1.
वेदोत्पत्त्यध्यायः
Origin of Ayurveda
2.
शिष्योपनयनीयाध्यायः
Initiation of the pupil
3.
अध्ययनसंप्रदानीयाध्यायः
Classification of Ayurveda
4.
प्रभाषणीयाध्यायः
General explanations
5.
अग्रोपहरणीयाध्यायः
Preliminary measures
6.
ऋतुचर्याध्यायः
Different seasons of the year
7.
यन्त्रविध्यध्यायः
Surgical appliances
8.
शस्त्रावचारणीयाध्यायः
Surgical instruments
9.
योग्यासूत्रीयाध्यायः
Practical surgical instructions
10.
विशिखानुप्रवेशनीयाध्यायः
Qualifications of a physician
11.
क्षारपाकविध्यध्यायः
Alkaline cautery
12.
अग्निकर्मविध्यध्यायः
Thermal cautery
13.
जलौकावचारणीयाध्यायः
Usage of leeches
14.
शोणितवर्णनीयाध्यायः
Description of blood
15.
दोषधातुमलक्षयवृद्धिविज्ञानीयाध्यायः
Knowledge of doshas
16.
कर्णव्यधबन्धविध्यध्यायः
Puncturing and Bandaging the ear
17.
आमपक्वैषणीयाध्यायः
Features of unripe and ripe swelling
18.
व्रणालेपनबन्धविध्यध्यायः
Poulticing and bandaging of wounds
19.
व्रणितोपासनीयाध्यायः
Care of the wounded
20.
हिताहितीयाध्यायः
Suitable and unsuitables for health
21.
व्रणप्रश्नाध्यायः
Questions concerning wounds
22.
व्रणास्रावविज्ञानीयाध्यायः
Knowledge of exudates of wounds
23.
कृत्याकृत्यविध्यध्यायः
Prognosis of wounds
24.
व्याधिसमुद्देशीयाध्यायः
Knowledge of diseases
25.
अष्टविधशस्त्रकर्मीयाध्यायः
Eight kinds of surgical operations
26.
प्रनष्टशल्यविज्ञानीयाध्यायः
Knowledge of foreign bodies
27.
शल्यापनयनीयाध्यायः
Removal of foreign bodies
28.
विपरीताविपरीतव्रणविज्ञानीयाध्यायः
Prognosis of wounds
29.
विपरीताविपरीतदूतशकुनस्वप्ननिदर्शनीयाध्यायः
Auspicious and inauspicious dreams
30.
पञ्चेन्द्रियार्थविप्रतिपत्त्यध्यायः
Good and bad sensory perceptions
31.
छायाविप्रतिपत्त्यध्यायः
Signs of Color and Fatal Prognosis
32.
स्वभावविप्रतिपत्त्यध्यायः
Good and bad nature of body parts fatal signs
33.
अवारणीयाध्यायः
Fatal Signs of Diseases
34.
युक्तसेनीयाध्यायः
Duties of army surgeon
35.
आतुरोपक्रमणीयाध्यायः
Examination of the patient
36.
भूमिप्रविभागविज्ञानीयाध्यायः
Kinds of land regions
37.
मिश्रकाध्यायः
Drugs of specific actions
38.
द्रव्यसंग्रहणीयाध्यायः
Groups of drugs
•
संशोधनसंशमनीयाध्यायः
Purificatory and Palliative Drugs
40.
द्रव्यरसगुणवीर्यविपाकविज्ञानीयाध्यायः
Drugs and Their Properties
41.
द्रव्यविशेषविज्ञानीयाध्यायः
Knowledge of categories of drugs
42.
रसविशेषविज्ञानीयाध्यायः
Knowledge of tastes of drugs
43.
वमनद्रव्यविकल्पविज्ञानीयाध्यायः
Recipes of emetic drugs
44.
विरेचनद्रव्यविकल्पविज्ञानीयाध्यायः
Recipes of purgative drugs
45.
द्रवद्रव्यविध्यध्यायः
Knowledge of liquid substances
46.
