Search
- siva.sh/ramayana/aranya-kanda/10/4ते चार्ता दण्डकारण्ये मुनयः संशितव्रताः । मां सीते स्वयमागम्य शरण्याः शरणं गताः ॥ ३-१०-४te cArtA daNDakAraNye munayaH saMzitavratAH । mAM sIte svayamAgamya zaraNyAH zaraNaM gatAH ॥ 3-10-4Oh ! Sita, the sages who perform rigorous penance in Dandaka forest came to me personally, seeking shelter although they can be their own protection. ॥ 3-10-4॥
- siva.sh/ramayana/aranya-kanda/10/3किन्तु वक्ष्याम्यहं देवि त्वयैवोक्तमिदं वचः । क्षत्रियैर्धार्यते चापो नार्तशब्दो भवेदिति ॥ ३-१०-३kintu vakSyAmyahaM devi tvayaivoktamidaM vacaH । kSatriyairdhAryate cApo nArtazabdo bhavediti ॥ 3-10-3But permit me, Devi, you have already stated, when a kshatriya holds a bow there will be no cry of distress. (it means you approve of my holding a bow) ॥ 3-10-3॥
- siva.sh/ramayana/aranya-kanda/10/2हितमुक्तं त्वया देवि स्निग्धया सदृशं वचः । कुलं व्यपदिशन्त्या च धर्मज्ञे जनकात्मजे ॥ ३-१०-२hitamuktaM tvayA devi snigdhayA sadRzaM vacaH । kulaM vyapadizantyA ca dharmajJe janakAtmaje ॥ 3-10-2- 'Oh ! daughter of Janaka, you are conversant with dharma. Whatever you have admonished out of affection for me is befitting your race. ॥ 3-10-2॥
- siva.sh/ramayana/aranya-kanda/10/1वाक्यमेतत्तु वैदेह्या व्याहृतं भर्तृभक्तया । श्रुत्वा धर्मे स्थितो रामः प्रत्युवाचाथ मैथिलीम् ॥ ३-१०-१vAkyametattu vaidehyA vyAhRtaM bhartRbhaktayA । zrutvA dharme sthito rAmaH pratyuvAcAtha maithilIm ॥ 3-10-1Having heard these words spoken by Sita who was devoted to her husband, replied Rama who was firm in righteousness ॥ 3-10-1॥
- siva.sh/ramayana/aranya-kanda/9/34स्त्रीचापलादेतदुदाहृतं मे धर्मं च वक्तुं तव कः समर्थः । विचार्य बुद्ध्या तु सहानुजेन यद्रोचते तत्कुरु मा चिरेण ॥ ३-९-३४strIcApalAdetadudAhRtaM me dharmaM ca vaktuM tava kaH samarthaH । vicArya buddhyA tu sahAnujena yadrocate tatkuru mA cireNa ॥ 3-9-34I told you all this out of feminine fickleness. Who can guide you in the ways of dharma? After carefully deliberating the matter with your brother you may act according to your wish. Let there be no delay (hesitation).' ॥ 3-9-34॥॥
- siva.sh/ramayana/aranya-kanda/9/33नित्यं शुचिमतिः सौम्य चर धर्मं तपोवने । सर्वं हि विदितं तुभ्यं त्रैलोक्यमपि तत्त्वतः ॥ ३-९-३३nityaM zucimatiH saumya cara dharmaM tapovane । sarvaM hi viditaM tubhyaM trailokyamapi tattvataH ॥ 3-9-33Oh ! gentle one you may move in this forest of ascetics with a pure mind. The true meaning behind everything in these three worlds is known to you, indeed. ॥ 3-9-33॥
- siva.sh/ramayana/aranya-kanda/9/32आत्मानं नियमैस्तैस्तै कर्शयित्वा प्रयत्नतः । प्राप्यते निपुणैर्धर्मो न सुखाल्लभ्यते सुखम् ॥ ३-९-३२AtmAnaM niyamaistaistai karzayitvA prayatnataH । prApyate nipuNairdharmo na sukhAllabhyate sukham ॥ 3-9-32The wise earn dharma through getting their bodies emaciated by carefully adopting different means of discipline. Happiness does not beget happiness. ॥ 3-9-32॥
