1.
वेदोत्पत्त्यध्यायः
Origin of Ayurveda
2.
शिष्योपनयनीयाध्यायः
Initiation of the pupil
3.
अध्ययनसंप्रदानीयाध्यायः
Classification of Ayurveda
4.
प्रभाषणीयाध्यायः
General explanations
5.
अग्रोपहरणीयाध्यायः
Preliminary measures
6.
ऋतुचर्याध्यायः
Different seasons of the year
7.
यन्त्रविध्यध्यायः
Surgical appliances
8.
शस्त्रावचारणीयाध्यायः
Surgical instruments
9.
योग्यासूत्रीयाध्यायः
Practical surgical instructions
10.
विशिखानुप्रवेशनीयाध्यायः
Qualifications of a physician
11.
क्षारपाकविध्यध्यायः
Alkaline cautery
12.
अग्निकर्मविध्यध्यायः
Thermal cautery
13.
जलौकावचारणीयाध्यायः
Usage of leeches
14.
शोणितवर्णनीयाध्यायः
Description of blood
15.
दोषधातुमलक्षयवृद्धिविज्ञानीयाध्यायः
Knowledge of doshas
16.
कर्णव्यधबन्धविध्यध्यायः
Puncturing and Bandaging the ear
17.
आमपक्वैषणीयाध्यायः
Features of unripe and ripe swelling
18.
व्रणालेपनबन्धविध्यध्यायः
Poulticing and bandaging of wounds
19.
व्रणितोपासनीयाध्यायः
Care of the wounded
20.
हिताहितीयाध्यायः
Suitable and unsuitables for health
21.
व्रणप्रश्नाध्यायः
Questions concerning wounds
22.
व्रणास्रावविज्ञानीयाध्यायः
Knowledge of exudates of wounds
23.
कृत्याकृत्यविध्यध्यायः
Prognosis of wounds
24.
व्याधिसमुद्देशीयाध्यायः
Knowledge of diseases
25.
अष्टविधशस्त्रकर्मीयाध्यायः
Eight kinds of surgical operations
26.
प्रनष्टशल्यविज्ञानीयाध्यायः
Knowledge of foreign bodies
27.
शल्यापनयनीयाध्यायः
Removal of foreign bodies
28.
विपरीताविपरीतव्रणविज्ञानीयाध्यायः
Prognosis of wounds
29.
विपरीताविपरीतदूतशकुनस्वप्ननिदर्शनीयाध्यायः
Auspicious and inauspicious dreams
30.
पञ्चेन्द्रियार्थविप्रतिपत्त्यध्यायः
Good and bad sensory perceptions
31.
छायाविप्रतिपत्त्यध्यायः
Signs of Color and Fatal Prognosis
32.
स्वभावविप्रतिपत्त्यध्यायः
Good and bad nature of body parts fatal signs
33.
अवारणीयाध्यायः
Fatal Signs of Diseases
34.
युक्तसेनीयाध्यायः
Duties of army surgeon
•
आतुरोपक्रमणीयाध्यायः
Examination of the patient
36.
भूमिप्रविभागविज्ञानीयाध्यायः
Kinds of land regions
37.
मिश्रकाध्यायः
Drugs of specific actions
38.
द्रव्यसंग्रहणीयाध्यायः
Groups of drugs
39.
संशोधनसंशमनीयाध्यायः
Purificatory and Palliative Drugs
40.
द्रव्यरसगुणवीर्यविपाकविज्ञानीयाध्यायः
Drugs and Their Properties
41.
द्रव्यविशेषविज्ञानीयाध्यायः
Knowledge of categories of drugs
42.
रसविशेषविज्ञानीयाध्यायः
Knowledge of tastes of drugs
43.
वमनद्रव्यविकल्पविज्ञानीयाध्यायः
Recipes of emetic drugs
44.
विरेचनद्रव्यविकल्पविज्ञानीयाध्यायः
Recipes of purgative drugs
45.
द्रवद्रव्यविध्यध्यायः
Knowledge of liquid substances
46.
अन्नपानविध्यध्यायः
Diet articles and regimen of diet
Progress:48.2%
शीते शीतप्रतीकारमुष्णे चोष्णनिवारणम् | कृत्वा कुर्यात् क्रियां प्राप्तां क्रियाकालं न हापयेत् ||२१||
sanskrit
In cold weather, one should take measures to counteract the cold, and in hot weather, one should take measures to alleviate the heat. By doing so, one should perform the required actions without neglecting the proper time for these actions.
english translation
hindi translation
zIte zItapratIkAramuSNe coSNanivAraNam | kRtvA kuryAt kriyAM prAptAM kriyAkAlaM na hApayet ||21||
hk transliteration
अप्राप्ते वा क्रियाकाले प्राप्ते वा न कृता क्रिया | क्रिया हीनाऽतिरिक्ता वा साध्येष्वपि न सिध्यति ||२२||
sanskrit
If actions are not performed at the appropriate time or if actions are not carried out at all, even if the time for action has arrived, the desired results will not be achieved. Actions that are either incomplete or excessive will not be successful even in their respective goals.