अन्नपानविध्यध्यायः
Diet articles and regimen of diet
Progress:56.2%
पिप्पलीविडङ्गापामार्गशिग्रुसिद्धार्थकशिरीषमरिचकरवीरबिम्बीगिरिकर्णिकाकिणिहीवचाज्योतिष्मती- करञ्जार्कालर्कलशुनातिविषाशृङ्गवेरतालीशतमालसुरसार्जकेङ्गुदीमेषशृङ्गीमातुलुङ्गीमुरङ्गीपीलु- जातीशालतालमधूकलाक्षाहिङ्गुलवणमद्यगोशकृद्रसमूत्राणीति शिरोविरेचनानि | तत्र करवीरपूर्वाणां फलानि, करवीरादीनामर्कान्तानां मूलानि, तालीशपूर्वाणां कन्दाः, तालीशादीनामर्जकान्तानां पत्राणि, इङ्गुदीमेषशृङ्ग्योस्त्वचः, मातुलुङ्गीमुरङ्गीपीलुजातीनां पुष्पाणि, शालतालमधूकानां साराः, हिङ्गुलाक्षे निर्यासौ, लवणानि पार्थिवविशेषाः; मद्यान्यासुतसंयोगाः, शकृद्रसमूत्रे मलाविति ||६||
sanskrit
The following drugs are used as errhines (Shirovirecana): Pippali, Vidanga, Apamarga, Shigru, Siddharthaka, Shirisha, Marica, Karavira, Vimvi, Girikarnika, Kinihi, Vaca, Jyotishmati, Karanja, Arka, Alarka, Lashuna, Ativisha, Shringavera, Talisha, Tamala, Surasa, Aijaka, Ingudi, Meshashringi, Matulungi, Murangi, Pilu, Jati, Shala, Tala, Madhuka, Laksha, and Hingu. Rock-salt, spirits, cow’s urine, and watery exudation of cow dung are also considered. For their use: The fruits of Karavira and its related plants, The roots of plants from Karavira to Arka, The bulbs of those plants preceding Talisha, The leaves of those from Talisha to Arjaka, The barks of Ingudi and Meshashringi, The flowers of Matulungi, Murangi, Pilu, and Jati, The essence (Sara) of Shala, Tala, and Madhuka trees, The gummy exudations (Niryasa) of Hingu plants and Laksha trees, Salts which are modifications of earth, Wines which are modifications of Asava (fermented liquors), Secretions of cow dung and cow's urine in their natural state.
english translation
hindi translation
pippalIviDaGgApAmArgazigrusiddhArthakazirISamaricakaravIrabimbIgirikarNikAkiNihIvacAjyotiSmatI- karaJjArkAlarkalazunAtiviSAzRGgaveratAlIzatamAlasurasArjakeGgudImeSazRGgImAtuluGgImuraGgIpIlu- jAtIzAlatAlamadhUkalAkSAhiGgulavaNamadyagozakRdrasamUtrANIti zirovirecanAni | tatra karavIrapUrvANAM phalAni, karavIrAdInAmarkAntAnAM mUlAni, tAlIzapUrvANAM kandAH, tAlIzAdInAmarjakAntAnAM patrANi, iGgudImeSazRGgyostvacaH, mAtuluGgImuraGgIpIlujAtInAM puSpANi, zAlatAlamadhUkAnAM sArAH, hiGgulAkSe niryAsau, lavaNAni pArthivavizeSAH; madyAnyAsutasaMyogAH, zakRdrasamUtre malAviti ||6||
hk transliteration
संशमनान्यत ऊर्ध्वं वक्ष्यामः- तत्र भद्रदारुकुष्ठहरिद्रावरुणमेषशृङ्गीबलातिबलार्तगलकच्छुराशल्लकीकुबेराक्षीवीरतरुसहचराग्निमन्थ- वत्सादन्येरण्डाश्मभेदकालर्कार्कशतावरीपुनर्नवावसुकवशिरकाञ्चनकभार्गीकार्पासीवृश्चिकालीपत्तूरबदरयवकोलकुलत्थप्रभृतीनि विदारिगन्धादिश्च द्वे चाद्ये पञ्चमूल्यौ समासेन वातसंशमनो वर्गः ||७||
sanskrit
We shall now discuss the group of drugs with soothing effects. These include Bhadradaru, Kustha, Haridra, Varuna, Meshshringi, Vala, Ativala, Artagala, Kachura, Sallaki, Kuverakshi, Virataru, Sahacara, Agnimantha, Vatsadani, Eranda, Ashmabhedaka, Alarka, Arka, Shatavari, Punarnava, Vasuka, Vasira, Kancanaka, Bhargi, Karpasi, Vrishchiaali, Pattura, Vadara, Yava, Kola, Kulattha, etc., and the drugs forming the group of Vidari-gandhadi-Gana, as well as those belonging to the first two groups of Pancamula (Mahat and Svalpa). These are possessed of the general virtue of soothing (restoring to its normal state) the deranged Vata.
