Search

  1. siva.sh/mahabharat/adi-parva/3/172
    तेनैवम उक्त उपाध्यायः परत्युवाच ये ते सत्रियौ धाता विधाता च ये च ते कृष्णाः सिताश च तन्तवस ते रात्र्यहनी ॥ १-३-१७२ ॥tenaivama ukta upAdhyAyaH paratyuvAca ye te satriyau dhAtA vidhAtA ca ye ca te kRSNAH sitAza ca tantavasa te rAtryahanI ॥ 1-3-172 ॥'In response, his preceptor conveyed, "The two maidens you witnessed represent Dhata and Vidhata, and the black and white threads symbolize the alternation between night and day."' ॥ 1-3-172 ॥
  2. siva.sh/manusmriti/3/43
    पाणिग्रहणसंस्कारः सवर्णासूपदिश्यते । असवर्णास्वयं ज्ञेयो विधिरुद्वाहकर्मणि ॥ ४३ ॥pANigrahaNasaMskAraH savarNAsUpadizyate । asavarNAsvayaM jJeyo vidhirudvAhakarmaNi ॥ 43 ॥The ceremony of joining the hands is prescribed for (marriages with) women of equal caste (varna); know that the following rule (applies) to weddings with females of a different caste (varna).
  3. siva.sh/mahabharat/adi-parva/3/171
    पथि गच्छता मयर्षभॊ दृष्टः तं च पुरुषॊ ऽधिरूढः तेनास्मि सॊपचारम उक्तः उत्तङ्कास्यर्षभस्य पुरीषं भक्षय उपाध्यायेनापि ते भक्षितम इति ततस तद वचनान मया तद ऋषभस्य पुरीषम उपयुक्तम तद इच्छामि भवतॊपदिष्टं किं तद इति ॥ १-३-१७१ ॥pathi gacchatA mayarSabhò dRSTaH taM ca puruSò 'dhirUDhaH tenAsmi sòpacArama uktaH uttaGkAsyarSabhasya purISaM bhakSaya upAdhyAyenApi te bhakSitama iti tatasa tada vacanAna mayA tada RSabhasya purISama upayuktama tada icchAmi bhavatòpadiSTaM kiM tada iti ॥ 1-3-171 ॥'While traveling, I encountered a man riding a bull who warmly addressed me, 'Utanka, would you partake of the dung eaten by your master?' Consequently, following his words, I consumed the dung of that bull. I am curious to know more about this person and seek your enlightenment on the matter.' ॥ 1-3-171 ॥
  4. siva.sh/srimad-bhagavatam/skandam-10/87/30
    अपरिमिता ध्रुवास्तनुभृतो यदि सर्वगताः तर्हि न शास्यतेति नियमो ध्रुव नेतरथा । अजनि च यन्मयं तदविमुच्य नियन्तृ भवेत् सममनुजानतां यदमतं मतदुष्टतया ॥ १०-८७-३० ॥aparimitA dhruvAstanubhRto yadi sarvagatAH tarhi na zAsyateti niyamo dhruva netarathA । ajani ca yanmayaM tadavimucya niyantR bhavet samamanujAnatAM yadamataM mataduSTatayA ॥ 10-87-30 ॥If the countless living entities were all-pervading and possessed forms that never changed, You could not possibly be their absolute ruler, O immutable one. But since they are Your localized expansions and their forms are subject to change, You do control them. Indeed, that which supplies the ingredients for the generation of something is necessarily its controller because a product never exists apart from its ingredient cause. It is simply illusion for someone to think that he knows the Supreme Lord, who is equally present in each of His expansions, since whatever knowledge one gains by material means must be imperfect. ॥ 10-87-30 ॥
  5. siva.sh/manusmriti/2/105
    वेदौपकरणे चैव स्वाध्याये चैव नैत्यके । नानुरोधोऽस्त्यनध्याये होममन्त्रेषु चैव हि ॥ १०५ ॥vedaupakaraNe caiva svAdhyAye caiva naityake । nAnurodho'styanadhyAye homamantreSu caiva hi ॥ 105 ॥Both when (one studies) the supplementary treatises of the Veda, and when (one recites) the daily portion of the Veda, no regard need be paid to forbidden days, likewise when (one repeats) the sacred texts required for a burnt oblation.
  6. siva.sh/ramayana/sundara-kanda/34/9
    यथा यथा समीपं स हनुमानुपसर्पति । तथा तथा रावणं सा तं सीता परिशङ्कते ॥ ५-३४-९yathA yathA samIpaM sa hanumAnupasarpati । tathA tathA rAvaNaM sA taM sItA parizaGkate ॥ 5-34-9As Hanuman started slowly drawing close, Sita suspected he might be Ravana. ॥ 5-34-9॥
  7. siva.sh/ramayana/sundara-kanda/46/25
    चकार कदनं भूयो व्यवर्धत च वेगवान् । स दूरं सहसोत्पत्य दुर्धरस्य रथे हरिः ॥ ५-४६-२५cakAra kadanaM bhUyo vyavardhata ca vegavAn । sa dUraM sahasotpatya durdharasya rathe hariH ॥ 5-46-25- then emitted a roar once again and swiftly expanded his body. Hanuman fell on Durdhara's chariot by suddenly leaping far off into the air . - ॥ 5-46-25॥
  8. siva.sh/ramayana/sundara-kanda/34/8
    तस्यास्तद्वचनं श्रुत्वा हनुमान्हरियूथपः । सीतायाश्शोकदीनायास्समीपमुपचक्रमे ॥ ५-३४-८tasyAstadvacanaM zrutvA hanumAnhariyUthapaH । sItAyAzzokadInAyAssamIpamupacakrame ॥ 5-34-8Hearing the reply of Sita, who was crying piteously, stricken with grief, the monkey leader, Hanuman moved close to her. ॥ 5-34-8॥
  9. siva.sh/ramayana/sundara-kanda/34/7
    तया समागते तस्मिन्प्रीतिरुत्पादिताऽद्भुता । परस्परेण चालापं विश्वस्तौ तौ प्रचक्रतुः ॥ ५-३४-७tayA samAgate tasminprItirutpAditA'dbhutA । paraspareNa cAlApaM vizvastau tau pracakratuH ॥ 5-34-7Hanuman thus created a sense of wonderful joy in her as they came together. Both of them started to converse restoring confidence in each other. ॥ 5-34-7॥
  10. siva.sh/bala-mukundashtakam/4
    लम्बालकं लम्बितहारयष्टिं श‍ृङ्गारलीलाङ्कितदन्तपङ्क्तिम् । बिंबाधरं चारुविशालनेत्रं बालं मुकुन्दं मनसा स्मरामि ॥ ४॥lambAlakaM lambitahArayaSTiM za‍RGgAralIlAGkitadantapaGktim । biMbAdharaM cAruvizAlanetraM bAlaM mukundaM manasA smarAmi ॥ 4॥(My mind remembers that beautiful Bala Mukundam) who has long curly hair and wears a long garland, on whose rows of teeth are marked the enchainting smile of love play, whose lips are like bimba fruits and eyes are wide and lovely, my mind remembers that beautiful Bala Mukundam.