Search

  1. siva.sh/ramayana/ayodhya-kanda/40/11
    रथमारोह भद्रं ते राजपुत्र महायशः । क्षिप्रं त्वां प्रापयिष्यामि यत्र मां राम वक्ष्यसि ॥ २-४०-११rathamAroha bhadraM te rAjaputra mahAyazaH । kSipraM tvAM prApayiSyAmi yatra mAM rAma vakSyasi ॥ 2-40-11- 'Oh Illustrious prince, wish you well, mount the chariot. I shall convey you speedily where ever you want. ॥ 2-40-11॥
  2. siva.sh/ramayana/ayodhya-kanda/40/10
    ततः सुमन्त्रः काकुत्स्थं प्राञ्जलिर्वाक्यमब्रवीत् । विनीतो विनयज्ञश्च मातलिर्वासवं यथा ॥ २-४०-१०tataH sumantraH kAkutsthaM prAJjalirvAkyamabravIt । vinIto vinayajJazca mAtalirvAsavaM yathA ॥ 2-40-10Then Sumantra who knows the ways of politeness and humility spoke to Rama, with folded hands as Matali did to Indra ॥ 2-40-10॥
  3. siva.sh/ramayana/ayodhya-kanda/40/9
    रामं दशरथं विद्धि मां विद्धि जनकात्मजाम् । अयोध्यामटवीं विध्दि गच्छ तात यथासुखम् ॥ २-४०-९rAmaM dazarathaM viddhi mAM viddhi janakAtmajAm । ayodhyAmaTavIM vidhdi gaccha tAta yathAsukham ॥ 2-40-9- '(To Lakshmana she said) Regard Rama as Dasaratha, Sita as me and the forest as Ayodhya. My child, go in peace.' ॥ 2-40-9॥
  4. siva.sh/ramayana/ayodhya-kanda/40/8
    लक्ष्मणं त्वेवमुक्त्वा सा संसिद्धं प्रियराघवम् । सुमित्रा गच्छ गच्छेति पुनः पुनरुवाच तम् ॥ २-४०-८lakSmaNaM tvevamuktvA sA saMsiddhaM priyarAghavam । sumitrA gaccha gaccheti punaH punaruvAca tam ॥ 2-40-8Having said this to Lakshmana Sumitra again and again said to her beloved Rama, who was fully prepared, 'Go, go'. ॥ 2-40-8॥
  5. siva.sh/ramayana/ayodhya-kanda/40/7
    इदं हि वृत्तमुचितं कुलस्यास्य सनातनम् । दानं दीक्षा च यज्ञेषु तनुत्यागो मृधेषु च ॥ २-४०-७idaM hi vRttamucitaM kulasyAsya sanAtanam । dAnaM dIkSA ca yajJeSu tanutyAgo mRdheSu ca ॥ 2-40-7Charity, initiation at sacrifices and yielding life in battles are the befitting ancient traditions prevailing in your race.' ॥ 2-40-7॥
  6. siva.sh/ramayana/ayodhya-kanda/40/6
    व्यसनी वा समृद्धो वा गतिरेष तवानघ । एष लोके सतां धर्मो यज्ज्येष्ठवशगो भवेत् ॥ २-४०-६vyasanI vA samRddho vA gatireSa tavAnagha । eSa loke satAM dharmo yajjyeSThavazago bhavet ॥ 2-40-6Rama is your refuge in times of adversity or prosperity, Oh ! sinless one, to be obedient to the eldest (brother) is the duty of virtuous men in this world. ॥ 2-40-6॥
  7. siva.sh/ramayana/ayodhya-kanda/40/5
    सृष्टस्त्वं वनवासाय स्वनुरक्तस्सुहृज्जने । रामे प्रमादं मा कार्षीः पुत्र भ्रातरि गच्छति ॥ २-४०-५sRSTastvaM vanavAsAya svanuraktassuhRjjane । rAme pramAdaM mA kArSIH putra bhrAtari gacchati ॥ 2-40-5- 'Although deeply attached to your beloved ones, Oh ! Son, you are born to dwell in the forest. Never be inattentive towards your brother Rama who is on his way (to the forest). ॥ 2-40-5॥
  8. siva.sh/ramayana/ayodhya-kanda/40/4
    तं वन्दमानं रुदती माता सौमित्रिमब्रवीत् । हितकामा महाबाहुं मूध्नर्युपाघ्राय लक्ष्मणम् ॥ २-४०-४taM vandamAnaM rudatI mAtA saumitrimabravIt । hitakAmA mahAbAhuM mUdhnaryupAghrAya lakSmaNam ॥ 2-40-4While the mightyarmed Lakshmana paid her homage, Sumitra wailed, kissed him on his forehead, wished him well and said ॥ 2-40-4॥
  9. siva.sh/ramayana/ayodhya-kanda/40/3
    अन्वक्षं लक्ष्मणो भ्रातुः कौशल्यामभ्यवादयत् । अथ मातुः सुमित्राया जग्राह चरणौ पुनः ॥ २-४०-३anvakSaM lakSmaNo bhrAtuH kauzalyAmabhyavAdayat । atha mAtuH sumitrAyA jagrAha caraNau punaH ॥ 2-40-3Immediately following Rama, his brother, Lakshmana also paid obeisance to Kausalya and, thereafter, held the feet of his own mother Sumitra. ॥ 2-40-3॥
  10. siva.sh/ramayana/ayodhya-kanda/40/2
    तं चापि समनुज्ञाप्य धर्मज्ञस्सीतया सह । राघवः शोक सम्मूढो जननीम् अभ्यवादयत् ॥ २-४०-२taM cApi samanujJApya dharmajJassItayA saha । rAghavaH zoka sammUDho jananIm abhyavAdayat ॥ 2-40-2Taking leave of Dasaratha, the righteous descendant of the Raghus (Rama) along with Sita paid obeisance to his mother Kausalya who was afflicted with deep grief. ॥ 2-40-2॥