Search
- siva.sh/ramayana/ayodhya-kanda/118/1सात्वेवमुक्ता वैदेही अनसूयाऽनसूयया । प्रतिपूज्य वचो मन्दं प्रवक्तुमुपचक्रमे ॥ २-११८-१sAtvevamuktA vaidehI anasUyA'nasUyayA । pratipUjya vaco mandaM pravaktumupacakrame ॥ 2-118-1When Anasuya thus addressed Vaidehi who is free from any malice, she worshipped Anasuya and started speaking in a gentle tone ॥ 2-118-1॥
- siva.sh/ramayana/ayodhya-kanda/117/28तदेवमेनं त्वमनुव्रता सती पतिव्रतानां समयानुवर्तिनी । भव स्वभर्तुः सहधर्मचारिणी यश्श्च धर्मम् च ततः समाप्स्यसि ॥ २-११७-२८tadevamenaM tvamanuvratA satI pativratAnAM samayAnuvartinI । bhava svabhartuH sahadharmacAriNI yazzca dharmam ca tataH samApsyasi ॥ 2-117-28Therefore, always following your husband, upholding the traditions of chaste women, carrying out worthy and timely duties, be a virtuous wife to your husband. You will thus obtain renown and virtue.' ॥ 2-117-28॥
- siva.sh/ramayana/ayodhya-kanda/117/27त्वद्विधास्तु गुणैर्युक्ता दृष्ट लोक परावराः । स्त्रियः स्वर्गे चरिष्यन्ति यथा पुण्य कृतः तथा ॥ २-११७-२७tvadvidhAstu guNairyuktA dRSTa loka parAvarAH । striyaH svarge cariSyanti yathA puNya kRtaH tathA ॥ 2-117-27Women like you who are endowed with virtues and can distinguish between good and bad in this world, like those who perform virtuous deeds, will move about in heaven. ॥ 2-117-27॥
- siva.sh/ramayana/ayodhya-kanda/117/26प्राप्नुवन्त्य यशश्चैव धर्मभ्रंशं च मैथिलि । अकार्यवशमापन्नाः स्त्रियो याः खलु तद्विधाः ॥ २-११७-२६prApnuvantya yazazcaiva dharmabhraMzaM ca maithili । akAryavazamApannAH striyo yAH khalu tadvidhAH ॥ 2-117-26Oh ! Sita, those women under the control of unworthy acts are dislodged from the path of righteousness and get infamy. ॥ 2-117-26॥
- siva.sh/ramayana/ayodhya-kanda/117/25न त्वेवमवगच्छन्ति गुणदोषमसत्त्स्रियः । कामवक्तव्यहृदया भर्तृनाथाश्चरन्ति याः ॥ २-११७-२५na tvevamavagacchanti guNadoSamasattsriyaH । kAmavaktavyahRdayA bhartRnAthAzcaranti yAH ॥ 2-117-25Those wicked women whose minds are overpowered by carnal desires, ranging at will as lords of their husbands, do not understand about vice and virtue. ॥ 2-117-25॥
- siva.sh/ramayana/ayodhya-kanda/117/24नातो विशिष्टं पश्यामि बान्धवं विमृशन्त्यहम् । सर्वत्र योग्यं वैदेहि तपः कृतमिवाव्ययम् ॥ २-११७-२४nAto viziSTaM pazyAmi bAndhavaM vimRzantyaham । sarvatra yogyaM vaidehi tapaH kRtamivAvyayam ॥ 2-117-24Oh ! Sita, on reflection I know of none who is a better friend than the husband. He, like an imperishable penance, once acquired is never lost. ॥ 2-117-24॥
- siva.sh/ramayana/ayodhya-kanda/117/23दुश्शीलः कामवृत्तो वा धनैर्वा परिवर्जितः । स्त्रीणामार्यस्वभावानां परमं दैवतं पतिः ॥ २-११७-२३duzzIlaH kAmavRtto vA dhanairvA parivarjitaH । strINAmAryasvabhAvAnAM paramaM daivataM patiH ॥ 2-117-23For a woman of noble nature her husband, whether he be licentious or of bad character or devoid of riches, is her supreme lord. ॥ 2-117-23॥
