1.
वेदोत्पत्त्यध्यायः
Origin of Ayurveda
2.
शिष्योपनयनीयाध्यायः
Initiation of the pupil
3.
अध्ययनसंप्रदानीयाध्यायः
Classification of Ayurveda
4.
प्रभाषणीयाध्यायः
General explanations
5.
अग्रोपहरणीयाध्यायः
Preliminary measures
6.
ऋतुचर्याध्यायः
Different seasons of the year
7.
यन्त्रविध्यध्यायः
Surgical appliances
8.
शस्त्रावचारणीयाध्यायः
Surgical instruments
9.
योग्यासूत्रीयाध्यायः
Practical surgical instructions
10.
विशिखानुप्रवेशनीयाध्यायः
Qualifications of a physician
11.
क्षारपाकविध्यध्यायः
Alkaline cautery
12.
अग्निकर्मविध्यध्यायः
Thermal cautery
13.
जलौकावचारणीयाध्यायः
Usage of leeches
14.
शोणितवर्णनीयाध्यायः
Description of blood
15.
दोषधातुमलक्षयवृद्धिविज्ञानीयाध्यायः
Knowledge of doshas
16.
कर्णव्यधबन्धविध्यध्यायः
Puncturing and Bandaging the ear
17.
आमपक्वैषणीयाध्यायः
Features of unripe and ripe swelling
18.
व्रणालेपनबन्धविध्यध्यायः
Poulticing and bandaging of wounds
19.
व्रणितोपासनीयाध्यायः
Care of the wounded
20.
हिताहितीयाध्यायः
Suitable and unsuitables for health
21.
व्रणप्रश्नाध्यायः
Questions concerning wounds
22.
व्रणास्रावविज्ञानीयाध्यायः
Knowledge of exudates of wounds
23.
कृत्याकृत्यविध्यध्यायः
Prognosis of wounds
24.
व्याधिसमुद्देशीयाध्यायः
Knowledge of diseases
25.
अष्टविधशस्त्रकर्मीयाध्यायः
Eight kinds of surgical operations
26.
प्रनष्टशल्यविज्ञानीयाध्यायः
Knowledge of foreign bodies
27.
शल्यापनयनीयाध्यायः
Removal of foreign bodies
28.
विपरीताविपरीतव्रणविज्ञानीयाध्यायः
Prognosis of wounds
29.
विपरीताविपरीतदूतशकुनस्वप्ननिदर्शनीयाध्यायः
Auspicious and inauspicious dreams
30.
पञ्चेन्द्रियार्थविप्रतिपत्त्यध्यायः
Good and bad sensory perceptions
31.
छायाविप्रतिपत्त्यध्यायः
Signs of Color and Fatal Prognosis
32.
स्वभावविप्रतिपत्त्यध्यायः
Good and bad nature of body parts fatal signs
33.
अवारणीयाध्यायः
Fatal Signs of Diseases
34.
युक्तसेनीयाध्यायः
Duties of army surgeon
35.
आतुरोपक्रमणीयाध्यायः
Examination of the patient
36.
भूमिप्रविभागविज्ञानीयाध्यायः
Kinds of land regions
37.
मिश्रकाध्यायः
Drugs of specific actions
38.
द्रव्यसंग्रहणीयाध्यायः
Groups of drugs
39.
संशोधनसंशमनीयाध्यायः
Purificatory and Palliative Drugs
•
द्रव्यरसगुणवीर्यविपाकविज्ञानीयाध्यायः
Drugs and Their Properties
41.
द्रव्यविशेषविज्ञानीयाध्यायः
Knowledge of categories of drugs
42.
रसविशेषविज्ञानीयाध्यायः
Knowledge of tastes of drugs
43.
वमनद्रव्यविकल्पविज्ञानीयाध्यायः
Recipes of emetic drugs
44.
विरेचनद्रव्यविकल्पविज्ञानीयाध्यायः
Recipes of purgative drugs
45.
द्रवद्रव्यविध्यध्यायः
Knowledge of liquid substances
46.
