tata ssabhArya strijaTo mahAmuni rgavAmanIkaM pratigRhya moditaH । yazobalaprItisukhopabRMhaNI stadAziSa: pratyavadanmahAtmanaH ॥ 2-32-43Thereafter that great sage Trijata along with his wife, immensely happy to receive multitudes of cows, pronounced blessings on the magnanimous Rama for glory, power, pleasure and prosperity. ॥ 2-32-43॥
- siva.sh/ramayana/ayodhya-kanda/32/42ब्रवीमि सत्येन नतेऽस्ति यन्त्रणा धनं हि यद्यन्मम विप्रकारणात् । भवत्सु सम्यक्प्रतिपादनेन त न्मयार्जितं प्रीतियशस्करं भवेत् ॥ २-३२-४२bravImi satyena nate'sti yantraNA dhanaM hi yadyanmama viprakAraNAt । bhavatsu samyakpratipAdanena ta nmayArjitaM prItiyazaskaraM bhavet ॥ 2-32-42Truly speaking, there is no limit to seeking wealth. My wealth is specifically meant for brahmins. By distributing all the wealth earned by me, I get pleasure and renown.' ॥ 2-32-42॥
- siva.sh/ramayana/ayodhya-kanda/32/41इदं हि तेजस्तव यद्दुरत्ययं तदेव जिज्ञासितुमिच्छता मया । इमं भवानर्थमभि प्रचोदितो वृणीष्व किं चेदपरं व्यवस्यति ॥ २-३२-४१idaM hi tejastava yadduratyayaM tadeva jijJAsitumicchatA mayA । imaM bhavAnarthamabhi pracodito vRNISva kiM cedaparaM vyavasyati ॥ 2-32-41Your power is unsurpassable and to ascertain this, I incited you to do this act. If there is anything else, ask for it. ॥ 2-32-41॥
- siva.sh/ramayana/ayodhya-kanda/32/40आनयामास ता गोपै स्त्रिजटायाश्रमं प्रति । उवाच स ततो रामस्तं गार्ग्यमभिसान्त्वयन् । मन्युर्न खलु कर्तव्यः परिहासो ह्ययं मम ॥ २-३२-४०AnayAmAsa tA gopai strijaTAyAzramaM prati । uvAca sa tato rAmastaM gArgyamabhisAntvayan । manyurna khalu kartavyaH parihAso hyayaM mama ॥ 2-32-40- all the cattle were despatched to Trijata's hermitage by herdsmen. Afterwards Rama sought to placate Trijata, that descendant of Garga, saying: 'This was a joke. Do not be angry. ॥ 2-32-40॥
- siva.sh/ramayana/ayodhya-kanda/32/39गोव्रजे बहुसाहस्रे पपातोक्षणसन्निधौ । तं परिष्वज्य धर्मात्मा आतस्मात्सरयूतटात् ॥ २-३२-३९govraje bahusAhasre papAtokSaNasannidhau । taM pariSvajya dharmAtmA AtasmAtsarayUtaTAt ॥ 2-32-39- fell near a bull in the midst of a thousands cows. The virtuous one ( Rama ) embraced him ( Trijata ), and extending up to the bank of Sarayu - ॥ 2-32-39॥
- siva.sh/ramayana/ayodhya-kanda/32/38आविद्ध्य दण्डं चिक्षेप सर्वप्राणेन वेगितः । स तीर्त्वा सरयूपारं दण्डस्तस्य कराच्च्युतः ॥ २-३२-३८Aviddhya daNDaM cikSepa sarvaprANena vegitaH । sa tIrtvA sarayUpAraM daNDastasya karAccyutaH ॥ 2-32-38- set the direction for his staff and hurled it with all his might. The staff he hurled crossed the bank of the river Sarayu and . - ॥ 2-32-38॥
- siva.sh/ramayana/ayodhya-kanda/32/37परिक्षिपसि दण्डेन यावत्तावदवाप्स्यसि । स शाटीं त्वरितः कट्यां सम्भ्रान्तः परिवेष्ट्य ताम् ॥ २-३२-३७parikSipasi daNDena yAvattAvadavApsyasi । sa zATIM tvaritaH kaTyAM sambhrAntaH pariveSTya tAm ॥ 2-32-37Throw your staff and the cows on the space your staff covers will be yours. Bewildered Trijata swiftly tightened up his upper garment around his waist - ॥ 2-32-37॥
- siva.sh/ramayana/ayodhya-kanda/32/36तमुवाच ततो राम: परिहास समन्वितम् । गवां सहस्रमप्येकं न नु विश्राणितं मया ॥ २-३२-३६tamuvAca tato rAma: parihAsa samanvitam । gavAM sahasramapyekaM na nu vizrANitaM mayA ॥ 2-32-36Rama jokingly replied to him, I have not yet gifted one thousand cows. ॥ 2-32-36॥
- siva.sh/ramayana/ayodhya-kanda/32/45द्विज स्सुहृद्भृत्यजनोऽथवा तदा दरिद्रभिक्षाचरणश्च योऽभवत् । न तत्र कश्चिन्न बभूव तर्पितो यथार्हसम्मानन दान सम्भ्रमैः ॥ २-३२-४५dvija ssuhRdbhRtyajano'thavA tadA daridrabhikSAcaraNazca yo'bhavat । na tatra kazcinna babhUva tarpito yathArhasammAnana dAna sambhramaiH ॥ 2-32-45Thus there was none among those brahmins, attendants, poor people, and beggars, who was not satisfied with the honour (received) or with the charity. ॥ 2-32-45॥
