1.
वेदोत्पत्त्यध्यायः
Origin of Ayurveda
2.
शिष्योपनयनीयाध्यायः
Initiation of the pupil
3.
अध्ययनसंप्रदानीयाध्यायः
Classification of Ayurveda
4.
प्रभाषणीयाध्यायः
General explanations
5.
अग्रोपहरणीयाध्यायः
Preliminary measures
6.
ऋतुचर्याध्यायः
Different seasons of the year
7.
यन्त्रविध्यध्यायः
Surgical appliances
8.
शस्त्रावचारणीयाध्यायः
Surgical instruments
9.
योग्यासूत्रीयाध्यायः
Practical surgical instructions
10.
विशिखानुप्रवेशनीयाध्यायः
Qualifications of a physician
11.
क्षारपाकविध्यध्यायः
Alkaline cautery
12.
अग्निकर्मविध्यध्यायः
Thermal cautery
13.
जलौकावचारणीयाध्यायः
Usage of leeches
14.
शोणितवर्णनीयाध्यायः
Description of blood
15.
दोषधातुमलक्षयवृद्धिविज्ञानीयाध्यायः
Knowledge of doshas
16.
कर्णव्यधबन्धविध्यध्यायः
Puncturing and Bandaging the ear
17.
आमपक्वैषणीयाध्यायः
Features of unripe and ripe swelling
18.
व्रणालेपनबन्धविध्यध्यायः
Poulticing and bandaging of wounds
19.
व्रणितोपासनीयाध्यायः
Care of the wounded
20.
हिताहितीयाध्यायः
Suitable and unsuitables for health
21.
व्रणप्रश्नाध्यायः
Questions concerning wounds
22.
व्रणास्रावविज्ञानीयाध्यायः
Knowledge of exudates of wounds
23.
कृत्याकृत्यविध्यध्यायः
Prognosis of wounds
24.
व्याधिसमुद्देशीयाध्यायः
Knowledge of diseases
25.
अष्टविधशस्त्रकर्मीयाध्यायः
Eight kinds of surgical operations
26.
प्रनष्टशल्यविज्ञानीयाध्यायः
Knowledge of foreign bodies
27.
शल्यापनयनीयाध्यायः
Removal of foreign bodies
28.
विपरीताविपरीतव्रणविज्ञानीयाध्यायः
Prognosis of wounds
29.
विपरीताविपरीतदूतशकुनस्वप्ननिदर्शनीयाध्यायः
Auspicious and inauspicious dreams
30.
पञ्चेन्द्रियार्थविप्रतिपत्त्यध्यायः
Good and bad sensory perceptions
31.
छायाविप्रतिपत्त्यध्यायः
Signs of Color and Fatal Prognosis
32.
स्वभावविप्रतिपत्त्यध्यायः
Good and bad nature of body parts fatal signs
33.
अवारणीयाध्यायः
Fatal Signs of Diseases
34.
युक्तसेनीयाध्यायः
Duties of army surgeon
35.
आतुरोपक्रमणीयाध्यायः
Examination of the patient
36.
भूमिप्रविभागविज्ञानीयाध्यायः
Kinds of land regions
37.
मिश्रकाध्यायः
Drugs of specific actions
38.
द्रव्यसंग्रहणीयाध्यायः
Groups of drugs
39.
संशोधनसंशमनीयाध्यायः
Purificatory and Palliative Drugs
•
द्रव्यरसगुणवीर्यविपाकविज्ञानीयाध्यायः
Drugs and Their Properties
41.
द्रव्यविशेषविज्ञानीयाध्यायः
Knowledge of categories of drugs
42.
रसविशेषविज्ञानीयाध्यायः
Knowledge of tastes of drugs
43.
वमनद्रव्यविकल्पविज्ञानीयाध्यायः
Recipes of emetic drugs
44.
विरेचनद्रव्यविकल्पविज्ञानीयाध्यायः
Recipes of purgative drugs
45.
द्रवद्रव्यविध्यध्यायः
Knowledge of liquid substances
46.
