Search
- siva.sh/ramayana/ayodhya-kanda/58/32सर्वलोकप्रियं त्यक्त्वा सर्वलोकहिते रतम् । सर्वलोकोऽनुरज्येत कथं त्वाऽनेनकर्मणा ॥ २-५८-३२sarvalokapriyaM tyaktvA sarvalokahite ratam । sarvaloko'nurajyeta kathaM tvA'nenakarmaNA ॥ 2-58-32How can anyone in this world be pleased with you for deserting Rama, the beloved of all, and ever devoted to their welfare? ॥ 2-58-32॥
- siva.sh/ramayana/ayodhya-kanda/58/1प्रत्याश्वस्तो यदा राजा मोहात्प्रत्यागतं पुनः । अथाऽजुहाव तं सूतं रामवृत्तान्तकारणात् ॥ २-५८-१pratyAzvasto yadA rAjA mohAtpratyAgataM punaH । athA'juhAva taM sUtaM rAmavRttAntakAraNAt ॥ 2-58-1When the king regained his consciousness and was consoled, he summoned the charioteer to hear news about Rama. ॥ 2-58-1॥
- siva.sh/ramayana/ayodhya-kanda/57/4स वनानि सुगन्धीनि सरितश्च सरांसि च । पश्यन्नतिययौ शीघ्रं ग्रामाणि नगराणि च ॥ २-५७-४sa vanAni sugandhIni saritazca sarAMsi ca । pazyannatiyayau zIghraM grAmANi nagarANi ca ॥ 2-57-4Beholding the fragrancefilled forests, rivers, lakes, villages and towns on the way, Sumantra quickly crossed them. ॥ 2-57-4॥
- siva.sh/ramayana/ayodhya-kanda/56/12ततस्तौ पादचारेण गच्छन्तौ सह सीतया । रम्यमासेदतुः शैलं चित्रकूटं मनोरमम् ॥ २-५६-१२tatastau pAdacAreNa gacchantau saha sItayA । ramyamAsedatuH zailaM citrakUTaM manoramam ॥ 2-56-12Then they both along with Sita walked to that lovely, delightful Chitrakuta mountain. ॥ 2-56-12॥
- siva.sh/ramayana/ayodhya-kanda/55/17पार्श्वे च तत्र वैदेह्या वसने भूषणानि च । प्लवे कठिनकाजं च रामश्चक्रे सहायुधैः ॥ २-५५-१७pArzve ca tatra vaidehyA vasane bhUSaNAni ca । plave kaThinakAjaM ca rAmazcakre sahAyudhaiH ॥ 2-55-17Rama placed robes and ornaments on the float by the side of Sita and a spade and a basket along with weapons. ॥ 2-55-17॥
- siva.sh/ramayana/ayodhya-kanda/55/16तत्र श्रियमिवाचिन्त्यां रामो दाशरथिः प्रियाम् । ईषत्संलज्जमानां तामध्यारोपयतप्लवम् ॥ २-५५-१६tatra zriyamivAcintyAM rAmo dAzarathiH priyAm । ISatsaMlajjamAnAM tAmadhyAropayataplavam ॥ 2-55-16Rama, son of Dasaratha helped his beloved (Sita), who was looking inconceivably like Lakshmi (goddess of wealth) and was feeling a little bashful while stepping on to the float. ॥ 2-55-16॥
- siva.sh/ramayana/ayodhya-kanda/54/25आगमिष्यति वैदेहीं मां चापि प्रेक्षको जनः । अनेन कारणेनाहमिह वासं न रोचये ॥ २-५४-२५AgamiSyati vaidehIM mAM cApi prekSako janaH । anena kAraNenAhamiha vAsaM na rocaye ॥ 2-54-25- people keen to see Sita and myself, will make their appearance. For this reason, I do not wish to stay here. ॥ 2-54-25॥
- siva.sh/ramayana/ayodhya-kanda/54/24भगवन्नित आसन्नः पौरजानपदो जनः । सुदर्शमिह मां प्रेक्ष्य मन्येऽहमिममाश्रमम् ॥ २-५४-२४bhagavannita AsannaH paurajAnapado janaH । sudarzamiha mAM prekSya manye'hamimamAzramam ॥ 2-54-24- 'Oh ! venerable sage, the people of the city and the rural folks are nearer to this place. I presume, finding me easy to see at this hermitage - ॥ 2-54-24॥
- siva.sh/ramayana/ayodhya-kanda/54/23एवमुक्तस्तु वचनं भरद्वाजेन राघवः । प्रत्युवाच शुभं वाक्यं रामः सर्वहिते रतः ॥ २-५४-२३evamuktastu vacanaM bharadvAjena rAghavaH । pratyuvAca zubhaM vAkyaM rAmaH sarvahite rataH ॥ 2-54-23Raaghava ( Rama, born in the dynasty of Raghu ), ever devoted to the wellbeing of every one, heard Bharadwaja and replied to him with these auspicious words ॥ 2-54-23॥
- siva.sh/ramayana/ayodhya-kanda/54/22अवकाशो विविक्तोऽयं महानद्योस्समागमे । पुण्यश्च रमणीयश्च वसत्विह भवान् सुखम् ॥ २-५४-२२avakAzo vivikto'yaM mahAnadyossamAgame । puNyazca ramaNIyazca vasatviha bhavAn sukham ॥ 2-54-22This sacred and solitary region near the confluence of two great rivers (Ganga and Yamuna) is a pleasant place. You may stay here comfortably.' ॥ 2-54-22॥