- siva.sh/ramayana/aranya-kanda/9/31धर्मादर्थः प्रभवति धर्मात्प्रभवते सुखम् । धर्मेण लभते सर्वं धर्मसारमिदं जगत् ॥ ३-९-३१dharmAdarthaH prabhavati dharmAtprabhavate sukham । dharmeNa labhate sarvaM dharmasAramidaM jagat ॥ 3-9-31Righteousness brings wealth. Wealth brings happiness. Righteousness brings everything. In fact, the essence of the world is righteousness. ॥ 3-9-31॥
- siva.sh/ramayana/aranya-kanda/9/30अक्षया तु भवेत्प्रीतिश्श्वश्रूश्वशुरयोर्मम । यदि राज्यं परित्यज्य भवेस्त्वं निरतो मुनिः ॥ ३-९-३०akSayA tu bhavetprItizzvazrUzvazurayormama । yadi rAjyaM parityajya bhavestvaM nirato muniH ॥ 3-9-30You would have been on unlimited source of joy to my fatherinlaw and motherinlaw had you permanently renounced the kingdom for the life of an ascetic. ॥ 3-9-30॥
- siva.sh/ramayana/aranya-kanda/9/29तदार्य कलुषा बुद्धिर्जायते शस्त्रसेवनात् । पुनर्गत्वा त्वयोध्यायां क्षत्रधर्मं चरिष्यसि ॥ ३-९-२९tadArya kaluSA buddhirjAyate zastrasevanAt । punargatvA tvayodhyAyAM kSatradharmaM cariSyasi ॥ 3-9-29Lord, when we handle the weapon, the mind gets vitiated. (Only) after returning to Ayodhya can you perform the duty of a kshatriya. ॥ 3-9-29॥
- siva.sh/ramayana/aranya-kanda/10/4ते चार्ता दण्डकारण्ये मुनयः संशितव्रताः । मां सीते स्वयमागम्य शरण्याः शरणं गताः ॥ ३-१०-४te cArtA daNDakAraNye munayaH saMzitavratAH । mAM sIte svayamAgamya zaraNyAH zaraNaM gatAH ॥ 3-10-4Oh ! Sita, the sages who perform rigorous penance in Dandaka forest came to me personally, seeking shelter although they can be their own protection. ॥ 3-10-4॥
- siva.sh/ramayana/aranya-kanda/10/3किन्तु वक्ष्याम्यहं देवि त्वयैवोक्तमिदं वचः । क्षत्रियैर्धार्यते चापो नार्तशब्दो भवेदिति ॥ ३-१०-३kintu vakSyAmyahaM devi tvayaivoktamidaM vacaH । kSatriyairdhAryate cApo nArtazabdo bhavediti ॥ 3-10-3But permit me, Devi, you have already stated, when a kshatriya holds a bow there will be no cry of distress. (it means you approve of my holding a bow) ॥ 3-10-3॥
- siva.sh/ramayana/aranya-kanda/10/2हितमुक्तं त्वया देवि स्निग्धया सदृशं वचः । कुलं व्यपदिशन्त्या च धर्मज्ञे जनकात्मजे ॥ ३-१०-२hitamuktaM tvayA devi snigdhayA sadRzaM vacaH । kulaM vyapadizantyA ca dharmajJe janakAtmaje ॥ 3-10-2- 'Oh ! daughter of Janaka, you are conversant with dharma. Whatever you have admonished out of affection for me is befitting your race. ॥ 3-10-2॥