अन्नपानविध्यध्यायः
Diet articles and regimen of diet
Progress:56.6%
अथातो द्रव्यरसगुणवीर्यविपाकविज्ञानीयमध्यायं व्याख्यास्यामः ||१||
sanskrit
Now, we shall discourse on the Chapter, which treats of drugs and their flavours, virtues, potencies, and chemical actions.
english translation
hindi translation
athAto dravyarasaguNavIryavipAkavijJAnIyamadhyAyaM vyAkhyAsyAmaH ||1||
hk transliteration
यथोवाच भगवान् धन्वन्तरिः ||२||
sanskrit
As said by Lord Dhanvantari.
english translation
hindi translation
yathovAca bhagavAn dhanvantariH ||2||
hk transliteration
केचिदाचार्या ब्रुवते- द्रव्यं प्रधानं, कस्मात्? व्यवस्थितत्वात्, इह खलु द्रव्यं व्यवस्थितं न रसादयः, यथा आमे फले ये रसादयस्ते पक्वे न सन्ति; नित्यत्वाच्च, नित्यं हि द्रव्यमनित्या गुणाः, यथा कल्कादिप्रविभागः, स एव सम्पन्नरसगन्धो व्यापन्नरसगन्धो वा भवति; स्वजात्यवस्थानाच्च, यथा हि पार्थिवं द्रव्यमन्यभावं न गच्छत्येवं शेषाणि; पञ्चेन्द्रियग्रहणाश्च, पञ्चभिरिन्द्रियैर्गृह्यते द्रव्यं न रसादयः; आश्रयत्वाच्च, द्रव्यमाश्रिता रसादयः; आरम्भसामर्थ्याच्च, द्रव्याश्रित आरम्भः, यथा- ‘विदारिगन्धादिमाहृत्य सङ्क्षुद्य विपचेत्’ इत्येवमादिषु न रसादिष्वारम्भः; शास्त्रप्रामाण्याच्च, शास्त्रे हि द्रव्यं प्रधानमुपदेशे योगानां, यथा- ‘मातुलुङ्गाग्निमन्थौ च’ इत्यादौ न रसादय उपदिश्यन्ते; क्रमापेक्षितत्वाच्च रसादीनां, रसादयो हि द्रव्यक्रममपेक्षन्ते, यथा- तरुणे तरुणाः सम्पूर्णे सम्पूर्णा इति; एकदेशसाध्यत्वाच्च, द्रव्याणामेकदेशेनापि व्याधयः साध्यन्ते, यथा- महावृक्षक्षीरेणेति; तस्माद्द्रव्यं प्रधानं, न रसादयः, कस्मात्? निरवयवत्वात् | द्रव्यलक्षणं तु ‘क्रियागुणवत् समवायिकारणम्’ इति ||३||
sanskrit
Some teachers assert that the substance (dravya) is of primary importance. Why? Because it is permanent, whereas qualities such as taste, etc., are not permanent. For example, the tastes present in an unripe fruit are not present in its ripe state. The substance is eternal, while qualities are not; for instance, the division of a paste (kalka) into its constituent parts remains constant. The intrinsic nature of a substance does not change, whereas qualities do. The substance is perceived through all five senses, but qualities like taste are perceived only through specific sense organs. Additionally, substances serve as the basis for qualities, and initiation (of processes) is dependent on substances, not qualities. For example, it is appropriate to say that Vidari (a medicinal plant) should be pressed and boiled, not just the sweet taste. Moreover, the texts on medicine focus on substances (like Matulunga and Agnimantha) rather than qualities. Lastly, qualities depend on the substances they are associated with, and the efficacy of treatments is often attributed to the substances used. Hence, substances are considered primary due to their permanence, whereas qualities are transient.