english translation
hindi translation
saMzamanAnyata UrdhvaM vakSyAmaH- tatra bhadradArukuSThaharidrAvaruNameSazRGgIbalAtibalArtagalakacchurAzallakIkuberAkSIvIratarusahacarAgnimantha- vatsAdanyeraNDAzmabhedakAlarkArkazatAvarIpunarnavAvasukavazirakAJcanakabhArgIkArpAsIvRzcikAlIpattUrabadarayavakolakulatthaprabhRtIni vidArigandhAdizca dve cAdye paJcamUlyau samAsena vAtasaMzamano vargaH ||7||
hk transliteration
चन्दनकुचन्दनह्रीबेरोशीरमञ्जिष्ठापयस्याविदारीशतावरीगुन्द्राशैवलकह्लारकुमुदोत्पलकन्द(द)लीदूर्वामूर्वाप्रभृतीनि काकोल्यादिः सारिवादिरञ्जनादिरुत्पलादिर्न्यग्रोधादिस्तृणपञ्चमूलमिति समासेन पित्तसंशमनो वर्गः ||८||
sanskrit
The drugs known as Chandana, Kucandana, Hrivera, Ushira, Manjishtha, Payasya, Vidari, Shatavari, Gundra, Shaivala, Kahlara, Kumuda, Utpala, Kadali, Kandali, Durya, Murva, etc., and the drugs forming the groups of Kakolyadi, Sarivadi, Anjanadi, Utpaladi, Nyagrodhadi, and Trina-Pancamula groups are generally soothing to the deranged Pitta.
english translation
hindi translation
candanakucandanahrIberozIramaJjiSThApayasyAvidArIzatAvarIgundrAzaivalakahlArakumudotpalakanda(da)lIdUrvAmUrvAprabhRtIni kAkolyAdiH sArivAdiraJjanAdirutpalAdirnyagrodhAdistRNapaJcamUlamiti samAsena pittasaMzamano vargaH ||8||
hk transliteration
कालेयकागुरुतिलपर्णीकुष्ठहरिद्राशीतशिवशतपुष्पासरलारास्नाप्रकीर्योदकीर्येङ्गुदीसुमना- काकादनीलाङ्गलकीहस्तिकर्णमुञ्जातकलामज्जकप्रभृतीनि वल्लीकण्टकपञ्चमूल्यौ पिप्पल्यादिर्बृहत्यादिर्मुष्ककादिर्वचादिः सुरसादिरारग्वधादिरिति समासेन श्लेष्मसंशमनो वर्गः ||९||
sanskrit
The drugs known as Kaleyaka, Aguru, Tilaparni, Kushtha, Haridra, Shitashiva, Shatapushpa, Sarala, Rasna, Prakiryya, Udakiryya, Ingudi, Sumanah, Kakadani, Neelam, Langalaki, Hastikarna, Munjataka, Lamajjaka, etc., and those belonging to the groups of Valli, Kantaka Pancamula, Pippalyadi, Brihatyadi, Mushkadi, Vachadi, Surasadi, and Aragvadhadi, are generally effective in soothing deranged Shleshma.
