1.
ज्वरनिदानम्
Jwara Nidana (Fundamental Principles of Diagnosis and Jwara)
2.
रक्तपित्तनिदानम्
Raktapitta Nidana (Diagnosis and etiopathogenesis of Bleeding Disorders)
•
गुल्मनिदानम्
Gulma Nidana (Diagnosis and etio-pathogenesis of Abdominal lumps)
4.
प्रमेहनिदानम्
Prameha Nidana (Diagnosis and etiopatheogenesis of Obstinate Urinary Disorders including diabetes)
5.
कुष्ठनिदानम्
Kushtha Nidana (Diagnosis and etiopathogenesis of Skin diseases)
6.
शोषनिदानम्
Shosha Nidana (Diagnosis and etiopathogenesis of Progressive wasting disease)
7.
उन्मादनिदानम्
Unmada Nidana (Diagnosis and etiopathogenesis of psychosis disorders)
8.
अपस्मारनिदानम्
Apasmara Nidana (Diagnosis and etiopathogenesis of seizure disorders)
Progress:32.0%
यदा पुरुषो वातलो विशेषेण ज्वरवमनविरेचनातीसाराणामन्यतमेन कर्शनेन कर्शितो वातलमाहारमाहरति, शीतं वा विशेषेणातिमात्रम् अस्नेहपूर्वे वा वमनविरेचने पिबति, अनुदीर्णां वा छर्दिमुदीरयति, उदीर्णान् वातमूत्रपुरीषवेगान्निरुणद्धि, अत्यशितो वा पिबति नवोदकमतिमात्रम्, अतिसङ्क्षोभिणा वा यानेन याति, अतिव्यवायव्यायाममद्यशोकरुचिर्वा, अभिघातमृच्छति वा, विषमासनशयनस्थानचङ्क्रमणसेवी वा भवति, अन्यद्वा किञ्चिदेवंविधं विषममतिमात्रं व्यायामजातमारभते, तस्यापचाराद्वातः प्रकोपमापद्यते ||६||
sanskrit
[Etio-pathogenesis of vata-dominant gulma] When a person of vatika constitution, particularly emaciated due to one of the debilitating factors like fever, emesis, purgation and diarrhoea, consumes vata- aggravating food or excessively cold food, in excessive quantities, or is administered emesis or purgation without prior unction, he vomits profusely and holds up impelling urges of flatus, urine, bowel movement. Or if such a person, after consuming a heavy meal, drinks a lot of fresh water or travels by an excessively jerking vehicle, indulges in excessive sexual intercourse, intensive physical exercise, or drinks alcoholic drinks, or suffers from excessive anxiety, or is subjected to injury or uses uneven postures in sitting, sleeping, standing and walking, or starts some other similar sort of irregular and excessive physical exercises -vata gets vitiated or aggravated.
english translation
yadA puruSo vAtalo vizeSeNa jvaravamanavirecanAtIsArANAmanyatamena karzanena karzito vAtalamAhAramAharati, zItaM vA vizeSeNAtimAtram asnehapUrve vA vamanavirecane pibati, anudIrNAM vA chardimudIrayati, udIrNAn vAtamUtrapurISavegAnniruNaddhi, atyazito vA pibati navodakamatimAtram, atisaGkSobhiNA vA yAnena yAti, ativyavAyavyAyAmamadyazokarucirvA, abhighAtamRcchati vA, viSamAsanazayanasthAnacaGkramaNasevI vA bhavati, anyadvA kiJcidevaMvidhaM viSamamatimAtraM vyAyAmajAtamArabhate, tasyApacArAdvAtaH prakopamApadyate ||6||
hk transliteration
स प्रकुपितो वायुर्महास्रोतोऽनुप्रविश्य रौक्ष्यात् कठिनीभूतमाप्लुत्य पिण्डितोऽवस्थानं करोति हृदि बस्तौ पार्श्वयोर्नाभ्यां वा; स शूलमुपजनयति ग्रन्थींश्चानेकविधान्, पिण्डितश्चावतिष्ठते, स पिण्डितत्वाद् ‘गुल्म’ इत्यभिधीयते; स मुहुराधमति मुहुरल्पत्वमापद्यते; अनियतविपुलाणुवेदनश्च भवति चलत्वाद्वायोः, मुहुः पिपीलिकासम्प्रचार इवाङ्गेषु, तोदभेदस्फुरणायामसङ्कोचसुप्तिहर्षप्रलयोदयबहुलः; तदातुरः सूच्येव शङ्कुनेव चाभिसंविद्धमात्मानं मन्यते, अपि च दिवसान्ते ज्वर्यते शुष्यति चास्यास्यम्, उच्छ्वासश्चोपरुध्यते, हृष्यन्ति चास्य रोमाणि वेदनायाः प्रादुर्भावे;प्लीहाटोपान्त्रकूजनाविपाकोदावर्ताङ्गमर्दमन्याशिरःशङ्खशूलब्रध्नरोगाश्चैनमुपद्रवन्ति; कृष्णारुणपरुषत्वङ्नखनयनवदनमूत्रपुरीषश्च भवति, निदानोक्तानि चास्य नोपशेरते, विपरीतानि चोपशेरत इति वातगुल्मः ||७||
