Search

  1. siva.sh/ramayana/bala-kanda/64/3
    अयं सुरपते घोरो विश्वामित्रो महामुनिः । क्रोधमुत्स्रक्ष्यते घोरं मयि देव न संशयः ॥ १-६४-३ayaM surapate ghoro vizvAmitro mahAmuniH । krodhamutsrakSyate ghoraM mayi deva na saMzayaH ॥ 1-64-3- 'Oh ! chief of gods ( Indra ), that great saint Vishvamitra is a dangerous one and he will ceratinly release on his dreadful anger on me. - ॥ 1-64-3॥
  2. siva.sh/ramayana/bala-kanda/64/2
    तथोक्ता साप्सरा राम सहस्राक्षेण धीमता । व्रीडिता प्रांजलिर्वाक्यं प्रत्युवाच सुरेश्वरम् ॥ १-६४-२tathoktA sApsarA rAma sahasrAkSeNa dhImatA । vrIDitA prAMjalirvAkyaM pratyuvAca surezvaram ॥ 1-64-2Oh ! Rama, to these words of the sagacious, thousandeyed Lord of the gods (Indra) that apsara with folded hands bashfully replied ॥ 1-64-2॥
  3. siva.sh/ramayana/bala-kanda/64/1
    सुरकार्यमिदं रंभे कर्तव्यं सुमहत्त्वया । लोभनं कौशिकस्येह काममोहसमन्वितम् ॥ १-६४-१surakAryamidaM raMbhe kartavyaM sumahattvayA । lobhanaM kauzikasyeha kAmamohasamanvitam ॥ 1-64-1'Oh ! Rambha, you must entice Viswamitra by lust and passion. This important work must be done by you in the interest of the gods'. ( Thus Indra ordered Rambha ) ॥ 1-64-1॥
  4. siva.sh/ramayana/bala-kanda/63/26
    रंभामप्सरसं शक्रः सह सर्वैर्मरुद्गणैः । उवाचात्महितं वाक्यमहितं कौशिकस्य च ॥ १-६३-२६raMbhAmapsarasaM zakraH saha sarvairmarudgaNaiH । uvAcAtmahitaM vAkyamahitaM kauzikasya ca ॥ 1-63-26Indra along with all the maruts spoke to the celestial nymph Rambha, words that were advantageous for them but disadvantageous to the son of sage Kushi ( Vishvamitra ). ( Thus Sage Shataananda continued his narration ). ॥ 1-63-26॥
  5. siva.sh/ramayana/bala-kanda/63/25
    तस्मिन् संतप्यमाने तु विश्वामित्रे महामुनौ । संतापः सुमहानासीत् सुराणां वासवस्य च ॥ १-६३-२५tasmin saMtapyamAne tu vizvAmitre mahAmunau । saMtApaH sumahAnAsIt surANAM vAsavasya ca ॥ 1-63-25When the mighty asetic Vishvaamitra was peforming penance, the gods as well as Indra got deeply perturbed. ॥ 1-63-25॥
  6. siva.sh/ramayana/bala-kanda/63/24
    शिशिरे सलिले शायी रात्र्यहानि तपोधनः । एवं वर्षसहस्रं हि तपो घोरमुपागमत् ॥ १-६३-२४zizire salile zAyI rAtryahAni tapodhanaH । evaM varSasahasraM hi tapo ghoramupAgamat ॥ 1-63-24- and in winter, water was his reclining bed even by day or by night. And thus that ascetically wealthy Vishvamitra indeed undertook a severe ascesis in this way, for another thousand years. ॥ 1-63-24॥
  7. siva.sh/ramayana/bala-kanda/63/23
    ऊर्ध्वबाहुर्निरालंबो वायुभक्षस्तपश्चरन् । धर्मे पंचतपा भूत्वा वर्षास्वाकाशसंश्रयः ॥ १-६३-२३UrdhvabAhurnirAlaMbo vAyubhakSastapazcaran । dharme paMcatapA bhUtvA varSAsvAkAzasaMzrayaH ॥ 1-63-23- raised his arms up, stood without support, subsisting on air, continuing with his austerities. In summer he became the Five-Fire Ascetic, in rainy season, open sky was his rooftop . - ॥ 1-63-23॥
  8. siva.sh/ramayana/bala-kanda/63/22
    यतस्व मुनिशार्दूल इत्युक्त्वा त्रिदिवं गतः । विप्रस्थितेषु देवेषु विश्वामित्रो महामुनिः ॥ १-६३-२२yatasva munizArdUla ityuktvA tridivaM gataH । viprasthiteSu deveSu vizvAmitro mahAmuniH ॥ 1-63-22- Oh ! Tiger among ascetics, strive still.' Having said this he went toward heaven. After the departure of the gods, mighty ascetic Vishvaamitra . - ॥ 1-63-22॥
  9. siva.sh/ramayana/bala-kanda/63/21
    यदि मे भगवानाह ततोऽहं विजितेन्द्रियः । तमुवाच ततो ब्रह्मा न तावत्त्वं जितेन्द्रियः ॥ १-६३-२१yadi me bhagavAnAha tato'haM vijitendriyaH । tamuvAca tato brahmA na tAvattvaM jitendriyaH ॥ 1-63-21- if you have conferred it to me, I feel I have conquered the senses.' Then Brahma said to him, 'You have not conquered the senses yet. - ॥ 1-63-21॥
  10. siva.sh/ramayana/ayodhya-kanda/20/22
    तमुवाच दुराधर्षं राघवं सुतमात्मनः । कौसल्या पुत्र वात्सल्यात् इदम् प्रिय हितम् वचः ॥ २-२०-२२tamuvAca durAdharSaM rAghavaM sutamAtmanaH । kausalyA putra vAtsalyAt idam priya hitam vacaH ॥ 2-20-22Out of love for her son, the invincible scion of the Raghu dynasty, Kausalya spoke with gentle and pleasant words ॥ 2-20-22॥