Search
- siva.sh/ramayana/yuddha-kanda/12/35तस्मात्त्वयासमारब्धंकर्मह्यप्रतिमंपरैः । अहंसमीकरिष्यामिहत्वाशत्रूंस्तवानघ ॥ ६-१२-३५tasmAttvayAsamArabdhaMkarmahyapratimaMparaiH । ahaMsamIkariSyAmihatvAzatrUMstavAnagha ॥ 6-12-35"O sinless Ravana therefore, that which you have done is not possible for none other than me. I will kill your enemy and accomplish your goal for you. ॥ 6-12-35॥
- siva.sh/manusmriti/12/43हस्तिनश्च तुरङ्गाश्च शूद्रा म्लेच्छाश्च गर्हिताः । सिंहा व्याघ्रा वराहाश्च मध्यमा तामसी गतिः ॥ ४३ ॥hastinazca turaGgAzca zUdrA mlecchAzca garhitAH । siMhA vyAghrA varAhAzca madhyamA tAmasI gatiH ॥ 43 ॥Elephants, horses, Sudras, and despicable barbarians, lions, tigers, and boars (are) the middling states, caused by (the quality of) Darkness.
- siva.sh/ramayana/yuddha-kanda/12/3सप्रहस्तःप्रणीतात्माचिकीर्षन् राजशासनम् । विनिक्षिपद्बलंसर्वंबहिरन्तश्चमन्दिरे ॥ ६-१२-३saprahastaHpraNItAtmAcikIrSan rAjazAsanam । vinikSipadbalaMsarvaMbahirantazcamandire ॥ 6-12-3Celebrated Prahastha desiring to carry out the king's order assigned the army inside and outside the city. ॥ 6-12-3॥
- siva.sh/ramayana/yuddha-kanda/12/1सतांपरिषदंकृत्स्नांसमीक्ष्यसमितिञ्जयः । प्रचोदयामासतदाप्रहस्तंवाहिनीपतिम् ॥ ६-१२-१satAMpariSadaMkRtsnAMsamIkSyasamitiJjayaH । pracodayAmAsatadAprahastaMvAhinIpatim ॥ 6-12-1Then Ravana who is victorious in wars, looking at the vast assembly (of Rakshasas) ordered Prahastha, the chief of the army. ॥ 6-12-1॥
- siva.sh/manusmriti/12/41त्रिविधा त्रिविधैषा तु विज्ञेया गौणिकी गतिः । अधमा मध्यमाग्र्या च कर्मविद्याविशेषतः ॥ ४१ ॥trividhA trividhaiSA tu vijJeyA gauNikI gatiH । adhamA madhyamAgryA ca karmavidyAvizeSataH ॥ 41 ॥But know this threefold course of transmigrations that depends on the (three) qualities (to be again) threefold, low, middling, and high, according to the particular nature of the acts and of the knowledge (of each man).
- siva.sh/ramayana/yuddha-kanda/11/18तत: शशासेश्वरवद्दूतान्लघुपराक्रमान् । समानयतमेक्षिप्रमिहैतान्राक्षसानिति ॥ ६-११-१८tata: zazAsezvaravaddUtAnlaghuparAkramAn । samAnayatamekSipramihaitAnrAkSasAniti ॥ 6-11-18Then that Lord like Ravana commanded quick footed messengers to get the Rakshasas to him at once - ॥ 6-11-18॥
- siva.sh/ramayana/yuddha-kanda/7/17तेषांवीर्यगुणोत्साहैर्नसमोराघवोरणे । प्रसह्यतेत्वयाराजन्हताःसमरदुर्जयाः ॥ ६-७-१७teSAMvIryaguNotsAhairnasamorAghavoraNe । prasahyatetvayArAjanhatAHsamaradurjayAH ॥ 6-7-17"Raghava is not equal to them in valour, excellence and energy. Those warriors who were difficult to overcome by battle were overpowered and killed by you. ॥ 6-7-17॥
- siva.sh/manusmriti/12/35यत् कर्म कृत्वा कुर्वंश्च करिष्यंश्चैव लज्जति । तज् ज्ञेयं विदुषा सर्वं तामसं गुणलक्षणम् ॥ ३५ ॥yat karma kRtvA kurvaMzca kariSyaMzcaiva lajjati । taj jJeyaM viduSA sarvaM tAmasaM guNalakSaNam ॥ 35 ॥When a (man), having done, doing, or being about to do any act, feels ashamed, the learned may know that all (such acts bear) the mark of the quality of Darkness.
- siva.sh/mahabharat/adi-parva/64/30बरह्मलॊकप्रतीकाशम आश्रमं सॊ ऽभिवीक्ष्य च षट्पदॊद्गीत संघुष्टं नानाद्विज गणायुतम ॥ १-६४-३० ॥barahmalòkapratIkAzama AzramaM sò 'bhivIkSya ca SaTpadòdgIta saMghuSTaM nAnAdvija gaNAyutama ॥ 1-64-30 ॥'And the king saw that the asylum was like unto the region of Brahman. Here were bees sweetly humming and there were winged warblers of various species pouring forth their melodies.' ॥ 1-64-30 ॥
- siva.sh/mahabharat/adi-parva/64/28तद वनं नन्दनप्रख्यम आसाद्य मनुजेश्वरः कषुत्पिपासे जहौ राजा हर्षं चावाप पुष्कलम ॥ १-६४-२८ ॥tada vanaM nandanaprakhyama AsAdya manujezvaraH kaSutpipAse jahau rAjA harSaM cAvApa puSkalama ॥ 1-64-28 ॥'And the king having entered that forest which was like unto Indra's garden, soon forgot his hunger and thirst. And he was pleased beyond measure.' ॥ 1-64-28 ॥