sanskrit
Such vitiated vata, on entering the mahasrotas, hardens due to dryness forming a mass or swelling localised in the regions of heart, urinary bladder, sides and the navel. The condition, gulma (or vata gulma), is painful and can take the shape of a single swelling or multiple nodules of various types. It sometimes gets aggravated and enlarged, sometimes diminished, and causes mild or severe pain due to instability of vayu. Sometimes there are tingling sensations like ants crawling on body and frequent onset and diminution of various types of painful sensations such as piercing, breaking, twitching, extension, contraction, numbness, hyperaesthesia, etc. These sensations could be accompanied by a rise in temperature usually in the evenings, dryness of mouth, difficulty in expiration, horripilation at the onset of pain and complications such as spleen (enlargement), distension and gurgling sound in the abdomen, indigestion, udavarta (upward movement of vata), bodyache, pain in the lateral side of the neck, head and temple regions and bradhana (swellings of the inguinal region) with appearance of blackness, reddishness and roughness in skin, nails, eyes, face, urine and feces. The disease aggravates due to these etiological factors and pacifies due to opposite factors. These are characteristic features of vata gulma.
english translation
sa prakupito vAyurmahAsroto'nupravizya raukSyAt kaThinIbhUtamAplutya piNDito'vasthAnaM karoti hRdi bastau pArzvayornAbhyAM vA; sa zUlamupajanayati granthIMzcAnekavidhAn, piNDitazcAvatiSThate, sa piNDitatvAd ‘gulma’ ityabhidhIyate; sa muhurAdhamati muhuralpatvamApadyate; aniyatavipulANuvedanazca bhavati calatvAdvAyoH, muhuH pipIlikAsampracAra ivAGgeSu, todabhedasphuraNAyAmasaGkocasuptiharSapralayodayabahulaH; tadAturaH sUcyeva zaGkuneva cAbhisaMviddhamAtmAnaM manyate, api ca divasAnte jvaryate zuSyati cAsyAsyam, ucchvAsazcoparudhyate, hRSyanti cAsya romANi vedanAyAH prAdurbhAve;plIhATopAntrakUjanAvipAkodAvartAGgamardamanyAziraHzaGkhazUlabradhnarogAzcainamupadravanti; kRSNAruNaparuSatvaGnakhanayanavadanamUtrapurISazca bhavati, nidAnoktAni cAsya nopazerate, viparItAni copazerata iti vAtagulmaH ||7||
hk transliteration
तैरेव तु कर्शनैः कर्शितस्याम्ललवणकटुकक्षारोष्ण तीक्ष्ण शुक्तव्यापन्न मद्यहरितकफलाम्लानां विदाहिनां च शाकधान्य मांसादीनामुपयोगादजीर्णाध्यशनाद्रौक्ष्यानुगते चामाशये वमनमतिवेलं सन्धारणं वातातपौ चातिसेवमानस्य पित्तं सह मारुतेन प्रकोपमापद्यते ||८||
sanskrit
[Pitta-dominant gulma] If a person, weakened by ailments or various etiological factors (as mentioned above in verse 6), uses sour, salty, pungent, and alkaline substances with hot and sharp potency, vinegar, improperly prepared or denatured alcoholic drinks, salads, sour fruits and acidic vegetables, grains, meat etc., takes food during indigestion, is administered emesis when amashaya is dry (or not properly oleated), suppresses natural urges for long, or is exposed excessively to the sun and wind, his pitta along with vata gets vitiated or aggravated.