- siva.sh/ramayana/ayodhya-kanda/117/22नगरस्थो वनस्थो वा पापो वा यदि वा शुभः। यासां स्त्रीणां प्रियो भर्ता तासां लोका महोदयाः ॥ २-११७-२२ nagarastho vanastho vA pApo vA yadi vA zubhaH। yAsAM strINAM priyo bhartA tAsAM lokA mahodayAH ॥ 2-117-22 One who is devoted to her husband, whether he be in the city or in the forest, whether he is sinful or virtuous, will attain the most prosperous worlds. ॥ 2-117-22॥
- siva.sh/ramayana/ayodhya-kanda/117/21त्यक्त्वा ज्ञातिजनं सीते मानमृद्धं च भामिनि । अवरुद्धं वने रामं दिष्ट्या त्वमनुगच्छसि ॥ २-११७-२१tyaktvA jJAtijanaM sIte mAnamRddhaM ca bhAmini । avaruddhaM vane rAmaM diSTyA tvamanugacchasi ॥ 2-117-21Oh ! noble Sita, by the grace of heaven you are following Rama, forsaking your kinsmen and wealth and confining yourself to the forest. ॥ 2-117-21॥
- siva.sh/ramayana/ayodhya-kanda/117/20ततः सीतां महाभागां दृष्ट्वा तां धर्मचारिणीम् । सान्त्वयन्त्यब्रवीद्धृष्टा दिष्ट्या धर्ममवेक्षसे ॥ २-११७-२०tataH sItAM mahAbhAgAM dRSTvA tAM dharmacAriNIm । sAntvayantyabravIddhRSTA diSTyA dharmamavekSase ॥ 2-117-20Anasuya was delighted to see the glorious Sita who was always engaged in righteous acts and said in kind words, 'You are fortunate. You are observing your rightful duty. ॥ 2-117-20॥
- siva.sh/ramayana/ayodhya-kanda/118/1सात्वेवमुक्ता वैदेही अनसूयाऽनसूयया । प्रतिपूज्य वचो मन्दं प्रवक्तुमुपचक्रमे ॥ २-११८-१sAtvevamuktA vaidehI anasUyA'nasUyayA । pratipUjya vaco mandaM pravaktumupacakrame ॥ 2-118-1When Anasuya thus addressed Vaidehi who is free from any malice, she worshipped Anasuya and started speaking in a gentle tone ॥ 2-118-1॥
- siva.sh/ramayana/ayodhya-kanda/117/28तदेवमेनं त्वमनुव्रता सती पतिव्रतानां समयानुवर्तिनी । भव स्वभर्तुः सहधर्मचारिणी यश्श्च धर्मम् च ततः समाप्स्यसि ॥ २-११७-२८tadevamenaM tvamanuvratA satI pativratAnAM samayAnuvartinI । bhava svabhartuH sahadharmacAriNI yazzca dharmam ca tataH samApsyasi ॥ 2-117-28Therefore, always following your husband, upholding the traditions of chaste women, carrying out worthy and timely duties, be a virtuous wife to your husband. You will thus obtain renown and virtue.' ॥ 2-117-28॥
- siva.sh/ramayana/ayodhya-kanda/117/27त्वद्विधास्तु गुणैर्युक्ता दृष्ट लोक परावराः । स्त्रियः स्वर्गे चरिष्यन्ति यथा पुण्य कृतः तथा ॥ २-११७-२७tvadvidhAstu guNairyuktA dRSTa loka parAvarAH । striyaH svarge cariSyanti yathA puNya kRtaH tathA ॥ 2-117-27Women like you who are endowed with virtues and can distinguish between good and bad in this world, like those who perform virtuous deeds, will move about in heaven. ॥ 2-117-27॥