english translation
hindi translation
aprApte vA kriyAkAle prApte vA na kRtA kriyA | kriyA hInA'tiriktA vA sAdhyeSvapi na sidhyati ||22||
hk transliteration
या ह्युदीर्णं शमयति नान्यं व्याधिं करोति च | सा क्रिया, न तु या व्याधिं हरत्यन्यमुदीरयेत् ||२३||
sanskrit
A remedy that alleviates the disease and does not cause any other illness is considered a proper action. It is not considered a valid action if it merely relieves one disease while causing another.
english translation
hindi translation
yA hyudIrNaM zamayati nAnyaM vyAdhiM karoti ca | sA kriyA, na tu yA vyAdhiM haratyanyamudIrayet ||23||
hk transliteration
प्रागभिहितोऽग्निरन्नस्य पाचकः | स चतुर्विधो भवति- दोषानभिपन्न एकः, विक्रियामापन्नस्त्रिविधो भवति- विषमो वातेन, तीक्ष्णः पित्तेन, मन्दः श्लेष्मणा, चतुर्थः समः सर्वसाम्यादिति | तत्र, यो यथाकालमुपयुक्तमन्नं सम्यक् पचति स समः, समैर्दोषैः; यः कदाचित् सम्यक् पचति, कदाचिदाध्मानशूलोदावर्तातिसारजठरगौरवान्त्रकूजनप्रवाहणानि कृत्वा, स विषमः; यः प्रभूतमप्युपयुक्तमन्नमाशु पचति स तीक्ष्णः, स एवाभिवर्धमानोऽत्यग्निरित्याभाष्यते, स मुहुर्मुहुः प्रभूतमप्युपयुक्तमन्नमाशुतरं पचति, पाकान्ते च गलताल्वोष्ठशोषदाहसन्तापाञ्जनयति; यस्त्वल्पमप्युपयुक्तमुदरशिरोगौरवकासश्वासप्रसेकच्छर्दिगात्रसदनानि कृत्वा महता कालेन पचति, स मन्दः ||२४||
sanskrit
The digestive fire (Agni) responsible for digesting food is classified into four types: Samagni (Normal Digestive Fire): This type digests food properly and maintains balance without causing any disorders. Vishamagni (Irregular Digestive Fire): This type sometimes digests food well and sometimes causes disorders such as bloating, pain, indigestion, and diarrhea. Teekshnagni (Intense Digestive Fire): This type digests food very quickly, even large amounts, but can lead to symptoms like dryness, burning sensations, and rapid digestion, often causing excessive heat. Mandaagni (Weak Digestive Fire): This type digests food slowly, even small amounts, and may cause heaviness, cough, breathlessness, and other digestive issues over a long period
english translation
hindi translation
prAgabhihito'gnirannasya pAcakaH | sa caturvidho bhavati- doSAnabhipanna ekaH, vikriyAmApannastrividho bhavati- viSamo vAtena, tIkSNaH pittena, mandaH zleSmaNA, caturthaH samaH sarvasAmyAditi | tatra, yo yathAkAlamupayuktamannaM samyak pacati sa samaH, samairdoSaiH; yaH kadAcit samyak pacati, kadAcidAdhmAnazUlodAvartAtisArajaTharagauravAntrakUjanapravAhaNAni kRtvA, sa viSamaH; yaH prabhUtamapyupayuktamannamAzu pacati sa tIkSNaH, sa evAbhivardhamAno'tyagnirityAbhASyate, sa muhurmuhuH prabhUtamapyupayuktamannamAzutaraM pacati, pAkAnte ca galatAlvoSThazoSadAhasantApAJjanayati; yastvalpamapyupayuktamudarazirogauravakAsazvAsaprasekacchardigAtrasadanAni kRtvA mahatA kAlena pacati, sa mandaH ||24||
hk transliteration
विषमो वातजान् रोगांस्तीक्ष्णः पित्तनिमित्तजान् | करोत्यग्निस्तथा मन्दो विकारान् कफसम्भवान् ||२५||
sanskrit
The types of digestive fire cause different disorders based on their nature: Vishamagni (Irregular Digestive Fire) leads to disorders caused by Vata dosha (air element). Teekshnagni (Intense Digestive Fire) causes disorders due to Pitta dosha (fire element). Mandaagni (Weak Digestive Fire) results in disorders associated with Kapha dosha (earth and water elements).
english translation
hindi translation
viSamo vAtajAn rogAMstIkSNaH pittanimittajAn | karotyagnistathA mando vikArAn kaphasambhavAn ||25||
hk transliteration
Sushruta Samhita
Progress:48.2%
शीते शीतप्रतीकारमुष्णे चोष्णनिवारणम् | कृत्वा कुर्यात् क्रियां प्राप्तां क्रियाकालं न हापयेत् ||२१||
sanskrit
In cold weather, one should take measures to counteract the cold, and in hot weather, one should take measures to alleviate the heat. By doing so, one should perform the required actions without neglecting the proper time for these actions.