english translation
taireva tu karzanaiH karzitasyAmlalavaNakaTukakSAroSNa tIkSNa zuktavyApanna madyaharitakaphalAmlAnAM vidAhinAM ca zAkadhAnya mAMsAdInAmupayogAdajIrNAdhyazanAdraukSyAnugate cAmAzaye vamanamativelaM sandhAraNaM vAtAtapau cAtisevamAnasya pittaM saha mArutena prakopamApadyate ||8||
hk transliteration
तत् प्रकुपितं मारुत आमाशयैकदेशे संवर्त्य तानेव वेदनाप्रकारानुपजनयति, य उक्ता वातगुल्मे; पित्तं त्वेनं विदहति कुक्षौ हृद्युरसि कण्ठे च; स विदह्यमानः सधूममिवोद्गारमुद्गिरत्यम्लान्वितं, गुल्मावकाशश्चास्य दह्यते दूयते धूप्यते ऊष्मायते स्विद्यति क्लिद्यति शिथिल इव स्पर्शासहोऽल्परोमाञ्चश्च भवति; ज्वरभ्रमदवथुपिपासागलतालुमुखशोषप्रमोहविड्भेदाश्चैनमुपद्रवन्ति; हरितहारिद्रत्वङ्नखनयनवदनमूत्रपुरीषश्च भवति; निदानोक्तानि चास्य नोपशेरते, विपरीतान्युपशेरत इति पित्तगुल्मः ||९||
sanskrit
Aggravated vata, along with vitiated pitta, gets (completely or partially) collected in the amashaya and produces the same types of pain as mentioned for vata gulma. Due to aggravation of pitta in certain cases, the patient feels a burning sensation (with hyperacidity) in the belly, cardiac region, chest and throat while letting out smoky and sour eructations at the same time. In the location of gulma, there is burning sensation, pain, sensations of fuming, sweating and moistening, laxity, tenderness and slight horripilation. The patient could exhibit symptoms such as fever, giddiness, burning pain, thirst, dryness of throat, palate and mouth, fainting and diarrhea, and develops greenish or yellowish discoloration of skin, nails, eyes, face, urine and feces. The disease aggravates due to these etiological factors and pacifies due to opposite factors. This variant of gulma is called pitta gulma.
english translation
tat prakupitaM mAruta AmAzayaikadeze saMvartya tAneva vedanAprakArAnupajanayati, ya uktA vAtagulme; pittaM tvenaM vidahati kukSau hRdyurasi kaNThe ca; sa vidahyamAnaH sadhUmamivodgAramudgiratyamlAnvitaM, gulmAvakAzazcAsya dahyate dUyate dhUpyate USmAyate svidyati klidyati zithila iva sparzAsaho'lparomAJcazca bhavati; jvarabhramadavathupipAsAgalatAlumukhazoSapramohaviDbhedAzcainamupadravanti; haritahAridratvaGnakhanayanavadanamUtrapurISazca bhavati; nidAnoktAni cAsya nopazerate, viparItAnyupazerata iti pittagulmaH ||9||
hk transliteration
तैरेव तु कर्शनैः कर्शितस्यात्यशनादतिस्निग्धगुरुमधुरशीताशनात् पिष्टेक्षुक्षीरतिलमाषगुडविकृतिसेवनान्मन्दकमद्यातिपानाद्धरितकातिप्रणनयादानूपौदकग्राम्यमांसातिभक्षणात् सन्धारणादबुभुक्षस्य चातिप्रगाढमुदपानात् सङ्क्षोभणाद्वा शरीरस्य श्लेष्मा सह मारुतेन प्रकोपमापद्यते ||१०||
sanskrit
[Kapha-dominant gulma] If a person weakened by diseases or aforesaid factors (in verse 6) takes too much unctuous, heavy, sweet and cold things, habitually takes preparations of (rice) flour, sugarcane, milk, sesame, black gram and coarse, unrefined sugar (jaggery), uses excessively immature curd, alcoholic drinks, salads, eats meat of marshy, aquatic and domesticated animals in excessive quantities, suppresses natural urges, drinks too much water when hungry, or is subjected to excessive shaking of the body (caused by travelling on rough roads, etc.), his kapha along with vata gets vitiated or aggravated.