english translation
hindi translation
kecidAcAryA bruvate- dravyaM pradhAnaM, kasmAt? vyavasthitatvAt, iha khalu dravyaM vyavasthitaM na rasAdayaH, yathA Ame phale ye rasAdayaste pakve na santi; nityatvAcca, nityaM hi dravyamanityA guNAH, yathA kalkAdipravibhAgaH, sa eva sampannarasagandho vyApannarasagandho vA bhavati; svajAtyavasthAnAcca, yathA hi pArthivaM dravyamanyabhAvaM na gacchatyevaM zeSANi; paJcendriyagrahaNAzca, paJcabhirindriyairgRhyate dravyaM na rasAdayaH; AzrayatvAcca, dravyamAzritA rasAdayaH; ArambhasAmarthyAcca, dravyAzrita ArambhaH, yathA- ‘vidArigandhAdimAhRtya saGkSudya vipacet’ ityevamAdiSu na rasAdiSvArambhaH; zAstraprAmANyAcca, zAstre hi dravyaM pradhAnamupadeze yogAnAM, yathA- ‘mAtuluGgAgnimanthau ca’ ityAdau na rasAdaya upadizyante; kramApekSitatvAcca rasAdInAM, rasAdayo hi dravyakramamapekSante, yathA- taruNe taruNAH sampUrNe sampUrNA iti; ekadezasAdhyatvAcca, dravyANAmekadezenApi vyAdhayaH sAdhyante, yathA- mahAvRkSakSIreNeti; tasmAddravyaM pradhAnaM, na rasAdayaH, kasmAt? niravayavatvAt | dravyalakSaNaM tu ‘kriyAguNavat samavAyikAraNam’ iti ||3||
hk transliteration
नेत्याहुरन्ये , रसास्तु प्रधानं; कस्मात्? आगमात्, आगमो हि शास्त्रमुच्यते; शास्त्रे हि रसा अधिकृताः, यथा- रसायत्त आहार इति, तस्मिंस्तु प्राणाः; उपदेशाच्च, उपदिश्यन्ते हि रसाः, यथा- मधुराम्ललवणा वातं शमयन्ति; अनुमानाच्च, रसेन ह्यनुमीयते द्रव्यं, यथा- मधुरमिति; ऋषिवचनाच्च, ऋषिवचनं वेदो यथा- किञ्चिदिज्यार्थं मधुरमाहरेदिति, तस्माद्रसाः प्रधानं; रसेषु गुणसञ्ज्ञा | रसलक्षणमन्यत्रोपदेक्ष्यामः ||४||
sanskrit
Others, however, claim that tastes (rasa) are of primary importance. Why? Because of the scriptures: the scriptures emphasize the significance of tastes, as indicated in texts like "Rasayattā āhāraḥ," which refers to the nourishment of life. Moreover, tastes are prescribed in various instructions; for example, sweet, sour, and salty tastes are said to pacify the doshas. Also, substances are inferred through their tastes; for instance, if something is sweet, it is inferred to have certain properties. Additionally, the words of sages and scriptures support this view, such as the Vedic directive that sweet food is beneficial. Therefore, tastes are considered primary, and qualities are associated with tastes.
