- •siva.sh/ramayana/bala-kanda/18/38चिंतयामास धर्मात्मा सोपाध्यायः सबान्धवः | तस्य चिन्तयमानस्य मन्त्रि मध्ये महात्मनः || १-१८-३८ciMtayAmAsa dharmAtmA sopAdhyAyaH sabAndhavaH | tasya cintayamAnasya mantri madhye mahAtmanaH || 1-18-38- contemplated along with his priestly teachers and relatives. While the great souled Dasharatha was discussing the marriages of princes among his ministers,.....- [1-18-38]
- •siva.sh/ramayana/bala-kanda/18/37पितृशुश्रूषणरता धनुर्वेदे च निष्ठिताः | अथ राजा दशरथस्तेषां दारक्रियां प्रति || १-१८-३७pitRzuzrUSaNaratA dhanurvede ca niSThitAH | atha rAjA dazarathasteSAM dArakriyAM prati || 1-18-37- delighted to render service to their father and they were also the experts in art of archery. Then the noble souled Dasharatha about the matrimonial alliances of his sons,.....- [1-18-37]
- •siva.sh/ramayana/bala-kanda/18/36पिता दशरथो हृष्टो ब्रह्मा लोकाधिपो यथा | ते चापि मनुजव्याघ्रा वैदिकाध्ययने रताः || १-१८-३६pitA dazaratho hRSTo brahmA lokAdhipo yathA | te cApi manujavyAghrA vaidikAdhyayane ratAH || 1-18-36Dasharatha rejoiced and looked like Brahma, Lord of the worlds. Even those tigerly-men, namely the princes, were engrossed in the studies of Veda-s,.....- [1-18-36]
- •siva.sh/ramayana/bala-kanda/18/35ह्रीमन्तः कीर्तिमन्तश्च सर्वज्ञा दीर्घदर्शिनः | तेषामेवं प्रभावाणां सर्वेषां दीप्ततेजसाम् || १-१८-३५hrImantaH kIrtimantazca sarvajJA dIrghadarzinaH | teSAmevaM prabhAvANAM sarveSAM dIptatejasAm || 1-18-35They were modest, renowned, omniscient and farsighted. At the sight of those glorious sons with such faculties,.....- [1-18-35]
- •siva.sh/ramayana/bala-kanda/18/34बभूव परमप्रीतो देवैरिव पितामहः | ते यदा ज्ञानसंपन्नाः सर्वे समुदिता गुणैः || १-१८-३४babhUva paramaprIto devairiva pitAmahaH | te yadA jJAnasaMpannAH sarve samuditA guNaiH || 1-18-34- like the forefather Brahma with gods in heaven. All his sons were enriched with knowledge and endowed with all virtues. [1-18-34]
- •siva.sh/ramayana/bala-kanda/18/33प्राणैः प्रियतरो नित्यं तस्य चासीत्तथा प्रियः | स चतुर्भिर्महाभागैः पुत्रैर्दशरथः प्रियैः || १-१८-३३prANaiH priyataro nityaM tasya cAsIttathA priyaH | sa caturbhirmahAbhAgaiH putrairdazarathaH priyaiH || 1-18-33- like that Bharata too held Shatrughna dearer than his own life. King Dasharatha was highly gladdened with four of his highly fortunate sons.....- [1-18-33]
- •siva.sh/ramayana/bala-kanda/18/32तदैनं पृष्ठतोऽभ्येति स धनुः परिपालयन् | भरतस्यापि शत्रुघ्नो लक्ष्मणावरजो हि सः || १-१८-३२tadainaM pRSThato'bhyeti sa dhanuH paripAlayan | bharatasyApi zatrughno lakSmaNAvarajo hi saH || 1-18-32Lakshmana used to follow him wielding his bow as a squire. In a similar manner, Lakshmana's younger brother Shatrughna was a dear one to Bharata,.....- [1-18-32]
- •siva.sh/ramayana/bala-kanda/18/31मृष्टमन्नमुपानीतमश्नाति न हि तं विना | यदा हि हयमारूढो मृगयां याति राघवः || १-१८-३१mRSTamannamupAnItamaznAti na hi taM vinA | yadA hi hayamArUDho mRgayAM yAti rAghavaH || 1-18-31He (Rama) would not eat food brought for him, however delicious it might be, without Lakshmana. Whenever Raghava (Rama) went hunting into the forest, riding the horse,.....- [1-18-31]
- •siva.sh/ramayana/bala-kanda/18/30लक्ष्मणो लक्ष्मिसंपन्नो बहिःप्राण इवापरः | न च तेन विना निद्रां लभते पुरुषोत्तमः || १-१८-३०lakSmaNo lakSmisaMpanno bahiHprANa ivAparaH | na ca tena vinA nidrAM labhate puruSottamaH || 1-18-30Lakshmana, possessed of fortune, he behaved like Rama's alter ego. Rama, the greatest among men would not sleep without Lakshmana's company. [1-18-30]
- •siva.sh/ramayana/bala-kanda/18/29रामस्य लोकरामस्य भ्रातुर्ज्येष्ठस्य नित्यशः | सर्वप्रियकरस्तस्य रामस्यापि शरीरतः || १-१८-२९rAmasya lokarAmasya bhrAturjyeSThasya nityazaH | sarvapriyakarastasya rAmasyApi zarIrataH || 1-18-29- was always amiable towards his world-charming elder brother Rama. He (Lakshmana) was dedicated himself to Rama with bodily service, and while performing all agreeable deeds in respect of Rama.....- [1-18-29]