- siva.sh/ramayana/ayodhya-kanda/32/44स चापि रामः प्रतिपूर्णमानसो महद्धनं धर्मबलैरुपार्जितम् । नियोजयामास सुहृज्जनेऽचिरा द्यथार्हसम्मानवचः प्रचोदितः ॥ २-३२-४४sa cApi rAmaH pratipUrNamAnaso mahaddhanaM dharmabalairupArjitam । niyojayAmAsa suhRjjane'cirA dyathArhasammAnavacaH pracoditaH ॥ 2-32-44Prompted by the deserving words of acclaim from his friends, Rama distributed with joy and without delay the entire wealth earned by him through dharma. ॥ 2-32-44॥
- siva.sh/ramayana/ayodhya-kanda/32/43तत स्सभार्य स्त्रिजटो महामुनि र्गवामनीकं प्रतिगृह्य मोदितः । यशोबलप्रीतिसुखोपबृंहणी स्तदाशिष: प्रत्यवदन्महात्मनः ॥ २-३२-४३tata ssabhArya strijaTo mahAmuni rgavAmanIkaM pratigRhya moditaH । yazobalaprItisukhopabRMhaNI stadAziSa: pratyavadanmahAtmanaH ॥ 2-32-43Thereafter that great sage Trijata along with his wife, immensely happy to receive multitudes of cows, pronounced blessings on the magnanimous Rama for glory, power, pleasure and prosperity. ॥ 2-32-43॥
- siva.sh/ramayana/ayodhya-kanda/32/42ब्रवीमि सत्येन नतेऽस्ति यन्त्रणा धनं हि यद्यन्मम विप्रकारणात् । भवत्सु सम्यक्प्रतिपादनेन त न्मयार्जितं प्रीतियशस्करं भवेत् ॥ २-३२-४२bravImi satyena nate'sti yantraNA dhanaM hi yadyanmama viprakAraNAt । bhavatsu samyakpratipAdanena ta nmayArjitaM prItiyazaskaraM bhavet ॥ 2-32-42Truly speaking, there is no limit to seeking wealth. My wealth is specifically meant for brahmins. By distributing all the wealth earned by me, I get pleasure and renown.' ॥ 2-32-42॥
- siva.sh/ramayana/ayodhya-kanda/32/41इदं हि तेजस्तव यद्दुरत्ययं तदेव जिज्ञासितुमिच्छता मया । इमं भवानर्थमभि प्रचोदितो वृणीष्व किं चेदपरं व्यवस्यति ॥ २-३२-४१idaM hi tejastava yadduratyayaM tadeva jijJAsitumicchatA mayA । imaM bhavAnarthamabhi pracodito vRNISva kiM cedaparaM vyavasyati ॥ 2-32-41Your power is unsurpassable and to ascertain this, I incited you to do this act. If there is anything else, ask for it. ॥ 2-32-41॥
- siva.sh/ramayana/ayodhya-kanda/32/40आनयामास ता गोपै स्त्रिजटायाश्रमं प्रति । उवाच स ततो रामस्तं गार्ग्यमभिसान्त्वयन् । मन्युर्न खलु कर्तव्यः परिहासो ह्ययं मम ॥ २-३२-४०AnayAmAsa tA gopai strijaTAyAzramaM prati । uvAca sa tato rAmastaM gArgyamabhisAntvayan । manyurna khalu kartavyaH parihAso hyayaM mama ॥ 2-32-40- all the cattle were despatched to Trijata's hermitage by herdsmen. Afterwards Rama sought to placate Trijata, that descendant of Garga, saying: 'This was a joke. Do not be angry. ॥ 2-32-40॥
- siva.sh/ramayana/ayodhya-kanda/32/39गोव्रजे बहुसाहस्रे पपातोक्षणसन्निधौ । तं परिष्वज्य धर्मात्मा आतस्मात्सरयूतटात् ॥ २-३२-३९govraje bahusAhasre papAtokSaNasannidhau । taM pariSvajya dharmAtmA AtasmAtsarayUtaTAt ॥ 2-32-39- fell near a bull in the midst of a thousands cows. The virtuous one ( Rama ) embraced him ( Trijata ), and extending up to the bank of Sarayu - ॥ 2-32-39॥
- siva.sh/ramayana/ayodhya-kanda/32/38आविद्ध्य दण्डं चिक्षेप सर्वप्राणेन वेगितः । स तीर्त्वा सरयूपारं दण्डस्तस्य कराच्च्युतः ॥ २-३२-३८Aviddhya daNDaM cikSepa sarvaprANena vegitaH । sa tIrtvA sarayUpAraM daNDastasya karAccyutaH ॥ 2-32-38- set the direction for his staff and hurled it with all his might. The staff he hurled crossed the bank of the river Sarayu and . - ॥ 2-32-38॥
- siva.sh/ramayana/ayodhya-kanda/32/37परिक्षिपसि दण्डेन यावत्तावदवाप्स्यसि । स शाटीं त्वरितः कट्यां सम्भ्रान्तः परिवेष्ट्य ताम् ॥ २-३२-३७parikSipasi daNDena yAvattAvadavApsyasi । sa zATIM tvaritaH kaTyAM sambhrAntaH pariveSTya tAm ॥ 2-32-37Throw your staff and the cows on the space your staff covers will be yours. Bewildered Trijata swiftly tightened up his upper garment around his waist - ॥ 2-32-37॥
- siva.sh/ramayana/ayodhya-kanda/32/36तमुवाच ततो राम: परिहास समन्वितम् । गवां सहस्रमप्येकं न नु विश्राणितं मया ॥ २-३२-३६tamuvAca tato rAma: parihAsa samanvitam । gavAM sahasramapyekaM na nu vizrANitaM mayA ॥ 2-32-36Rama jokingly replied to him, I have not yet gifted one thousand cows. ॥ 2-32-36॥