Sushruta Samhita

Progress:67.7%

तत्रानिलपरिपूर्णां बस्तिमिवाततां परुषामनिमित्तानिलरुजां वातवृद्धिमाचक्षते; पक्वोदुम्बरसङ्काशां ज्वरदाहोष्मवतीं चाशुसमुत्थानपाकां पित्तवृद्धिं; कठिनामल्पवेदनां शीतां कण्डूमतीं श्लेष्मवृद्धिं; कृष्णस्फोटावृतां पित्तवृद्धिलिङ्गां रक्तवृद्धिं, मृदुस्निग्धां कण्डूमतीमल्पवेदनां तालफलप्रकाशां मेदोवृद्धिं; मूत्रसन्धारणशीलस्य मूत्रवृद्धिर्भवति, सा गच्छतोऽम्बुपूर्णा दृतिरिव क्षुभ्यति मूत्रकृच्छ्रवेदनां वृषणयोः श्वयथुं कोशयोश्चापादयति, तां मूत्रवृद्धिं विद्यात्; भारहरणबलवद्विग्रहवृक्षप्रपतनादिभिरायासविशेषैर्वायुरभिप्रवृद्धः प्रकुपितश्च स्थूलान्त्रस्येतरस्य चैकदेशं विगुणमादायाधो गत्वा वङ्क्षणसन्धिमुपेत्य ग्रन्थिरूपेण स्थित्वाऽप्रतिक्रियमाणे च कालान्तरेण फलकोशं प्रविश्य मुष्कशोफमापादयति, आध्मातो बस्तिरिवाततः प्रदीर्घः स शोफो भवति, सशब्दमवपीडितश्चोर्ध्वमुपैति, विमुक्तश्च पुनराध्मायते , तामन्त्रवृद्धिमसाध्यामित्याचक्षते ||६||

sanskrit

The Vata-related increase manifests as severe pain similar to a full bladder, characterized by severe pain from the deranged Vayu; it can also lead to fever and heat, manifesting quickly like a ripe gourd. The increase in Pitta is marked by symptoms of fever, burning, and warmth. The increase in Kapha presents as hardness and mild pain, associated with coldness. The increase in Rakta is indicated by black vesicles, with Pitta-related symptoms. Meda increases with soft, smooth, mild pain, resembling the Tala fruit. When there is a tendency to retain urine, it causes an increase in urine, akin to a full water-filled bladder, leading to painful urination and pain in the testicles. The swelling of the scrotum is a result of increased urine. When Vayu is aggravated due to activities like lifting heavy weights or falling, it can lead to a localized condition where Vayu descends and causes a knot-like swelling in the scrotum, which, when untreated, can lead to severe swelling resembling a full bladder. This swelling may also cause a sound when pressure is applied, and upon release, it may again create a swelling. Such an increase is considered incurable.

english translation

hindi translation

tatrAnilaparipUrNAM bastimivAtatAM paruSAmanimittAnilarujAM vAtavRddhimAcakSate; pakvodumbarasaGkAzAM jvaradAhoSmavatIM cAzusamutthAnapAkAM pittavRddhiM; kaThinAmalpavedanAM zItAM kaNDUmatIM zleSmavRddhiM; kRSNasphoTAvRtAM pittavRddhiliGgAM raktavRddhiM, mRdusnigdhAM kaNDUmatImalpavedanAM tAlaphalaprakAzAM medovRddhiM; mUtrasandhAraNazIlasya mUtravRddhirbhavati, sA gacchato'mbupUrNA dRtiriva kSubhyati mUtrakRcchravedanAM vRSaNayoH zvayathuM kozayozcApAdayati, tAM mUtravRddhiM vidyAt; bhAraharaNabalavadvigrahavRkSaprapatanAdibhirAyAsavizeSairvAyurabhipravRddhaH prakupitazca sthUlAntrasyetarasya caikadezaM viguNamAdAyAdho gatvA vaGkSaNasandhimupetya granthirUpeNa sthitvA'pratikriyamANe ca kAlAntareNa phalakozaM pravizya muSkazophamApAdayati, AdhmAto bastirivAtataH pradIrghaH sa zopho bhavati, sazabdamavapIDitazcordhvamupaiti, vimuktazca punarAdhmAyate , tAmantravRddhimasAdhyAmityAcakSate ||6||

hk transliteration

तत्रातिमैथुनादतिब्रह्मचर्याद्वा तथाऽतिब्रह्मचारिणीं चिरोत्सृष्टां रजस्वलां दीर्घरोमां कर्कशरोमां सङ्कीर्णरोमां निगूढरोमामल्पद्वारां महाद्वारामप्रियामकामामचौक्षसलिलप्रक्षालितयोनिमप्रक्षालितयोनिं योनिरोगोपसृष्टां स्वभावतो वा दुष्टयोनिं वियोनिं वा नारीमत्यर्थमुपसेवमानस्य तथा करजदशनविषशूकनिपातनाद्बन्धनाद्धस्ताभिघाताच्चतुष्पदीगमनादचौक्षसलिलप्रक्षालनादवपीडनाच्छ्रुक्रवेगविधारणान्मैथुनान्ते वाऽप्रक्षालनादिभिर्मेढ्रमागम्य प्रकुपिता दोषाः क्षतेऽक्षते वा श्वयथुमुपजनयन्ति, तमुपदंशमित्याचक्षते ||७||