english translation
taireva tu karzanaiH karzitasyAtyazanAdatisnigdhagurumadhurazItAzanAt piSTekSukSIratilamASaguDavikRtisevanAnmandakamadyAtipAnAddharitakAtipraNanayAdAnUpaudakagrAmyamAMsAtibhakSaNAt sandhAraNAdabubhukSasya cAtipragADhamudapAnAt saGkSobhaNAdvA zarIrasya zleSmA saha mArutena prakopamApadyate ||10||
hk transliteration
Charak Samhita
Progress:32.0%
यदा पुरुषो वातलो विशेषेण ज्वरवमनविरेचनातीसाराणामन्यतमेन कर्शनेन कर्शितो वातलमाहारमाहरति, शीतं वा विशेषेणातिमात्रम् अस्नेहपूर्वे वा वमनविरेचने पिबति, अनुदीर्णां वा छर्दिमुदीरयति, उदीर्णान् वातमूत्रपुरीषवेगान्निरुणद्धि, अत्यशितो वा पिबति नवोदकमतिमात्रम्, अतिसङ्क्षोभिणा वा यानेन याति, अतिव्यवायव्यायाममद्यशोकरुचिर्वा, अभिघातमृच्छति वा, विषमासनशयनस्थानचङ्क्रमणसेवी वा भवति, अन्यद्वा किञ्चिदेवंविधं विषममतिमात्रं व्यायामजातमारभते, तस्यापचाराद्वातः प्रकोपमापद्यते ||६||
sanskrit
[Etio-pathogenesis of vata-dominant gulma] When a person of vatika constitution, particularly emaciated due to one of the debilitating factors like fever, emesis, purgation and diarrhoea, consumes vata- aggravating food or excessively cold food, in excessive quantities, or is administered emesis or purgation without prior unction, he vomits profusely and holds up impelling urges of flatus, urine, bowel movement. Or if such a person, after consuming a heavy meal, drinks a lot of fresh water or travels by an excessively jerking vehicle, indulges in excessive sexual intercourse, intensive physical exercise, or drinks alcoholic drinks, or suffers from excessive anxiety, or is subjected to injury or uses uneven postures in sitting, sleeping, standing and walking, or starts some other similar sort of irregular and excessive physical exercises -vata gets vitiated or aggravated.
english translation
yadA puruSo vAtalo vizeSeNa jvaravamanavirecanAtIsArANAmanyatamena karzanena karzito vAtalamAhAramAharati, zItaM vA vizeSeNAtimAtram asnehapUrve vA vamanavirecane pibati, anudIrNAM vA chardimudIrayati, udIrNAn vAtamUtrapurISavegAnniruNaddhi, atyazito vA pibati navodakamatimAtram, atisaGkSobhiNA vA yAnena yAti, ativyavAyavyAyAmamadyazokarucirvA, abhighAtamRcchati vA, viSamAsanazayanasthAnacaGkramaNasevI vA bhavati, anyadvA kiJcidevaMvidhaM viSamamatimAtraM vyAyAmajAtamArabhate, tasyApacArAdvAtaH prakopamApadyate ||6||
hk transliteration
स प्रकुपितो वायुर्महास्रोतोऽनुप्रविश्य रौक्ष्यात् कठिनीभूतमाप्लुत्य पिण्डितोऽवस्थानं करोति हृदि बस्तौ पार्श्वयोर्नाभ्यां वा; स शूलमुपजनयति ग्रन्थींश्चानेकविधान्, पिण्डितश्चावतिष्ठते, स पिण्डितत्वाद् ‘गुल्म’ इत्यभिधीयते; स मुहुराधमति मुहुरल्पत्वमापद्यते; अनियतविपुलाणुवेदनश्च भवति चलत्वाद्वायोः, मुहुः पिपीलिकासम्प्रचार इवाङ्गेषु, तोदभेदस्फुरणायामसङ्कोचसुप्तिहर्षप्रलयोदयबहुलः; तदातुरः सूच्येव शङ्कुनेव चाभिसंविद्धमात्मानं मन्यते, अपि च दिवसान्ते ज्वर्यते शुष्यति चास्यास्यम्, उच्छ्वासश्चोपरुध्यते, हृष्यन्ति चास्य रोमाणि वेदनायाः प्रादुर्भावे;प्लीहाटोपान्त्रकूजनाविपाकोदावर्ताङ्गमर्दमन्याशिरःशङ्खशूलब्रध्नरोगाश्चैनमुपद्रवन्ति; कृष्णारुणपरुषत्वङ्नखनयनवदनमूत्रपुरीषश्च भवति, निदानोक्तानि चास्य नोपशेरते, विपरीतानि चोपशेरत इति वातगुल्मः ||७||