english translation
hindi translation
netyAhuranye , rasAstu pradhAnaM; kasmAt? AgamAt, Agamo hi zAstramucyate; zAstre hi rasA adhikRtAH, yathA- rasAyatta AhAra iti, tasmiMstu prANAH; upadezAcca, upadizyante hi rasAH, yathA- madhurAmlalavaNA vAtaM zamayanti; anumAnAcca, rasena hyanumIyate dravyaM, yathA- madhuramiti; RSivacanAcca, RSivacanaM vedo yathA- kiJcidijyArthaM madhuramAharediti, tasmAdrasAH pradhAnaM; raseSu guNasaJjJA | rasalakSaNamanyatropadekSyAmaH ||4||
hk transliteration
नेत्याहुरन्ये , वीर्यं प्रधानमिति | कस्मात्? तद्वशेनौषधकर्मनिष्पत्तेः | इहौषधकर्माण्यूर्ध्वाधोभागोभयभागसंशोधनसंशमनसङ्ग्राहिकाग्निदीपनपीडनलेखनबृंहण- रसायनवाजीकरणश्वयथुकरविलयनदहनदारणमादनप्राणघ्नविषप्रशमनादीनि वीर्यप्राधान्याद्भवन्ति | तच्च वीर्यं द्विविधमुष्णं शीतं च, अग्नीषोमीयत्वाज्जगतः | केचिदष्टविधमाहुः- शीतमुष्णं स्निग्धं रूक्षं विशदं पिच्छिलं मृदु तीक्ष्णं चेति | एतानि वीर्याणि स्वबलगुणोत्कर्षाद्रसमभिभूयात्मकर्म कुर्वन्ति | यथा तावन्महत्पञ्चमूलं कषायं तिक्तानुरसं वातं शमयति, उष्णवीर्यत्वात्; तथा कुलत्थः कषायः, कटुकः पलाण्डुः, स्नेहभावाच्च; मधुरश्चेक्षुरसो वातं वर्धयति, शीतवीर्यत्वात्; कटुका पिप्पली पित्तं शमयति, मृदुशीतवीर्यत्वात्; अम्लमामलकं लवणं सैन्धवं च; तिक्ता काकमाची पित्तं वर्धयति, उष्णवीर्यत्वात्, मधुरा मत्स्याश्च; कटुकं मूलकं श्लेष्माणं वर्धयति, स्निग्धवीर्यत्वात्; अम्लं कपित्थं श्लेष्माणां शमयति, रूक्षवीर्यत्वात्, मधुरं क्षौद्रं च; तदेतन्निदर्शनमात्रमुक्तम् ||५||
sanskrit
Others assert that potency (virya) is primary. Why? Because potency determines the effectiveness of medicinal actions. Medicinal activities such as purification, pacification, absorption, digestive stimulation, pain relief, application, rejuvenation, and antidotal effects are based on potency. Potency is of two types: heating (ushna) and cooling (sheeta), due to the properties of the substances. Some categorize potency into eight types: heating, cooling, unctuous, dry, clear, slimy, mild, and sharp. These types of potency influence the effectiveness of substances according to their inherent qualities. For example, a bitter decoction of Panchamoola with heating potency pacifies the doshas, whereas a decoction of Kulattha with bitter and astringent qualities increases the doshas due to its heating potency. Similarly, substances like honey with cooling potency increase the doshas due to their sweet taste. Potency varies in different substances based on their qualities and the effects they produce.
english translation
hindi translation
netyAhuranye , vIryaM pradhAnamiti | kasmAt? tadvazenauSadhakarmaniSpatteH | ihauSadhakarmANyUrdhvAdhobhAgobhayabhAgasaMzodhanasaMzamanasaGgrAhikAgnidIpanapIDanalekhanabRMhaNa- rasAyanavAjIkaraNazvayathukaravilayanadahanadAraNamAdanaprANaghnaviSaprazamanAdIni vIryaprAdhAnyAdbhavanti | tacca vIryaM dvividhamuSNaM zItaM ca, agnISomIyatvAjjagataH | kecidaSTavidhamAhuH- zItamuSNaM snigdhaM rUkSaM vizadaM picchilaM mRdu tIkSNaM ceti | etAni vIryANi svabalaguNotkarSAdrasamabhibhUyAtmakarma kurvanti | yathA tAvanmahatpaJcamUlaM kaSAyaM tiktAnurasaM vAtaM zamayati, uSNavIryatvAt; tathA kulatthaH kaSAyaH, kaTukaH palANDuH, snehabhAvAcca; madhurazcekSuraso vAtaM vardhayati, zItavIryatvAt; kaTukA pippalI pittaM zamayati, mRduzItavIryatvAt; amlamAmalakaM lavaNaM saindhavaM ca; tiktA kAkamAcI pittaM vardhayati, uSNavIryatvAt, madhurA matsyAzca; kaTukaM mUlakaM zleSmANaM vardhayati, snigdhavIryatvAt; amlaM kapitthaM zleSmANAM zamayati, rUkSavIryatvAt, madhuraM kSaudraM ca; tadetannidarzanamAtramuktam ||5||
hk transliteration
Sushruta Samhita
Progress:56.6%
अथातो द्रव्यरसगुणवीर्यविपाकविज्ञानीयमध्यायं व्याख्यास्यामः ||१||
sanskrit
Now, we shall discourse on the Chapter, which treats of drugs and their flavours, virtues, potencies, and chemical actions.