अन्नपानविध्यध्यायः
Diet articles and regimen of diet
Progress:56.9%
भवन्ति चात्र- ये रसा वातशमना भवन्ति यदि तेषु वै | रौक्ष्यलाघवशैत्यानि न ते हन्युः समीरणम् ||६||
sanskrit
Here, it is stated that substances which have a pacifying effect on Vata dosha should not have qualities such as dryness, lightness, or coldness, as these would counteract their Vata-pacifying properties.
english translation
hindi translation
bhavanti cAtra- ye rasA vAtazamanA bhavanti yadi teSu vai | raukSyalAghavazaityAni na te hanyuH samIraNam ||6||
hk transliteration
ये रसाः पित्तशमना भवन्ति यदि तेषु वै | तैक्ष्ण्यौष्ण्यलघुताश्चैव न ते तत्कर्मकारिणः ||७||
sanskrit
Here, it is stated that substances which have a pacifying effect on Pitta dosha should not possess qualities such as sharpness, heat, or lightness, as these would counteract their Pitta-pacifying properties.
english translation
hindi translation
ye rasAH pittazamanA bhavanti yadi teSu vai | taikSNyauSNyalaghutAzcaiva na te tatkarmakAriNaH ||7||
hk transliteration
ये रसाः श्लेष्मशमना भवन्ति यदि तेषु वै | स्नेहगौरवशैत्यानि न ते तत्कर्मकारिणः ||८||
sanskrit
Here, it is stated that substances which have a pacifying effect on Kapha dosha should not possess qualities such as oiliness, heaviness, or coldness, as these would counteract their Kapha-pacifying properties.
english translation
hindi translation
ye rasAH zleSmazamanA bhavanti yadi teSu vai | snehagauravazaityAni na te tatkarmakAriNaH ||8||
hk transliteration
तस्माद्वीर्यं प्रधानमिति ||९||
sanskrit
Therefore, potency is considered primary.
english translation
hindi translation
tasmAdvIryaM pradhAnamiti ||9||
hk transliteration
नेत्याहुरन्ये , विपाकः प्रधानमिति | कस्मात्? सम्यङ्मिथ्याविपक्वत्वात्; इह सर्वद्रवाण्यभ्यवहृतानि सम्यङ्मिथ्याविपक्वानि गुणं दोषं वा जनयन्ति | तत्राहुरन्ये- प्रति रसं पाक इति | केचित्त्रिविधमिच्छन्ति- मधुरमम्लं कटुकं चेति | तत्तु न सम्यक्, भूतगुणादामाच्चान्योऽम्लो विपाको नास्ति; पित्तं हि विदग्धमम्लतामुपैत्याग्नेयत्वात्; यद्येवं लवणोऽप्यन्यः पाको भविष्यति, श्लेष्मा हि विदग्धो लवणतामुपैतीति | मधुरो मधुरस्याम्लोऽम्लस्यैवं सर्वेषामिति केचिदाहुः; दृष्टान्तं चोपदिशन्ति- यथा तावत् क्षीरमुखागतं पच्यमानं मधुरमेव स्यात्तथा शालियवमुद्गादयः प्रकीर्णाः स्वभावमुत्तरकालेऽपि न परित्यजन्ति तद्वदिति | केचिद्वदन्ति- अबलवन्तो बलवतां वशमायान्तीति | एवमनवस्थितिः, तस्मादसिद्धान्त एषः | आगमे हि द्विविध एव पाको मधुरः कटुकश्च | तयोर्मधुराख्यो गुरुः, कटुकाख्यो लघुरिति | तत्र पृथिव्यप्तेजोवाय्वाकाशानां द्वैविध्यं भवति गुणसाधर्म्याद्गुरुता लघुता च; पृथिव्यापश्च गुर्व्यः, शेषाणि लघूनि; तस्माद्द्विविध एव पाक इति ||१०||
sanskrit
Others say that digestion (Vipāka) is primary. Why? Because digestion determines the ultimate qualities or defects. Here, all substances, when properly digested, generate qualities or defects. Some say that digestion is characterized according to taste. Others divide it into three types: sweet, sour, and pungent. However, this is not entirely accurate, as the qualities depend on the inherent nature of the substances and their digestion. For example, a sour substance will lead to sourness, not sweetness; similarly, a salty substance will lead to saltiness and so forth. Some also say that digestion varies according to strength, with strong substances leading to more potent effects. This idea is not consistent. According to the texts, digestion is of two types: sweet and pungent. Among these, the sweet type is considered heavy, while the pungent type is considered light. This classification is based on the similarity of qualities among the elements: earth, water, fire, air, and space. Earth and water are heavier, while the others are lighter. Therefore, digestion is classified into two types: sweet and pungent.