english translation
hindi translation
kAleyakAgurutilaparNIkuSThaharidrAzItazivazatapuSpAsaralArAsnAprakIryodakIryeGgudIsumanA- kAkAdanIlAGgalakIhastikarNamuJjAtakalAmajjakaprabhRtIni vallIkaNTakapaJcamUlyau pippalyAdirbRhatyAdirmuSkakAdirvacAdiH surasAdirAragvadhAdiriti samAsena zleSmasaMzamano vargaH ||9||
hk transliteration
तत्र सर्वाण्येवौषधानि व्याध्यग्निपुरुषबलान्यभिसमीक्ष्य विदध्यात् | तत्र, व्याधिबलादधिकमौषधमुपयुक्तं तमुपशम्य व्याधिं व्याधिमन्यमावहति; अग्निबलादधिकमजीर्णं विष्टभ्य वा पच्यते; पुरुषबलादधिकं ग्लानिमूर्च्छामदानावहति संशमनम्; एवं संशोधनमतिपातयति | हीनमेभ्यो दत्तमकिञ्चित्करं भवति | तस्मात् सममेव विदध्यात् ||१०||
sanskrit
All medicines should be administered after carefully considering the strength of the disease, digestive capacity, and physical stamina of the patient. If a medicine is stronger than the disease, it can aggravate the condition or cause a new ailment. If it exceeds the digestive capacity, it may cause indigestion. If it surpasses the physical stamina, it can lead to weakness or fainting. Thus, excessive use of cleansing therapies can be harmful. Medicines should be given in appropriate doses, matching the disease's intensity and the patient's condition.
english translation
hindi translation
tatra sarvANyevauSadhAni vyAdhyagnipuruSabalAnyabhisamIkSya vidadhyAt | tatra, vyAdhibalAdadhikamauSadhamupayuktaM tamupazamya vyAdhiM vyAdhimanyamAvahati; agnibalAdadhikamajIrNaM viSTabhya vA pacyate; puruSabalAdadhikaM glAnimUrcchAmadAnAvahati saMzamanam; evaM saMzodhanamatipAtayati | hInamebhyo dattamakiJcitkaraM bhavati | tasmAt samameva vidadhyAt ||10||
hk transliteration
Sushruta Samhita
Progress:56.2%
पिप्पलीविडङ्गापामार्गशिग्रुसिद्धार्थकशिरीषमरिचकरवीरबिम्बीगिरिकर्णिकाकिणिहीवचाज्योतिष्मती- करञ्जार्कालर्कलशुनातिविषाशृङ्गवेरतालीशतमालसुरसार्जकेङ्गुदीमेषशृङ्गीमातुलुङ्गीमुरङ्गीपीलु- जातीशालतालमधूकलाक्षाहिङ्गुलवणमद्यगोशकृद्रसमूत्राणीति शिरोविरेचनानि | तत्र करवीरपूर्वाणां फलानि, करवीरादीनामर्कान्तानां मूलानि, तालीशपूर्वाणां कन्दाः, तालीशादीनामर्जकान्तानां पत्राणि, इङ्गुदीमेषशृङ्ग्योस्त्वचः, मातुलुङ्गीमुरङ्गीपीलुजातीनां पुष्पाणि, शालतालमधूकानां साराः, हिङ्गुलाक्षे निर्यासौ, लवणानि पार्थिवविशेषाः; मद्यान्यासुतसंयोगाः, शकृद्रसमूत्रे मलाविति ||६||
sanskrit
The following drugs are used as errhines (Shirovirecana): Pippali, Vidanga, Apamarga, Shigru, Siddharthaka, Shirisha, Marica, Karavira, Vimvi, Girikarnika, Kinihi, Vaca, Jyotishmati, Karanja, Arka, Alarka, Lashuna, Ativisha, Shringavera, Talisha, Tamala, Surasa, Aijaka, Ingudi, Meshashringi, Matulungi, Murangi, Pilu, Jati, Shala, Tala, Madhuka, Laksha, and Hingu. Rock-salt, spirits, cow’s urine, and watery exudation of cow dung are also considered. For their use: The fruits of Karavira and its related plants, The roots of plants from Karavira to Arka, The bulbs of those plants preceding Talisha, The leaves of those from Talisha to Arjaka, The barks of Ingudi and Meshashringi, The flowers of Matulungi, Murangi, Pilu, and Jati, The essence (Sara) of Shala, Tala, and Madhuka trees, The gummy exudations (Niryasa) of Hingu plants and Laksha trees, Salts which are modifications of earth, Wines which are modifications of Asava (fermented liquors), Secretions of cow dung and cow's urine in their natural state.
