Search

  1. siva.sh/ramayana/ayodhya-kanda/45/1
    अनुरक्ता महात्मानं रामं सत्यपराक्रमम् । अनुजग्मुः प्रयान्तं तं वनवासाय मानवाः ॥ २-४५-१anuraktA mahAtmAnaM rAmaM satyaparAkramam । anujagmuH prayAntaM taM vanavAsAya mAnavAH ॥ 2-45-1When the highsouled Rama whose strength was his sense of truth set out for the forest, the faithful people followed him. ॥ 2-45-1॥
  2. siva.sh/ramayana/ayodhya-kanda/44/31
    निशम्य तल्लक्ष्मणमातृवाक्यं रामस्य मातुर्नरदेवपत्न्या: । सद्यश्शरीरे विननाश शोकः शरद्गतो मेघ इवाल्पतोयः ॥ २-४४-३१nizamya tallakSmaNamAtRvAkyaM rAmasya mAturnaradevapatnyA: । sadyazzarIre vinanAza zokaH zaradgato megha ivAlpatoyaH ॥ 2-44-31On hearing the words of Lakshmana's mother the grief in the heart of the queen (Kausalya), mother of Rama, instantly disappeared like the autumnal cloud that holds but little rain. ॥ 2-44-31॥
  3. siva.sh/ramayana/ayodhya-kanda/44/30
    आश्वासयन्ती विविधैश्च वाक्यै र्वाक्योपचारे कुशलाऽनवद्या । रामस्य तां मातरमेवमुक्त्वा देवी सुमित्रा विरराम रामा ॥ २-४४-३०AzvAsayantI vividhaizca vAkyai rvAkyopacAre kuzalA'navadyA । rAmasya tAM mAtaramevamuktvA devI sumitrA virarAma rAmA ॥ 2-44-30Irreproachable and skilful in the use of words, queen Sumitra of cheerful disposition fell silent after thus consoling Rama's mother in various ways. ॥ 2-44-30॥
  4. siva.sh/ramayana/ayodhya-kanda/44/29
    अभिवाद्य नमस्यन्तं शूरं ससुहृदं सुतम् । मुदाऽस्रैः प्रोक्ष्यसि पुनर्मेघराजिरिवाचलम् ॥ २-४४-२९abhivAdya namasyantaM zUraM sasuhRdaM sutam । mudA'sraiH prokSyasi punarmegharAjirivAcalam ॥ 2-44-29While paying obeisance to you, you will drench your brave son, surrounded by friends, with tears of joy like a mass of clouds drenching the mountain.' ॥ 2-44-29॥
  5. siva.sh/ramayana/ayodhya-kanda/44/28
    पुत्रस्ते वरदः क्षिप्रमयोध्यां पुनरागतः । पाणिभ्यां मृदुपीनाभ्यां चरणौ पीडयिष्यति ॥ २-४४-२८putraste varadaH kSipramayodhyAM punarAgataH । pANibhyAM mRdupInAbhyAM caraNau pIDayiSyati ॥ 2-44-28Your son, bestower of boons, will soon return to Ayodhya and press your feet with his gentle but muscular hands. ॥ 2-44-28॥
  6. siva.sh/ramayana/ayodhya-kanda/44/27
    अभिवादयमानं तं दृष्ट्वा ससुहृदं सुतम् । मुदाऽश्रृ मोक्ष्यसे क्षिप्रं मेघलेखेव वार्षिकी ॥ २-४४-२७abhivAdayamAnaM taM dRSTvA sasuhRdaM sutam । mudA'zrR mokSyase kSipraM meghalekheva vArSikI ॥ 2-44-27Like a flake of cloud in monsoon, you are going to shed tears of joy soon seeing your son along with his friends bowing to you in reverence. ॥ 2-44-27॥
  7. siva.sh/ramayana/ayodhya-kanda/44/26
    नार्हा त्वं शोचितुं देवि यस्यास्ते राघवस्सुतः । न हि रामात्परो लोके विद्यते सत्पथे स्थितः ॥ २-४४-२६nArhA tvaM zocituM devi yasyAste rAghavassutaH । na hi rAmAtparo loke vidyate satpathe sthitaH ॥ 2-44-26Oh ! Devi, with a son like Rama, you should not grieve. There is none in this world superior to Rama who stands steady in the path of virtue. ॥ 2-44-26॥
  8. siva.sh/ramayana/ayodhya-kanda/44/25
    त्वया शेषो जनश्चैव समाश्वास्यो यदाऽनघे। किमिदानीमिदं देवि करोषि हृदि विक्लबम् ॥ २-४४-२५tvayA zeSo janazcaiva samAzvAsyo yadA'naghe। kimidAnImidaM devi karoSi hRdi viklabam ॥ 2-44-25Oh ! sinless lady, Oh ! queen when you are overcome by fear, how can you console others? ॥ 2-44-25॥
  9. siva.sh/ramayana/ayodhya-kanda/44/24
    मा शोको देवि दुःखं वा न रामे दृश्यतेऽशिवम् । क्षिप्रं द्रक्ष्यसि पुत्रं त्वं ससीतं सहलक्ष्मणम् ॥ २-४४-२४mA zoko devi duHkhaM vA na rAme dRzyate'zivam । kSipraM drakSyasi putraM tvaM sasItaM sahalakSmaNam ॥ 2-44-24Desist from grief or tear for Rama, Oh ! Devi nothing inauspicious will happen to him you will soon see your son along with Sita and Lakshmana. ॥ 2-44-24॥
  10. siva.sh/ramayana/ayodhya-kanda/44/23
    पुनः प्रविष्टं दृष्ट्वा तमभिषिक्तं महाश्रियम् । समुत्स्रक्ष्यसि नेत्राभ्यां क्षिप्रमानन्दजं पयः ॥ २-४४-२३punaH praviSTaM dRSTvA tamabhiSiktaM mahAzriyam । samutsrakSyasi netrAbhyAM kSipramAnandajaM payaH ॥ 2-44-23Soon you will see him enthroned shining in full glory on his return from exile while tears of joy will flow from your eyes. ॥ 2-44-23॥