english translation
hindi translation
athAto dravyarasaguNavIryavipAkavijJAnIyamadhyAyaM vyAkhyAsyAmaH ||1||
hk transliteration
यथोवाच भगवान् धन्वन्तरिः ||२||
sanskrit
As said by Lord Dhanvantari.
english translation
hindi translation
yathovAca bhagavAn dhanvantariH ||2||
hk transliteration
केचिदाचार्या ब्रुवते- द्रव्यं प्रधानं, कस्मात्? व्यवस्थितत्वात्, इह खलु द्रव्यं व्यवस्थितं न रसादयः, यथा आमे फले ये रसादयस्ते पक्वे न सन्ति; नित्यत्वाच्च, नित्यं हि द्रव्यमनित्या गुणाः, यथा कल्कादिप्रविभागः, स एव सम्पन्नरसगन्धो व्यापन्नरसगन्धो वा भवति; स्वजात्यवस्थानाच्च, यथा हि पार्थिवं द्रव्यमन्यभावं न गच्छत्येवं शेषाणि; पञ्चेन्द्रियग्रहणाश्च, पञ्चभिरिन्द्रियैर्गृह्यते द्रव्यं न रसादयः; आश्रयत्वाच्च, द्रव्यमाश्रिता रसादयः; आरम्भसामर्थ्याच्च, द्रव्याश्रित आरम्भः, यथा- ‘विदारिगन्धादिमाहृत्य सङ्क्षुद्य विपचेत्’ इत्येवमादिषु न रसादिष्वारम्भः; शास्त्रप्रामाण्याच्च, शास्त्रे हि द्रव्यं प्रधानमुपदेशे योगानां, यथा- ‘मातुलुङ्गाग्निमन्थौ च’ इत्यादौ न रसादय उपदिश्यन्ते; क्रमापेक्षितत्वाच्च रसादीनां, रसादयो हि द्रव्यक्रममपेक्षन्ते, यथा- तरुणे तरुणाः सम्पूर्णे सम्पूर्णा इति; एकदेशसाध्यत्वाच्च, द्रव्याणामेकदेशेनापि व्याधयः साध्यन्ते, यथा- महावृक्षक्षीरेणेति; तस्माद्द्रव्यं प्रधानं, न रसादयः, कस्मात्? निरवयवत्वात् | द्रव्यलक्षणं तु ‘क्रियागुणवत् समवायिकारणम्’ इति ||३||
sanskrit
Some teachers assert that the substance (dravya) is of primary importance. Why? Because it is permanent, whereas qualities such as taste, etc., are not permanent. For example, the tastes present in an unripe fruit are not present in its ripe state. The substance is eternal, while qualities are not; for instance, the division of a paste (kalka) into its constituent parts remains constant. The intrinsic nature of a substance does not change, whereas qualities do. The substance is perceived through all five senses, but qualities like taste are perceived only through specific sense organs. Additionally, substances serve as the basis for qualities, and initiation (of processes) is dependent on substances, not qualities. For example, it is appropriate to say that Vidari (a medicinal plant) should be pressed and boiled, not just the sweet taste. Moreover, the texts on medicine focus on substances (like Matulunga and Agnimantha) rather than qualities. Lastly, qualities depend on the substances they are associated with, and the efficacy of treatments is often attributed to the substances used. Hence, substances are considered primary due to their permanence, whereas qualities are transient.