english translation
hindi translation
netyAhuranye , vipAkaH pradhAnamiti | kasmAt? samyaGmithyAvipakvatvAt; iha sarvadravANyabhyavahRtAni samyaGmithyAvipakvAni guNaM doSaM vA janayanti | tatrAhuranye- prati rasaM pAka iti | kecittrividhamicchanti- madhuramamlaM kaTukaM ceti | tattu na samyak, bhUtaguNAdAmAccAnyo'mlo vipAko nAsti; pittaM hi vidagdhamamlatAmupaityAgneyatvAt; yadyevaM lavaNo'pyanyaH pAko bhaviSyati, zleSmA hi vidagdho lavaNatAmupaitIti | madhuro madhurasyAmlo'mlasyaivaM sarveSAmiti kecidAhuH; dRSTAntaM copadizanti- yathA tAvat kSIramukhAgataM pacyamAnaM madhurameva syAttathA zAliyavamudgAdayaH prakIrNAH svabhAvamuttarakAle'pi na parityajanti tadvaditi | kecidvadanti- abalavanto balavatAM vazamAyAntIti | evamanavasthitiH, tasmAdasiddhAnta eSaH | Agame hi dvividha eva pAko madhuraH kaTukazca | tayormadhurAkhyo guruH, kaTukAkhyo laghuriti | tatra pRthivyaptejovAyvAkAzAnAM dvaividhyaM bhavati guNasAdharmyAdgurutA laghutA ca; pRthivyApazca gurvyaH, zeSANi laghUni; tasmAddvividha eva pAka iti ||10||
hk transliteration
Sushruta Samhita
Progress:56.9%
भवन्ति चात्र- ये रसा वातशमना भवन्ति यदि तेषु वै | रौक्ष्यलाघवशैत्यानि न ते हन्युः समीरणम् ||६||
sanskrit
Here, it is stated that substances which have a pacifying effect on Vata dosha should not have qualities such as dryness, lightness, or coldness, as these would counteract their Vata-pacifying properties.
english translation
hindi translation
bhavanti cAtra- ye rasA vAtazamanA bhavanti yadi teSu vai | raukSyalAghavazaityAni na te hanyuH samIraNam ||6||
hk transliteration
ये रसाः पित्तशमना भवन्ति यदि तेषु वै | तैक्ष्ण्यौष्ण्यलघुताश्चैव न ते तत्कर्मकारिणः ||७||
sanskrit
Here, it is stated that substances which have a pacifying effect on Pitta dosha should not possess qualities such as sharpness, heat, or lightness, as these would counteract their Pitta-pacifying properties.
english translation
hindi translation
ye rasAH pittazamanA bhavanti yadi teSu vai | taikSNyauSNyalaghutAzcaiva na te tatkarmakAriNaH ||7||
hk transliteration
ये रसाः श्लेष्मशमना भवन्ति यदि तेषु वै | स्नेहगौरवशैत्यानि न ते तत्कर्मकारिणः ||८||
sanskrit
Here, it is stated that substances which have a pacifying effect on Kapha dosha should not possess qualities such as oiliness, heaviness, or coldness, as these would counteract their Kapha-pacifying properties.
english translation
hindi translation
ye rasAH zleSmazamanA bhavanti yadi teSu vai | snehagauravazaityAni na te tatkarmakAriNaH ||8||
hk transliteration
तस्माद्वीर्यं प्रधानमिति ||९||
sanskrit
Therefore, potency is considered primary.