english translation
hindi translation
pippalIviDaGgApAmArgazigrusiddhArthakazirISamaricakaravIrabimbIgirikarNikAkiNihIvacAjyotiSmatI- karaJjArkAlarkalazunAtiviSAzRGgaveratAlIzatamAlasurasArjakeGgudImeSazRGgImAtuluGgImuraGgIpIlu- jAtIzAlatAlamadhUkalAkSAhiGgulavaNamadyagozakRdrasamUtrANIti zirovirecanAni | tatra karavIrapUrvANAM phalAni, karavIrAdInAmarkAntAnAM mUlAni, tAlIzapUrvANAM kandAH, tAlIzAdInAmarjakAntAnAM patrANi, iGgudImeSazRGgyostvacaH, mAtuluGgImuraGgIpIlujAtInAM puSpANi, zAlatAlamadhUkAnAM sArAH, hiGgulAkSe niryAsau, lavaNAni pArthivavizeSAH; madyAnyAsutasaMyogAH, zakRdrasamUtre malAviti ||6||
hk transliteration
संशमनान्यत ऊर्ध्वं वक्ष्यामः- तत्र भद्रदारुकुष्ठहरिद्रावरुणमेषशृङ्गीबलातिबलार्तगलकच्छुराशल्लकीकुबेराक्षीवीरतरुसहचराग्निमन्थ- वत्सादन्येरण्डाश्मभेदकालर्कार्कशतावरीपुनर्नवावसुकवशिरकाञ्चनकभार्गीकार्पासीवृश्चिकालीपत्तूरबदरयवकोलकुलत्थप्रभृतीनि विदारिगन्धादिश्च द्वे चाद्ये पञ्चमूल्यौ समासेन वातसंशमनो वर्गः ||७||
sanskrit
We shall now discuss the group of drugs with soothing effects. These include Bhadradaru, Kustha, Haridra, Varuna, Meshshringi, Vala, Ativala, Artagala, Kachura, Sallaki, Kuverakshi, Virataru, Sahacara, Agnimantha, Vatsadani, Eranda, Ashmabhedaka, Alarka, Arka, Shatavari, Punarnava, Vasuka, Vasira, Kancanaka, Bhargi, Karpasi, Vrishchiaali, Pattura, Vadara, Yava, Kola, Kulattha, etc., and the drugs forming the group of Vidari-gandhadi-Gana, as well as those belonging to the first two groups of Pancamula (Mahat and Svalpa). These are possessed of the general virtue of soothing (restoring to its normal state) the deranged Vata.
english translation
hindi translation
saMzamanAnyata UrdhvaM vakSyAmaH- tatra bhadradArukuSThaharidrAvaruNameSazRGgIbalAtibalArtagalakacchurAzallakIkuberAkSIvIratarusahacarAgnimantha- vatsAdanyeraNDAzmabhedakAlarkArkazatAvarIpunarnavAvasukavazirakAJcanakabhArgIkArpAsIvRzcikAlIpattUrabadarayavakolakulatthaprabhRtIni vidArigandhAdizca dve cAdye paJcamUlyau samAsena vAtasaMzamano vargaH ||7||
hk transliteration
चन्दनकुचन्दनह्रीबेरोशीरमञ्जिष्ठापयस्याविदारीशतावरीगुन्द्राशैवलकह्लारकुमुदोत्पलकन्द(द)लीदूर्वामूर्वाप्रभृतीनि काकोल्यादिः सारिवादिरञ्जनादिरुत्पलादिर्न्यग्रोधादिस्तृणपञ्चमूलमिति समासेन पित्तसंशमनो वर्गः ||८||
sanskrit
The drugs known as Chandana, Kucandana, Hrivera, Ushira, Manjishtha, Payasya, Vidari, Shatavari, Gundra, Shaivala, Kahlara, Kumuda, Utpala, Kadali, Kandali, Durya, Murva, etc., and the drugs forming the groups of Kakolyadi, Sarivadi, Anjanadi, Utpaladi, Nyagrodhadi, and Trina-Pancamula groups are generally soothing to the deranged Pitta.