- siva.sh/ramayana/aranya-kanda/10/1वाक्यमेतत्तु वैदेह्या व्याहृतं भर्तृभक्तया । श्रुत्वा धर्मे स्थितो रामः प्रत्युवाचाथ मैथिलीम् ॥ ३-१०-१vAkyametattu vaidehyA vyAhRtaM bhartRbhaktayA । zrutvA dharme sthito rAmaH pratyuvAcAtha maithilIm ॥ 3-10-1Having heard these words spoken by Sita who was devoted to her husband, replied Rama who was firm in righteousness ॥ 3-10-1॥
- siva.sh/ramayana/aranya-kanda/9/34स्त्रीचापलादेतदुदाहृतं मे धर्मं च वक्तुं तव कः समर्थः । विचार्य बुद्ध्या तु सहानुजेन यद्रोचते तत्कुरु मा चिरेण ॥ ३-९-३४strIcApalAdetadudAhRtaM me dharmaM ca vaktuM tava kaH samarthaH । vicArya buddhyA tu sahAnujena yadrocate tatkuru mA cireNa ॥ 3-9-34I told you all this out of feminine fickleness. Who can guide you in the ways of dharma? After carefully deliberating the matter with your brother you may act according to your wish. Let there be no delay (hesitation).' ॥ 3-9-34॥॥
- siva.sh/ramayana/aranya-kanda/9/33नित्यं शुचिमतिः सौम्य चर धर्मं तपोवने । सर्वं हि विदितं तुभ्यं त्रैलोक्यमपि तत्त्वतः ॥ ३-९-३३nityaM zucimatiH saumya cara dharmaM tapovane । sarvaM hi viditaM tubhyaM trailokyamapi tattvataH ॥ 3-9-33Oh ! gentle one you may move in this forest of ascetics with a pure mind. The true meaning behind everything in these three worlds is known to you, indeed. ॥ 3-9-33॥
- siva.sh/ramayana/aranya-kanda/9/32आत्मानं नियमैस्तैस्तै कर्शयित्वा प्रयत्नतः । प्राप्यते निपुणैर्धर्मो न सुखाल्लभ्यते सुखम् ॥ ३-९-३२AtmAnaM niyamaistaistai karzayitvA prayatnataH । prApyate nipuNairdharmo na sukhAllabhyate sukham ॥ 3-9-32The wise earn dharma through getting their bodies emaciated by carefully adopting different means of discipline. Happiness does not beget happiness. ॥ 3-9-32॥
- siva.sh/ramayana/aranya-kanda/9/31धर्मादर्थः प्रभवति धर्मात्प्रभवते सुखम् । धर्मेण लभते सर्वं धर्मसारमिदं जगत् ॥ ३-९-३१dharmAdarthaH prabhavati dharmAtprabhavate sukham । dharmeNa labhate sarvaM dharmasAramidaM jagat ॥ 3-9-31Righteousness brings wealth. Wealth brings happiness. Righteousness brings everything. In fact, the essence of the world is righteousness. ॥ 3-9-31॥
- siva.sh/ramayana/aranya-kanda/9/30अक्षया तु भवेत्प्रीतिश्श्वश्रूश्वशुरयोर्मम । यदि राज्यं परित्यज्य भवेस्त्वं निरतो मुनिः ॥ ३-९-३०akSayA tu bhavetprItizzvazrUzvazurayormama । yadi rAjyaM parityajya bhavestvaM nirato muniH ॥ 3-9-30You would have been on unlimited source of joy to my fatherinlaw and motherinlaw had you permanently renounced the kingdom for the life of an ascetic. ॥ 3-9-30॥
- siva.sh/ramayana/aranya-kanda/9/29तदार्य कलुषा बुद्धिर्जायते शस्त्रसेवनात् । पुनर्गत्वा त्वयोध्यायां क्षत्रधर्मं चरिष्यसि ॥ ३-९-२९tadArya kaluSA buddhirjAyate zastrasevanAt । punargatvA tvayodhyAyAM kSatradharmaM cariSyasi ॥ 3-9-29Lord, when we handle the weapon, the mind gets vitiated. (Only) after returning to Ayodhya can you perform the duty of a kshatriya. ॥ 3-9-29॥