english translation
hindi translation
tasmAdvIryaM pradhAnamiti ||9||
hk transliteration
नेत्याहुरन्ये , विपाकः प्रधानमिति | कस्मात्? सम्यङ्मिथ्याविपक्वत्वात्; इह सर्वद्रवाण्यभ्यवहृतानि सम्यङ्मिथ्याविपक्वानि गुणं दोषं वा जनयन्ति | तत्राहुरन्ये- प्रति रसं पाक इति | केचित्त्रिविधमिच्छन्ति- मधुरमम्लं कटुकं चेति | तत्तु न सम्यक्, भूतगुणादामाच्चान्योऽम्लो विपाको नास्ति; पित्तं हि विदग्धमम्लतामुपैत्याग्नेयत्वात्; यद्येवं लवणोऽप्यन्यः पाको भविष्यति, श्लेष्मा हि विदग्धो लवणतामुपैतीति | मधुरो मधुरस्याम्लोऽम्लस्यैवं सर्वेषामिति केचिदाहुः; दृष्टान्तं चोपदिशन्ति- यथा तावत् क्षीरमुखागतं पच्यमानं मधुरमेव स्यात्तथा शालियवमुद्गादयः प्रकीर्णाः स्वभावमुत्तरकालेऽपि न परित्यजन्ति तद्वदिति | केचिद्वदन्ति- अबलवन्तो बलवतां वशमायान्तीति | एवमनवस्थितिः, तस्मादसिद्धान्त एषः | आगमे हि द्विविध एव पाको मधुरः कटुकश्च | तयोर्मधुराख्यो गुरुः, कटुकाख्यो लघुरिति | तत्र पृथिव्यप्तेजोवाय्वाकाशानां द्वैविध्यं भवति गुणसाधर्म्याद्गुरुता लघुता च; पृथिव्यापश्च गुर्व्यः, शेषाणि लघूनि; तस्माद्द्विविध एव पाक इति ||१०||
sanskrit
Others say that digestion (Vipāka) is primary. Why? Because digestion determines the ultimate qualities or defects. Here, all substances, when properly digested, generate qualities or defects. Some say that digestion is characterized according to taste. Others divide it into three types: sweet, sour, and pungent. However, this is not entirely accurate, as the qualities depend on the inherent nature of the substances and their digestion. For example, a sour substance will lead to sourness, not sweetness; similarly, a salty substance will lead to saltiness and so forth. Some also say that digestion varies according to strength, with strong substances leading to more potent effects. This idea is not consistent. According to the texts, digestion is of two types: sweet and pungent. Among these, the sweet type is considered heavy, while the pungent type is considered light. This classification is based on the similarity of qualities among the elements: earth, water, fire, air, and space. Earth and water are heavier, while the others are lighter. Therefore, digestion is classified into two types: sweet and pungent.
english translation
hindi translation
netyAhuranye , vipAkaH pradhAnamiti | kasmAt? samyaGmithyAvipakvatvAt; iha sarvadravANyabhyavahRtAni samyaGmithyAvipakvAni guNaM doSaM vA janayanti | tatrAhuranye- prati rasaM pAka iti | kecittrividhamicchanti- madhuramamlaM kaTukaM ceti | tattu na samyak, bhUtaguNAdAmAccAnyo'mlo vipAko nAsti; pittaM hi vidagdhamamlatAmupaityAgneyatvAt; yadyevaM lavaNo'pyanyaH pAko bhaviSyati, zleSmA hi vidagdho lavaNatAmupaitIti | madhuro madhurasyAmlo'mlasyaivaM sarveSAmiti kecidAhuH; dRSTAntaM copadizanti- yathA tAvat kSIramukhAgataM pacyamAnaM madhurameva syAttathA zAliyavamudgAdayaH prakIrNAH svabhAvamuttarakAle'pi na parityajanti tadvaditi | kecidvadanti- abalavanto balavatAM vazamAyAntIti | evamanavasthitiH, tasmAdasiddhAnta eSaH | Agame hi dvividha eva pAko madhuraH kaTukazca | tayormadhurAkhyo guruH, kaTukAkhyo laghuriti | tatra pRthivyaptejovAyvAkAzAnAM dvaividhyaM bhavati guNasAdharmyAdgurutA laghutA ca; pRthivyApazca gurvyaH, zeSANi laghUni; tasmAddvividha eva pAka iti ||10||
hk transliteration