- siva.sh/ramayana/ayodhya-kanda/117/26प्राप्नुवन्त्य यशश्चैव धर्मभ्रंशं च मैथिलि । अकार्यवशमापन्नाः स्त्रियो याः खलु तद्विधाः ॥ २-११७-२६prApnuvantya yazazcaiva dharmabhraMzaM ca maithili । akAryavazamApannAH striyo yAH khalu tadvidhAH ॥ 2-117-26Oh ! Sita, those women under the control of unworthy acts are dislodged from the path of righteousness and get infamy. ॥ 2-117-26॥
- siva.sh/ramayana/ayodhya-kanda/117/25न त्वेवमवगच्छन्ति गुणदोषमसत्त्स्रियः । कामवक्तव्यहृदया भर्तृनाथाश्चरन्ति याः ॥ २-११७-२५na tvevamavagacchanti guNadoSamasattsriyaH । kAmavaktavyahRdayA bhartRnAthAzcaranti yAH ॥ 2-117-25Those wicked women whose minds are overpowered by carnal desires, ranging at will as lords of their husbands, do not understand about vice and virtue. ॥ 2-117-25॥
- siva.sh/ramayana/ayodhya-kanda/117/24नातो विशिष्टं पश्यामि बान्धवं विमृशन्त्यहम् । सर्वत्र योग्यं वैदेहि तपः कृतमिवाव्ययम् ॥ २-११७-२४nAto viziSTaM pazyAmi bAndhavaM vimRzantyaham । sarvatra yogyaM vaidehi tapaH kRtamivAvyayam ॥ 2-117-24Oh ! Sita, on reflection I know of none who is a better friend than the husband. He, like an imperishable penance, once acquired is never lost. ॥ 2-117-24॥
- siva.sh/ramayana/ayodhya-kanda/117/23दुश्शीलः कामवृत्तो वा धनैर्वा परिवर्जितः । स्त्रीणामार्यस्वभावानां परमं दैवतं पतिः ॥ २-११७-२३duzzIlaH kAmavRtto vA dhanairvA parivarjitaH । strINAmAryasvabhAvAnAM paramaM daivataM patiH ॥ 2-117-23For a woman of noble nature her husband, whether he be licentious or of bad character or devoid of riches, is her supreme lord. ॥ 2-117-23॥
- siva.sh/ramayana/ayodhya-kanda/117/22नगरस्थो वनस्थो वा पापो वा यदि वा शुभः। यासां स्त्रीणां प्रियो भर्ता तासां लोका महोदयाः ॥ २-११७-२२ nagarastho vanastho vA pApo vA yadi vA zubhaH। yAsAM strINAM priyo bhartA tAsAM lokA mahodayAH ॥ 2-117-22 One who is devoted to her husband, whether he be in the city or in the forest, whether he is sinful or virtuous, will attain the most prosperous worlds. ॥ 2-117-22॥
- siva.sh/ramayana/ayodhya-kanda/117/21त्यक्त्वा ज्ञातिजनं सीते मानमृद्धं च भामिनि । अवरुद्धं वने रामं दिष्ट्या त्वमनुगच्छसि ॥ २-११७-२१tyaktvA jJAtijanaM sIte mAnamRddhaM ca bhAmini । avaruddhaM vane rAmaM diSTyA tvamanugacchasi ॥ 2-117-21Oh ! noble Sita, by the grace of heaven you are following Rama, forsaking your kinsmen and wealth and confining yourself to the forest. ॥ 2-117-21॥
- siva.sh/ramayana/ayodhya-kanda/117/20ततः सीतां महाभागां दृष्ट्वा तां धर्मचारिणीम् । सान्त्वयन्त्यब्रवीद्धृष्टा दिष्ट्या धर्ममवेक्षसे ॥ २-११७-२०tataH sItAM mahAbhAgAM dRSTvA tAM dharmacAriNIm । sAntvayantyabravIddhRSTA diSTyA dharmamavekSase ॥ 2-117-20Anasuya was delighted to see the glorious Sita who was always engaged in righteous acts and said in kind words, 'You are fortunate. You are observing your rightful duty. ॥ 2-117-20॥