1.
अध्याय १
Origin of Drama
2.
अध्याय २
Description of the Playhouse
3.
अध्याय ३
Pūjā to the Gods of the Stage
•
अध्याय ४
Description of the Class Dance
5.
अध्याय ५
Preliminaries of a Play
6.
अध्याय ६
Sentiments (rasa)
7.
अध्याय ७
Emotional and other States (bhāva)
8.
अध्याय ८
Gestures of Minor Limbs (upāṅga)
9.
अध्याय ९
Gestures of Major Limbs (aṅga)
10.
अध्याय १०
Cari Movements
11.
अध्याय ११
Maṇḍala movements
12.
अध्याय १२
Different Gaits (gati)
13.
अध्याय १३
14.
अध्याय १४
Zones (kakṣyā) and Local Usages (pravṛtti)
15.
अध्याय १५
Verbal representation (vācika) and Prosody (chandaḥśāstra)
16.
अध्याय १६
Metrical Patterns (chandas)
17.
अध्याय १७
Diction of a Play (lakṣaṇa)
18.
अध्याय १८
Rules on the use of Languages (bhāṣā)
19.
अध्याय १९
Modes of Address (nāman) and Intonation (kāku)
20.
अध्याय २०
Ten Kinds of Play (daśarūpa)
21.
अध्याय २१
Limbs of Segments (sandhi)
22.
अध्याय २२
Styles (vṛtti)
23.
अध्याय २३
Costumes and Make-up (nepathya)
24.
अध्याय २४
Harmonious Representation (sāmānyābhinaya)
25.
अध्याय २५
Dealings with Courtezans (veśyā)
26.
अध्याय २६
Varied Representation (citrābhinaya)
27.
अध्याय २७
Success in Dramatic Production (siddhi)
28.
अध्याय २८
On the Instrumental Music (ātodya)
29.
अध्याय २९
On Stringed Instruments (tata)
30.
अध्याय ३०
On Hollow Instruments (suṣira)
31.
अध्यायः ३१
On the Time-measure (tāla)
32.
अध्यायः ३२
The Dhruvā Songs
33.
अध्यायः ३३
On Covered Instruments (avanaddha)
34.
अध्याय ३४
Types of Characters (prakṛti)
35.
अध्याय ३५
Distribution of Roles (bhūmikā)
36.
अध्याय ३६
Descent of Drama on the Earth
37.
अध्याय ३७
adhyAya 37
Progress:9.2%
91
सूचीविद्धावपक्रान्तौ पादौ पादापविद्धके । अपविद्धो भवेद्धस्तः सूचीपादस्तथैअव च ॥ ९१॥
Pādāpaviddhaka—the Kaṭakāmukha hands with their back against the navel, and feet to be in Sucī and [then] the Apakrānta Cārī.
english translation
sUcIviddhAvapakrAntau pAdau pAdApaviddhake | apaviddho bhaveddhastaH sUcIpAdastathaiava ca || 91||
92
तथा त्रिकं विवृत्तं च वलितं नाम तद्भवेत् । वर्तिताघूर्णितः सव्यो हस्तो वामश्च दोलितः ॥ ९२॥
Valita—hands to be Apaviddha, feet to be in Sūcī Cārī Trika turned round [in the Bhramarī Cārī].
tathA trikaM vivRttaM ca valitaM nAma tadbhavet | vartitAghUrNitaH savyo hasto vAmazca dolitaH || 92||
93
स्वस्तिकापसृतः पादः करणं घूर्णितं तु तत् । करिहस्तो भवेद्वामो दक्षिणश्च विवर्तितः ॥ ९३॥
Ghūrṇita—the left hand in Valita and moved round, the right hand with Dolā gesture, and the two feet to be drawn away from each other from Svastika position.
svastikApasRtaH pAdaH karaNaM ghUrNitaM tu tat | karihasto bhavedvAmo dakSiNazca vivartitaH || 93||
94
बहुशः कुट्टितः पदो ज्ञेयं तल्ललितं बुधैः । ऊर्ध्वजानुं विधायाथ तस्योपरि लतां न्यसेत् ॥ ९४॥
Lalita—the left hand with Karihasta gesture, the right one to be again turned aside (apavartita), two feet to be moved up and down.
bahuzaH kuTTitaH pado jJeyaM tallalitaM budhaiH | UrdhvajAnuM vidhAyAtha tasyopari latAM nyaset || 94||
95
दण्ड्पक्षं तत्प्रोक्तं कर्णं नृत्यवेदिभिः । भुजङ्गत्रासितं कृत्वा यत्रोभावपि रेचितौ ॥ ९५॥
Daṇḍapakṣa—observing Ūrdhvajānu Cārī, Latā hands to be placed on the knee.
daNDpakSaM tatproktaM karNaM nRtyavedibhiH | bhujaGgatrAsitaM kRtvA yatrobhAvapi recitau || 95||
Chapter 4
Verses 86-90
Verses 96-100
Library
Natyashastra
verses
verse
sanskrit
translation
english