sanskrit
Such vitiated vata, on entering the mahasrotas, hardens due to dryness forming a mass or swelling localised in the regions of heart, urinary bladder, sides and the navel. The condition, gulma (or vata gulma), is painful and can take the shape of a single swelling or multiple nodules of various types. It sometimes gets aggravated and enlarged, sometimes diminished, and causes mild or severe pain due to instability of vayu. Sometimes there are tingling sensations like ants crawling on body and frequent onset and diminution of various types of painful sensations such as piercing, breaking, twitching, extension, contraction, numbness, hyperaesthesia, etc. These sensations could be accompanied by a rise in temperature usually in the evenings, dryness of mouth, difficulty in expiration, horripilation at the onset of pain and complications such as spleen (enlargement), distension and gurgling sound in the abdomen, indigestion, udavarta (upward movement of vata), bodyache, pain in the lateral side of the neck, head and temple regions and bradhana (swellings of the inguinal region) with appearance of blackness, reddishness and roughness in skin, nails, eyes, face, urine and feces. The disease aggravates due to these etiological factors and pacifies due to opposite factors. These are characteristic features of vata gulma.
english translation
sa prakupito vAyurmahAsroto'nupravizya raukSyAt kaThinIbhUtamAplutya piNDito'vasthAnaM karoti hRdi bastau pArzvayornAbhyAM vA; sa zUlamupajanayati granthIMzcAnekavidhAn, piNDitazcAvatiSThate, sa piNDitatvAd ‘gulma’ ityabhidhIyate; sa muhurAdhamati muhuralpatvamApadyate; aniyatavipulANuvedanazca bhavati calatvAdvAyoH, muhuH pipIlikAsampracAra ivAGgeSu, todabhedasphuraNAyAmasaGkocasuptiharSapralayodayabahulaH; tadAturaH sUcyeva zaGkuneva cAbhisaMviddhamAtmAnaM manyate, api ca divasAnte jvaryate zuSyati cAsyAsyam, ucchvAsazcoparudhyate, hRSyanti cAsya romANi vedanAyAH prAdurbhAve;plIhATopAntrakUjanAvipAkodAvartAGgamardamanyAziraHzaGkhazUlabradhnarogAzcainamupadravanti; kRSNAruNaparuSatvaGnakhanayanavadanamUtrapurISazca bhavati, nidAnoktAni cAsya nopazerate, viparItAni copazerata iti vAtagulmaH ||7||
hk transliteration
तैरेव तु कर्शनैः कर्शितस्याम्ललवणकटुकक्षारोष्ण तीक्ष्ण शुक्तव्यापन्न मद्यहरितकफलाम्लानां विदाहिनां च शाकधान्य मांसादीनामुपयोगादजीर्णाध्यशनाद्रौक्ष्यानुगते चामाशये वमनमतिवेलं सन्धारणं वातातपौ चातिसेवमानस्य पित्तं सह मारुतेन प्रकोपमापद्यते ||८||
sanskrit
[Pitta-dominant gulma] If a person, weakened by ailments or various etiological factors (as mentioned above in verse 6), uses sour, salty, pungent, and alkaline substances with hot and sharp potency, vinegar, improperly prepared or denatured alcoholic drinks, salads, sour fruits and acidic vegetables, grains, meat etc., takes food during indigestion, is administered emesis when amashaya is dry (or not properly oleated), suppresses natural urges for long, or is exposed excessively to the sun and wind, his pitta along with vata gets vitiated or aggravated.