- siva.sh/ramayana/ayodhya-kanda/58/32सर्वलोकप्रियं त्यक्त्वा सर्वलोकहिते रतम् । सर्वलोकोऽनुरज्येत कथं त्वाऽनेनकर्मणा ॥ २-५८-३२sarvalokapriyaM tyaktvA sarvalokahite ratam । sarvaloko'nurajyeta kathaM tvA'nenakarmaNA ॥ 2-58-32How can anyone in this world be pleased with you for deserting Rama, the beloved of all, and ever devoted to their welfare? ॥ 2-58-32॥
- siva.sh/ramayana/ayodhya-kanda/58/1प्रत्याश्वस्तो यदा राजा मोहात्प्रत्यागतं पुनः । अथाऽजुहाव तं सूतं रामवृत्तान्तकारणात् ॥ २-५८-१pratyAzvasto yadA rAjA mohAtpratyAgataM punaH । athA'juhAva taM sUtaM rAmavRttAntakAraNAt ॥ 2-58-1When the king regained his consciousness and was consoled, he summoned the charioteer to hear news about Rama. ॥ 2-58-1॥
- siva.sh/ramayana/ayodhya-kanda/57/4स वनानि सुगन्धीनि सरितश्च सरांसि च । पश्यन्नतिययौ शीघ्रं ग्रामाणि नगराणि च ॥ २-५७-४sa vanAni sugandhIni saritazca sarAMsi ca । pazyannatiyayau zIghraM grAmANi nagarANi ca ॥ 2-57-4Beholding the fragrancefilled forests, rivers, lakes, villages and towns on the way, Sumantra quickly crossed them. ॥ 2-57-4॥
- siva.sh/ramayana/ayodhya-kanda/56/12ततस्तौ पादचारेण गच्छन्तौ सह सीतया । रम्यमासेदतुः शैलं चित्रकूटं मनोरमम् ॥ २-५६-१२tatastau pAdacAreNa gacchantau saha sItayA । ramyamAsedatuH zailaM citrakUTaM manoramam ॥ 2-56-12Then they both along with Sita walked to that lovely, delightful Chitrakuta mountain. ॥ 2-56-12॥
- siva.sh/ramayana/ayodhya-kanda/55/17पार्श्वे च तत्र वैदेह्या वसने भूषणानि च । प्लवे कठिनकाजं च रामश्चक्रे सहायुधैः ॥ २-५५-१७pArzve ca tatra vaidehyA vasane bhUSaNAni ca । plave kaThinakAjaM ca rAmazcakre sahAyudhaiH ॥ 2-55-17Rama placed robes and ornaments on the float by the side of Sita and a spade and a basket along with weapons. ॥ 2-55-17॥
- siva.sh/ramayana/ayodhya-kanda/55/16तत्र श्रियमिवाचिन्त्यां रामो दाशरथिः प्रियाम् । ईषत्संलज्जमानां तामध्यारोपयतप्लवम् ॥ २-५५-१६tatra zriyamivAcintyAM rAmo dAzarathiH priyAm । ISatsaMlajjamAnAM tAmadhyAropayataplavam ॥ 2-55-16Rama, son of Dasaratha helped his beloved (Sita), who was looking inconceivably like Lakshmi (goddess of wealth) and was feeling a little bashful while stepping on to the float. ॥ 2-55-16॥
- siva.sh/ramayana/ayodhya-kanda/54/25आगमिष्यति वैदेहीं मां चापि प्रेक्षको जनः । अनेन कारणेनाहमिह वासं न रोचये ॥ २-५४-२५AgamiSyati vaidehIM mAM cApi prekSako janaH । anena kAraNenAhamiha vAsaM na rocaye ॥ 2-54-25- people keen to see Sita and myself, will make their appearance. For this reason, I do not wish to stay here. ॥ 2-54-25॥
- siva.sh/ramayana/ayodhya-kanda/54/24भगवन्नित आसन्नः पौरजानपदो जनः । सुदर्शमिह मां प्रेक्ष्य मन्येऽहमिममाश्रमम् ॥ २-५४-२४bhagavannita AsannaH paurajAnapado janaH । sudarzamiha mAM prekSya manye'hamimamAzramam ॥ 2-54-24- 'Oh ! venerable sage, the people of the city and the rural folks are nearer to this place. I presume, finding me easy to see at this hermitage - ॥ 2-54-24॥
- siva.sh/ramayana/ayodhya-kanda/54/23एवमुक्तस्तु वचनं भरद्वाजेन राघवः । प्रत्युवाच शुभं वाक्यं रामः सर्वहिते रतः ॥ २-५४-२३evamuktastu vacanaM bharadvAjena rAghavaH । pratyuvAca zubhaM vAkyaM rAmaH sarvahite rataH ॥ 2-54-23Raaghava ( Rama, born in the dynasty of Raghu ), ever devoted to the wellbeing of every one, heard Bharadwaja and replied to him with these auspicious words ॥ 2-54-23॥
- siva.sh/ramayana/ayodhya-kanda/54/22अवकाशो विविक्तोऽयं महानद्योस्समागमे । पुण्यश्च रमणीयश्च वसत्विह भवान् सुखम् ॥ २-५४-२२avakAzo vivikto'yaM mahAnadyossamAgame । puNyazca ramaNIyazca vasatviha bhavAn sukham ॥ 2-54-22This sacred and solitary region near the confluence of two great rivers (Ganga and Yamuna) is a pleasant place. You may stay here comfortably.' ॥ 2-54-22॥