english translation
hindi translation
kecidAcAryA bruvate- dravyaM pradhAnaM, kasmAt? vyavasthitatvAt, iha khalu dravyaM vyavasthitaM na rasAdayaH, yathA Ame phale ye rasAdayaste pakve na santi; nityatvAcca, nityaM hi dravyamanityA guNAH, yathA kalkAdipravibhAgaH, sa eva sampannarasagandho vyApannarasagandho vA bhavati; svajAtyavasthAnAcca, yathA hi pArthivaM dravyamanyabhAvaM na gacchatyevaM zeSANi; paJcendriyagrahaNAzca, paJcabhirindriyairgRhyate dravyaM na rasAdayaH; AzrayatvAcca, dravyamAzritA rasAdayaH; ArambhasAmarthyAcca, dravyAzrita ArambhaH, yathA- ‘vidArigandhAdimAhRtya saGkSudya vipacet’ ityevamAdiSu na rasAdiSvArambhaH; zAstraprAmANyAcca, zAstre hi dravyaM pradhAnamupadeze yogAnAM, yathA- ‘mAtuluGgAgnimanthau ca’ ityAdau na rasAdaya upadizyante; kramApekSitatvAcca rasAdInAM, rasAdayo hi dravyakramamapekSante, yathA- taruNe taruNAH sampUrNe sampUrNA iti; ekadezasAdhyatvAcca, dravyANAmekadezenApi vyAdhayaH sAdhyante, yathA- mahAvRkSakSIreNeti; tasmAddravyaM pradhAnaM, na rasAdayaH, kasmAt? niravayavatvAt | dravyalakSaNaM tu ‘kriyAguNavat samavAyikAraNam’ iti ||3||
hk transliteration
नेत्याहुरन्ये , रसास्तु प्रधानं; कस्मात्? आगमात्, आगमो हि शास्त्रमुच्यते; शास्त्रे हि रसा अधिकृताः, यथा- रसायत्त आहार इति, तस्मिंस्तु प्राणाः; उपदेशाच्च, उपदिश्यन्ते हि रसाः, यथा- मधुराम्ललवणा वातं शमयन्ति; अनुमानाच्च, रसेन ह्यनुमीयते द्रव्यं, यथा- मधुरमिति; ऋषिवचनाच्च, ऋषिवचनं वेदो यथा- किञ्चिदिज्यार्थं मधुरमाहरेदिति, तस्माद्रसाः प्रधानं; रसेषु गुणसञ्ज्ञा | रसलक्षणमन्यत्रोपदेक्ष्यामः ||४||
sanskrit
Others, however, claim that tastes (rasa) are of primary importance. Why? Because of the scriptures: the scriptures emphasize the significance of tastes, as indicated in texts like "Rasayattā āhāraḥ," which refers to the nourishment of life. Moreover, tastes are prescribed in various instructions; for example, sweet, sour, and salty tastes are said to pacify the doshas. Also, substances are inferred through their tastes; for instance, if something is sweet, it is inferred to have certain properties. Additionally, the words of sages and scriptures support this view, such as the Vedic directive that sweet food is beneficial. Therefore, tastes are considered primary, and qualities are associated with tastes.