english translation
taireva tu karzanaiH karzitasyAmlalavaNakaTukakSAroSNa tIkSNa zuktavyApanna madyaharitakaphalAmlAnAM vidAhinAM ca zAkadhAnya mAMsAdInAmupayogAdajIrNAdhyazanAdraukSyAnugate cAmAzaye vamanamativelaM sandhAraNaM vAtAtapau cAtisevamAnasya pittaM saha mArutena prakopamApadyate ||8||
hk transliteration
तत् प्रकुपितं मारुत आमाशयैकदेशे संवर्त्य तानेव वेदनाप्रकारानुपजनयति, य उक्ता वातगुल्मे; पित्तं त्वेनं विदहति कुक्षौ हृद्युरसि कण्ठे च; स विदह्यमानः सधूममिवोद्गारमुद्गिरत्यम्लान्वितं, गुल्मावकाशश्चास्य दह्यते दूयते धूप्यते ऊष्मायते स्विद्यति क्लिद्यति शिथिल इव स्पर्शासहोऽल्परोमाञ्चश्च भवति; ज्वरभ्रमदवथुपिपासागलतालुमुखशोषप्रमोहविड्भेदाश्चैनमुपद्रवन्ति; हरितहारिद्रत्वङ्नखनयनवदनमूत्रपुरीषश्च भवति; निदानोक्तानि चास्य नोपशेरते, विपरीतान्युपशेरत इति पित्तगुल्मः ||९||
sanskrit
Aggravated vata, along with vitiated pitta, gets (completely or partially) collected in the amashaya and produces the same types of pain as mentioned for vata gulma. Due to aggravation of pitta in certain cases, the patient feels a burning sensation (with hyperacidity) in the belly, cardiac region, chest and throat while letting out smoky and sour eructations at the same time. In the location of gulma, there is burning sensation, pain, sensations of fuming, sweating and moistening, laxity, tenderness and slight horripilation. The patient could exhibit symptoms such as fever, giddiness, burning pain, thirst, dryness of throat, palate and mouth, fainting and diarrhea, and develops greenish or yellowish discoloration of skin, nails, eyes, face, urine and feces. The disease aggravates due to these etiological factors and pacifies due to opposite factors. This variant of gulma is called pitta gulma.
english translation
tat prakupitaM mAruta AmAzayaikadeze saMvartya tAneva vedanAprakArAnupajanayati, ya uktA vAtagulme; pittaM tvenaM vidahati kukSau hRdyurasi kaNThe ca; sa vidahyamAnaH sadhUmamivodgAramudgiratyamlAnvitaM, gulmAvakAzazcAsya dahyate dUyate dhUpyate USmAyate svidyati klidyati zithila iva sparzAsaho'lparomAJcazca bhavati; jvarabhramadavathupipAsAgalatAlumukhazoSapramohaviDbhedAzcainamupadravanti; haritahAridratvaGnakhanayanavadanamUtrapurISazca bhavati; nidAnoktAni cAsya nopazerate, viparItAnyupazerata iti pittagulmaH ||9||
hk transliteration
तैरेव तु कर्शनैः कर्शितस्यात्यशनादतिस्निग्धगुरुमधुरशीताशनात् पिष्टेक्षुक्षीरतिलमाषगुडविकृतिसेवनान्मन्दकमद्यातिपानाद्धरितकातिप्रणनयादानूपौदकग्राम्यमांसातिभक्षणात् सन्धारणादबुभुक्षस्य चातिप्रगाढमुदपानात् सङ्क्षोभणाद्वा शरीरस्य श्लेष्मा सह मारुतेन प्रकोपमापद्यते ||१०||
sanskrit
[Kapha-dominant gulma] If a person weakened by diseases or aforesaid factors (in verse 6) takes too much unctuous, heavy, sweet and cold things, habitually takes preparations of (rice) flour, sugarcane, milk, sesame, black gram and coarse, unrefined sugar (jaggery), uses excessively immature curd, alcoholic drinks, salads, eats meat of marshy, aquatic and domesticated animals in excessive quantities, suppresses natural urges, drinks too much water when hungry, or is subjected to excessive shaking of the body (caused by travelling on rough roads, etc.), his kapha along with vata gets vitiated or aggravated.
english translation
taireva tu karzanaiH karzitasyAtyazanAdatisnigdhagurumadhurazItAzanAt piSTekSukSIratilamASaguDavikRtisevanAnmandakamadyAtipAnAddharitakAtipraNanayAdAnUpaudakagrAmyamAMsAtibhakSaNAt sandhAraNAdabubhukSasya cAtipragADhamudapAnAt saGkSobhaNAdvA zarIrasya zleSmA saha mArutena prakopamApadyate ||10||
hk transliteration