Search

  1. siva.sh/ramayana/yuddha-kanda/35/10
    नशत्रुमवमन्येतज्यायान्कुर्वीतविग्रहम् । तन्मह्यंरोचतेसन्धिस्सहरामेणरावण ॥ ६-३५-१०nazatrumavamanyetajyAyAnkurvItavigraham । tanmahyaMrocatesandhissaharAmeNarAvaNa ॥ 6-35-10''He should not disrespect the enemy but quit his hostility and join him (if the enemy is more powerful). O Ravana! Joining with that Rama is agreeable to me. ॥ 6-35-10॥
  2. siva.sh/ramayana/yuddha-kanda/35/9
    स्वपक्षवर्थनंकुर्वन्महदैश्वर्यमश्नुते । हीयमानेनकर्तव्योराज्ञासन्धिस्समेवच ॥ ६-३५-९svapakSavarthanaMkurvanmahadaizvaryamaznute । hIyamAnenakartavyorAjJAsandhissamevaca ॥ 6-35-9- expands his own side, enjoys great sovereignty. When a king is losing strength, he should join hands with the enemy who is equal to him. ॥ 6-35-9॥
  3. siva.sh/ramayana/yuddha-kanda/31/43
    रावणश्चापिचिक्षेपभस्वरंकार्मुकंमहत् । त्रिषुलोकेषुविख्यातंसीतामिदमुवाचह ॥ ६-३१-४३rAvaNazcApicikSepabhasvaraMkArmukaMmahat । triSulokeSuvikhyAtaMsItAmidamuvAcaha ॥ 6-31-43Thus addressed Ravana casting down the bright great bow that is famous in the three worlds. ॥ 6-31-43॥
  4. siva.sh/mahabharat/adi-parva/118/24
    तां परेक्ष्य पतिताम आर्तां पौरजानपदॊ जनः रुरॊद सस्वनं सर्वॊ राजभक्त्या कृपान्वितः ॥ १-११८-२४ ॥tAM parekSya patitAma ArtAM paurajAnapadò janaH ruròda sasvanaM sarvò rAjabhaktyA kRpAnvitaH ॥ 1-118-24 ॥'And seeing her down the citizens and the inhabitants of the provinces began to wail from grief and affection for their king.' ॥ 1-118-24 ॥
  5. siva.sh/manusmriti/1/12
    तस्मिन्नण्डे स भगवानुषित्वा परिवत्सरम् । स्वयमेवात्मनो ध्यानात् तदण्डमकरोद् द्विधा ॥ १२ ॥tasminnaNDe sa bhagavAnuSitvA parivatsaram । svayamevAtmano dhyAnAt tadaNDamakarod dvidhA ॥ 12 ॥The divine one resided in that egg during a whole year, then he himself by his thought (alone) divided it into two halves;
  6. siva.sh/ramayana/yuddha-kanda/30/15
    यदिमांप्रतियुध्येरन्देवगन्धर्वदानवाः । नैवसीतांप्रदास्यामिसर्वलोकभयादपि ॥ ६-३०-१५yadimAMpratiyudhyerandevagandharvadAnavAH । naivasItAMpradAsyAmisarvalokabhayAdapi ॥ 6-30-15"Even if Devas, Gandharvas and Danavas come to wage war with me and even if I have threats from all worlds, I will not give away Sita." ॥ 6-30-15॥
  7. siva.sh/manusmriti/1/11
    यत् तत् कारणमव्यक्तं नित्यं सदसदात्मकम् । तद्विसृष्टः स पुरुषो लोके ब्रह्मैति कीर्त्यते ॥ ११ ॥yat tat kAraNamavyaktaM nityaM sadasadAtmakam । tadvisRSTaH sa puruSo loke brahmaiti kIrtyate ॥ 11 ॥From that (first) cause, which is indiscernible, eternal, and both real and unreal, was produced that male (Purusha), who is famed in this world (under the appellation of) Brahman.
  8. siva.sh/ramayana/yuddha-kanda/30/14
    मनसातंतदाप्रेक्ष्यतच्छ्रुत्वाराक्षसाधिपः । शार्दूलंसुमहद्वाक्यमथोवाचसरावणः ॥ ६-३०-१४manasAtaMtadAprekSyatacchrutvArAkSasAdhipaH । zArdUlaMsumahadvAkyamathovAcasarAvaNaH ॥ 6-30-14Having heard what has been said by Saardula, Rakshasa king reviewed in his mind and made a good statement before Saardula. ॥ 6-30-14॥
  9. siva.sh/vijnana-bhairava-tantra/152
    स्वतन्त्रानन्दचिन्मात्रसारः स्वात्मा हि सर्वतः । आवेशनं तत्स्वरूपे स्वात्मनः स्नानमीरितम् ॥ १५२ ॥svatantrAnandacinmAtrasAraH svAtmA hi sarvataH । AvezanaM tatsvarUpe svAtmanaH snAnamIritam ॥ 152 ॥One's own self is verily the all-pervasive bliss of freedom and the essence of consciousness. Absorption into that nature or form of one's own self is said to be the real bath (purification).
  10. siva.sh/vijnana-bhairava-tantra/150
    यागोऽत्र परमेशानि तुष्टिरनन्दलक्षणा । क्षपणात्सर्वपापानां त्राणात्सर्वस्य पार्वति ॥ १५० ॥yAgo'tra paramezAni tuSTiranandalakSaNA । kSapaNAtsarvapApAnAM trANAtsarvasya pArvati ॥ 150 ॥O supreme Goddess, Parvati, here the sacrifice characterized by bliss and satisfaction becomes the saviour of all by the destruction of all sins.