sanskrit

The preponderance of sexual activity or excessive celibacy, along with conditions such as prolonged menstrual cycles, long hair, rough or mixed hair types, and narrow or wide vaginal openings can lead to various disturbances. If a woman has unpleasant or impure characteristics, such as a narrow or wide passage, excessive hair, or a naturally foul disposition, and is subjected to unclean practices, she may cause an imbalance in the doshas, leading to conditions like Upadansha. Other contributing factors include excessive thrusting, improper handling, or intense physical activity, which can provoke the doshas and result in pain or swelling, thus leading to the condition termed Upadansha.

english translation

hindi translation

tatrAtimaithunAdatibrahmacaryAdvA tathA'tibrahmacAriNIM cirotsRSTAM rajasvalAM dIrgharomAM karkazaromAM saGkIrNaromAM nigUDharomAmalpadvArAM mahAdvArAmapriyAmakAmAmacaukSasalilaprakSAlitayonimaprakSAlitayoniM yonirogopasRSTAM svabhAvato vA duSTayoniM viyoniM vA nArImatyarthamupasevamAnasya tathA karajadazanaviSazUkanipAtanAdbandhanAddhastAbhighAtAccatuSpadIgamanAdacaukSasalilaprakSAlanAdavapIDanAcchrukravegavidhAraNAnmaithunAnte vA'prakSAlanAdibhirmeDhramAgamya prakupitA doSAH kSate'kSate vA zvayathumupajanayanti, tamupadaMzamityAcakSate ||7||

hk transliteration

स पञ्चविधस्त्रिभिर्दोषैः पृथक् समस्तैरसृजा चेति ||८||

sanskrit

It is produced by the five types of doshas, separately manifested by three distinct doshas.

english translation

hindi translation

sa paJcavidhastribhirdoSaiH pRthak samastairasRjA ceti ||8||

hk transliteration

तत्र वातिके पारुष्यं त्वक्परिपुटनं स्तब्धमेढ्रता परुषशोफता विविधाश्च वातवेदनाः; पैत्तिके ज्वरः श्वयथुः पक्वोडुम्बरसङ्काशस्तीव्रदाहः क्षिप्रपाकः पित्तवेदनाश्च; श्लैष्मिके श्वयथुः कण्डूमान् कठिनः स्निग्धः श्लेष्मवेदनाश्च; रक्तजे कृष्णस्फोटप्रादुर्भावोऽत्यर्थमसृक्प्रवृत्तिः पित्तलिङ्गान्यत्यर्थं ज्वरदाहौ शोषश्च, याप्यश्चैव कदाचित्; सर्वजे सर्वलिङ्गदर्शनमवदरणं च शेफसः कृमिप्रादुर्भावो मरणं चेति ||९||

sanskrit

In Vataja conditions, there are symptoms such as roughness, swelling of the scrotum, stiffness, and various types of Vata pain; in Pittaja conditions, there are fever, pain, severe burning, and quick suppuration; in Kaphaja conditions, there are swelling, itching, hardness, and coldness; in Raktaja conditions, there are dark vesicles, excessive bleeding, and symptoms indicating Pittaja like fever and thirst; in general cases, there may be symptoms of various types leading to infestation by worms and even death.

english translation

hindi translation

tatra vAtike pAruSyaM tvakparipuTanaM stabdhameDhratA paruSazophatA vividhAzca vAtavedanAH; paittike jvaraH zvayathuH pakvoDumbarasaGkAzastIvradAhaH kSiprapAkaH pittavedanAzca; zlaiSmike zvayathuH kaNDUmAn kaThinaH snigdhaH zleSmavedanAzca; raktaje kRSNasphoTaprAdurbhAvo'tyarthamasRkpravRttiH pittaliGgAnyatyarthaM jvaradAhau zoSazca, yApyazcaiva kadAcit; sarvaje sarvaliGgadarzanamavadaraNaM ca zephasaH kRmiprAdurbhAvo maraNaM ceti ||9||

hk transliteration

कुपितास्तु दोषा वातपित्तश्लेष्माणोऽधःप्रपन्ना वङ्क्षणोरुजानुजङ्घास्ववतिष्ठमानाः कालान्तरेण पादमाश्रित्य शनैः शोफं जनयन्ति, तं श्लीपदमित्याचक्षते | तत्त्रिविधं- वातपित्तकफनिमित्तमिति ||१०||

sanskrit

The aggravated doshas, such as Vata, Pitta, and Kapha, that have descended and settled in the thighs, legs, and feet, gradually give rise to swelling over time. This condition is known as Shlipada. It is classified into three types: due to Vata, Pitta, and Kapha.

english translation

hindi translation

kupitAstu doSA vAtapittazleSmANo'dhaHprapannA vaGkSaNorujAnujaGghAsvavatiSThamAnAH kAlAntareNa pAdamAzritya zanaiH zophaM janayanti, taM zlIpadamityAcakSate | tattrividhaM- vAtapittakaphanimittamiti ||10||

hk transliteration