english translation
hindi translation
netyAhuranye , rasAstu pradhAnaM; kasmAt? AgamAt, Agamo hi zAstramucyate; zAstre hi rasA adhikRtAH, yathA- rasAyatta AhAra iti, tasmiMstu prANAH; upadezAcca, upadizyante hi rasAH, yathA- madhurAmlalavaNA vAtaM zamayanti; anumAnAcca, rasena hyanumIyate dravyaM, yathA- madhuramiti; RSivacanAcca, RSivacanaM vedo yathA- kiJcidijyArthaM madhuramAharediti, tasmAdrasAH pradhAnaM; raseSu guNasaJjJA | rasalakSaNamanyatropadekSyAmaH ||4||
hk transliteration
नेत्याहुरन्ये , वीर्यं प्रधानमिति | कस्मात्? तद्वशेनौषधकर्मनिष्पत्तेः | इहौषधकर्माण्यूर्ध्वाधोभागोभयभागसंशोधनसंशमनसङ्ग्राहिकाग्निदीपनपीडनलेखनबृंहण- रसायनवाजीकरणश्वयथुकरविलयनदहनदारणमादनप्राणघ्नविषप्रशमनादीनि वीर्यप्राधान्याद्भवन्ति | तच्च वीर्यं द्विविधमुष्णं शीतं च, अग्नीषोमीयत्वाज्जगतः | केचिदष्टविधमाहुः- शीतमुष्णं स्निग्धं रूक्षं विशदं पिच्छिलं मृदु तीक्ष्णं चेति | एतानि वीर्याणि स्वबलगुणोत्कर्षाद्रसमभिभूयात्मकर्म कुर्वन्ति | यथा तावन्महत्पञ्चमूलं कषायं तिक्तानुरसं वातं शमयति, उष्णवीर्यत्वात्; तथा कुलत्थः कषायः, कटुकः पलाण्डुः, स्नेहभावाच्च; मधुरश्चेक्षुरसो वातं वर्धयति, शीतवीर्यत्वात्; कटुका पिप्पली पित्तं शमयति, मृदुशीतवीर्यत्वात्; अम्लमामलकं लवणं सैन्धवं च; तिक्ता काकमाची पित्तं वर्धयति, उष्णवीर्यत्वात्, मधुरा मत्स्याश्च; कटुकं मूलकं श्लेष्माणं वर्धयति, स्निग्धवीर्यत्वात्; अम्लं कपित्थं श्लेष्माणां शमयति, रूक्षवीर्यत्वात्, मधुरं क्षौद्रं च; तदेतन्निदर्शनमात्रमुक्तम् ||५||
sanskrit
Others assert that potency (virya) is primary. Why? Because potency determines the effectiveness of medicinal actions. Medicinal activities such as purification, pacification, absorption, digestive stimulation, pain relief, application, rejuvenation, and antidotal effects are based on potency. Potency is of two types: heating (ushna) and cooling (sheeta), due to the properties of the substances. Some categorize potency into eight types: heating, cooling, unctuous, dry, clear, slimy, mild, and sharp. These types of potency influence the effectiveness of substances according to their inherent qualities. For example, a bitter decoction of Panchamoola with heating potency pacifies the doshas, whereas a decoction of Kulattha with bitter and astringent qualities increases the doshas due to its heating potency. Similarly, substances like honey with cooling potency increase the doshas due to their sweet taste. Potency varies in different substances based on their qualities and the effects they produce.
english translation
hindi translation
netyAhuranye , vIryaM pradhAnamiti | kasmAt? tadvazenauSadhakarmaniSpatteH | ihauSadhakarmANyUrdhvAdhobhAgobhayabhAgasaMzodhanasaMzamanasaGgrAhikAgnidIpanapIDanalekhanabRMhaNa- rasAyanavAjIkaraNazvayathukaravilayanadahanadAraNamAdanaprANaghnaviSaprazamanAdIni vIryaprAdhAnyAdbhavanti | tacca vIryaM dvividhamuSNaM zItaM ca, agnISomIyatvAjjagataH | kecidaSTavidhamAhuH- zItamuSNaM snigdhaM rUkSaM vizadaM picchilaM mRdu tIkSNaM ceti | etAni vIryANi svabalaguNotkarSAdrasamabhibhUyAtmakarma kurvanti | yathA tAvanmahatpaJcamUlaM kaSAyaM tiktAnurasaM vAtaM zamayati, uSNavIryatvAt; tathA kulatthaH kaSAyaH, kaTukaH palANDuH, snehabhAvAcca; madhurazcekSuraso vAtaM vardhayati, zItavIryatvAt; kaTukA pippalI pittaM zamayati, mRduzItavIryatvAt; amlamAmalakaM lavaNaM saindhavaM ca; tiktA kAkamAcI pittaM vardhayati, uSNavIryatvAt, madhurA matsyAzca; kaTukaM mUlakaM zleSmANaM vardhayati, snigdhavIryatvAt; amlaM kapitthaM zleSmANAM zamayati, rUkSavIryatvAt, madhuraM kSaudraM ca; tadetannidarzanamAtramuktam ||5||
hk transliteration