english translation
hindi translation
candanakucandanahrIberozIramaJjiSThApayasyAvidArIzatAvarIgundrAzaivalakahlArakumudotpalakanda(da)lIdUrvAmUrvAprabhRtIni kAkolyAdiH sArivAdiraJjanAdirutpalAdirnyagrodhAdistRNapaJcamUlamiti samAsena pittasaMzamano vargaH ||8||
hk transliteration
कालेयकागुरुतिलपर्णीकुष्ठहरिद्राशीतशिवशतपुष्पासरलारास्नाप्रकीर्योदकीर्येङ्गुदीसुमना- काकादनीलाङ्गलकीहस्तिकर्णमुञ्जातकलामज्जकप्रभृतीनि वल्लीकण्टकपञ्चमूल्यौ पिप्पल्यादिर्बृहत्यादिर्मुष्ककादिर्वचादिः सुरसादिरारग्वधादिरिति समासेन श्लेष्मसंशमनो वर्गः ||९||
sanskrit
The drugs known as Kaleyaka, Aguru, Tilaparni, Kushtha, Haridra, Shitashiva, Shatapushpa, Sarala, Rasna, Prakiryya, Udakiryya, Ingudi, Sumanah, Kakadani, Neelam, Langalaki, Hastikarna, Munjataka, Lamajjaka, etc., and those belonging to the groups of Valli, Kantaka Pancamula, Pippalyadi, Brihatyadi, Mushkadi, Vachadi, Surasadi, and Aragvadhadi, are generally effective in soothing deranged Shleshma.
english translation
hindi translation
kAleyakAgurutilaparNIkuSThaharidrAzItazivazatapuSpAsaralArAsnAprakIryodakIryeGgudIsumanA- kAkAdanIlAGgalakIhastikarNamuJjAtakalAmajjakaprabhRtIni vallIkaNTakapaJcamUlyau pippalyAdirbRhatyAdirmuSkakAdirvacAdiH surasAdirAragvadhAdiriti samAsena zleSmasaMzamano vargaH ||9||
hk transliteration
तत्र सर्वाण्येवौषधानि व्याध्यग्निपुरुषबलान्यभिसमीक्ष्य विदध्यात् | तत्र, व्याधिबलादधिकमौषधमुपयुक्तं तमुपशम्य व्याधिं व्याधिमन्यमावहति; अग्निबलादधिकमजीर्णं विष्टभ्य वा पच्यते; पुरुषबलादधिकं ग्लानिमूर्च्छामदानावहति संशमनम्; एवं संशोधनमतिपातयति | हीनमेभ्यो दत्तमकिञ्चित्करं भवति | तस्मात् सममेव विदध्यात् ||१०||
sanskrit
All medicines should be administered after carefully considering the strength of the disease, digestive capacity, and physical stamina of the patient. If a medicine is stronger than the disease, it can aggravate the condition or cause a new ailment. If it exceeds the digestive capacity, it may cause indigestion. If it surpasses the physical stamina, it can lead to weakness or fainting. Thus, excessive use of cleansing therapies can be harmful. Medicines should be given in appropriate doses, matching the disease's intensity and the patient's condition.
english translation
hindi translation
tatra sarvANyevauSadhAni vyAdhyagnipuruSabalAnyabhisamIkSya vidadhyAt | tatra, vyAdhibalAdadhikamauSadhamupayuktaM tamupazamya vyAdhiM vyAdhimanyamAvahati; agnibalAdadhikamajIrNaM viSTabhya vA pacyate; puruSabalAdadhikaM glAnimUrcchAmadAnAvahati saMzamanam; evaM saMzodhanamatipAtayati | hInamebhyo dattamakiJcitkaraM bhavati | tasmAt samameva vidadhyAt ||10||
hk transliteration