english translation
hindi translation
zIte zItapratIkAramuSNe coSNanivAraNam | kRtvA kuryAt kriyAM prAptAM kriyAkAlaM na hApayet ||21||
hk transliteration
अप्राप्ते वा क्रियाकाले प्राप्ते वा न कृता क्रिया | क्रिया हीनाऽतिरिक्ता वा साध्येष्वपि न सिध्यति ||२२||
sanskrit
If actions are not performed at the appropriate time or if actions are not carried out at all, even if the time for action has arrived, the desired results will not be achieved. Actions that are either incomplete or excessive will not be successful even in their respective goals.
english translation
hindi translation
aprApte vA kriyAkAle prApte vA na kRtA kriyA | kriyA hInA'tiriktA vA sAdhyeSvapi na sidhyati ||22||
hk transliteration
या ह्युदीर्णं शमयति नान्यं व्याधिं करोति च | सा क्रिया, न तु या व्याधिं हरत्यन्यमुदीरयेत् ||२३||
sanskrit
A remedy that alleviates the disease and does not cause any other illness is considered a proper action. It is not considered a valid action if it merely relieves one disease while causing another.
english translation
hindi translation
yA hyudIrNaM zamayati nAnyaM vyAdhiM karoti ca | sA kriyA, na tu yA vyAdhiM haratyanyamudIrayet ||23||
hk transliteration
प्रागभिहितोऽग्निरन्नस्य पाचकः | स चतुर्विधो भवति- दोषानभिपन्न एकः, विक्रियामापन्नस्त्रिविधो भवति- विषमो वातेन, तीक्ष्णः पित्तेन, मन्दः श्लेष्मणा, चतुर्थः समः सर्वसाम्यादिति | तत्र, यो यथाकालमुपयुक्तमन्नं सम्यक् पचति स समः, समैर्दोषैः; यः कदाचित् सम्यक् पचति, कदाचिदाध्मानशूलोदावर्तातिसारजठरगौरवान्त्रकूजनप्रवाहणानि कृत्वा, स विषमः; यः प्रभूतमप्युपयुक्तमन्नमाशु पचति स तीक्ष्णः, स एवाभिवर्धमानोऽत्यग्निरित्याभाष्यते, स मुहुर्मुहुः प्रभूतमप्युपयुक्तमन्नमाशुतरं पचति, पाकान्ते च गलताल्वोष्ठशोषदाहसन्तापाञ्जनयति; यस्त्वल्पमप्युपयुक्तमुदरशिरोगौरवकासश्वासप्रसेकच्छर्दिगात्रसदनानि कृत्वा महता कालेन पचति, स मन्दः ||२४||
sanskrit
The digestive fire (Agni) responsible for digesting food is classified into four types: Samagni (Normal Digestive Fire): This type digests food properly and maintains balance without causing any disorders. Vishamagni (Irregular Digestive Fire): This type sometimes digests food well and sometimes causes disorders such as bloating, pain, indigestion, and diarrhea. Teekshnagni (Intense Digestive Fire): This type digests food very quickly, even large amounts, but can lead to symptoms like dryness, burning sensations, and rapid digestion, often causing excessive heat. Mandaagni (Weak Digestive Fire): This type digests food slowly, even small amounts, and may cause heaviness, cough, breathlessness, and other digestive issues over a long period
english translation
hindi translation
prAgabhihito'gnirannasya pAcakaH | sa caturvidho bhavati- doSAnabhipanna ekaH, vikriyAmApannastrividho bhavati- viSamo vAtena, tIkSNaH pittena, mandaH zleSmaNA, caturthaH samaH sarvasAmyAditi | tatra, yo yathAkAlamupayuktamannaM samyak pacati sa samaH, samairdoSaiH; yaH kadAcit samyak pacati, kadAcidAdhmAnazUlodAvartAtisArajaTharagauravAntrakUjanapravAhaNAni kRtvA, sa viSamaH; yaH prabhUtamapyupayuktamannamAzu pacati sa tIkSNaH, sa evAbhivardhamAno'tyagnirityAbhASyate, sa muhurmuhuH prabhUtamapyupayuktamannamAzutaraM pacati, pAkAnte ca galatAlvoSThazoSadAhasantApAJjanayati; yastvalpamapyupayuktamudarazirogauravakAsazvAsaprasekacchardigAtrasadanAni kRtvA mahatA kAlena pacati, sa mandaH ||24||
hk transliteration
विषमो वातजान् रोगांस्तीक्ष्णः पित्तनिमित्तजान् | करोत्यग्निस्तथा मन्दो विकारान् कफसम्भवान् ||२५||
sanskrit
The types of digestive fire cause different disorders based on their nature: Vishamagni (Irregular Digestive Fire) leads to disorders caused by Vata dosha (air element). Teekshnagni (Intense Digestive Fire) causes disorders due to Pitta dosha (fire element). Mandaagni (Weak Digestive Fire) results in disorders associated with Kapha dosha (earth and water elements).
english translation
hindi translation
viSamo vAtajAn rogAMstIkSNaH pittanimittajAn | karotyagnistathA mando vikArAn kaphasambhavAn ||25||
hk transliteration