1.
वेदोत्पत्त्यध्यायः
Origin of Ayurveda
2.
शिष्योपनयनीयाध्यायः
Initiation of the pupil
3.
अध्ययनसंप्रदानीयाध्यायः
Classification of Ayurveda
4.
प्रभाषणीयाध्यायः
General explanations
5.
अग्रोपहरणीयाध्यायः
Preliminary measures
6.
ऋतुचर्याध्यायः
Different seasons of the year
7.
यन्त्रविध्यध्यायः
Surgical appliances
8.
शस्त्रावचारणीयाध्यायः
Surgical instruments
9.
योग्यासूत्रीयाध्यायः
Practical surgical instructions
10.
विशिखानुप्रवेशनीयाध्यायः
Qualifications of a physician
11.
क्षारपाकविध्यध्यायः
Alkaline cautery
12.
अग्निकर्मविध्यध्यायः
Thermal cautery
13.
जलौकावचारणीयाध्यायः
Usage of leeches
14.
शोणितवर्णनीयाध्यायः
Description of blood
15.
दोषधातुमलक्षयवृद्धिविज्ञानीयाध्यायः
Knowledge of doshas
16.
कर्णव्यधबन्धविध्यध्यायः
Puncturing and Bandaging the ear
17.
आमपक्वैषणीयाध्यायः
Features of unripe and ripe swelling
18.
व्रणालेपनबन्धविध्यध्यायः
Poulticing and bandaging of wounds
19.
व्रणितोपासनीयाध्यायः
Care of the wounded
20.
हिताहितीयाध्यायः
Suitable and unsuitables for health
21.
व्रणप्रश्नाध्यायः
Questions concerning wounds
22.
व्रणास्रावविज्ञानीयाध्यायः
Knowledge of exudates of wounds
23.
कृत्याकृत्यविध्यध्यायः
Prognosis of wounds
24.
व्याधिसमुद्देशीयाध्यायः
Knowledge of diseases
25.
अष्टविधशस्त्रकर्मीयाध्यायः
Eight kinds of surgical operations
26.
प्रनष्टशल्यविज्ञानीयाध्यायः
Knowledge of foreign bodies
27.
शल्यापनयनीयाध्यायः
Removal of foreign bodies
28.
विपरीताविपरीतव्रणविज्ञानीयाध्यायः
Prognosis of wounds
29.
विपरीताविपरीतदूतशकुनस्वप्ननिदर्शनीयाध्यायः
Auspicious and inauspicious dreams
30.
पञ्चेन्द्रियार्थविप्रतिपत्त्यध्यायः
Good and bad sensory perceptions
31.
छायाविप्रतिपत्त्यध्यायः
Signs of Color and Fatal Prognosis
32.
स्वभावविप्रतिपत्त्यध्यायः
Good and bad nature of body parts fatal signs
33.
अवारणीयाध्यायः
Fatal Signs of Diseases
34.
युक्तसेनीयाध्यायः
Duties of army surgeon
35.
आतुरोपक्रमणीयाध्यायः
Examination of the patient
36.
भूमिप्रविभागविज्ञानीयाध्यायः
Kinds of land regions
37.
मिश्रकाध्यायः
Drugs of specific actions
38.
द्रव्यसंग्रहणीयाध्यायः
Groups of drugs
39.
संशोधनसंशमनीयाध्यायः
Purificatory and Palliative Drugs
40.
द्रव्यरसगुणवीर्यविपाकविज्ञानीयाध्यायः
Drugs and Their Properties
41.
द्रव्यविशेषविज्ञानीयाध्यायः
Knowledge of categories of drugs
42.
रसविशेषविज्ञानीयाध्यायः
Knowledge of tastes of drugs
43.
वमनद्रव्यविकल्पविज्ञानीयाध्यायः
Recipes of emetic drugs
44.
विरेचनद्रव्यविकल्पविज्ञानीयाध्यायः
Recipes of purgative drugs
•
द्रवद्रव्यविध्यध्यायः
Knowledge of liquid substances
46.
अन्नपानविध्यध्यायः
Diet articles and regimen of diet
Progress:64.2%
तत्र यत् पङ्कशैवलहठतृणपद्मपत्रप्रभृतिभिरवच्छन्नं रविशशिकिरणानिलैर्नाभिजुष्टं गन्धवर्णरसोपसृष्टं तद्व्यापन्नमिति विद्यात् | तस्य स्पर्शरूपरसगन्धवीर्यविपाकदोषाः षट् सम्भवन्ति | तत्र, खरता पैच्छिल्यमौष्ण्यं दन्तग्राहिता च स्पर्शदोषः, पङ्कसिकताशैवालबहुवर्णता रूपदोषः; व्यक्तरसता रसदोषः; अनिष्टगन्धता गन्धदोषः; यदुपयुक्तं तृष्णागौरवशूलकफप्रसेकानापादयति स विर्यदोषः; यदुपयुक्तं चिराद्विपच्यते विष्टम्भयति वा स विपाकदोष इति | त एते आन्तरिक्षे न सन्ति ||११||
sanskrit
It is understood that water covered with mud, clay, filth, grass, or lotus leaves, and exposed to sunlight, moonlight, and air, becomes contaminated. Such water leads to six types of defects: Touch Defects: Roughness, stickiness, warmth, and dental impact. Appearance Defects: Muddy, slimy, and variegated coloration. Taste Defects: Unpleasant taste. Smell Defects: Bad odor. Potency Defects: Causes thirst, heaviness, and mucous secretion when consumed. Digestive Defects: If consumed after prolonged storage, it causes constipation. These defects are not present in air-exposed water.
english translation
hindi translation
tatra yat paGkazaivalahaThatRNapadmapatraprabhRtibhiravacchannaM ravizazikiraNAnilairnAbhijuSTaM gandhavarNarasopasRSTaM tadvyApannamiti vidyAt | tasya sparzarUparasagandhavIryavipAkadoSAH SaT sambhavanti | tatra, kharatA paicchilyamauSNyaM dantagrAhitA ca sparzadoSaH, paGkasikatAzaivAlabahuvarNatA rUpadoSaH; vyaktarasatA rasadoSaH; aniSTagandhatA gandhadoSaH; yadupayuktaM tRSNAgauravazUlakaphaprasekAnApAdayati sa viryadoSaH; yadupayuktaM cirAdvipacyate viSTambhayati vA sa vipAkadoSa iti | ta ete AntarikSe na santi ||11||
hk transliteration
व्यापन्नस्य चाग्निक्वथनं सूर्यातपप्रतापनं तप्तायःपिण्डसिकतालोष्ट्राणां वा निर्वापणं प्रसादनं च कर्तव्यं, नागचम्पकोत्पलपाटलापुष्पप्रभृतिभिश्चाधिवासनमिति ||१२||
sanskrit
The contaminated water should be purified by boiling with fire, exposure to sunlight, or heating with a pot of hot ashes or by the application of Nagachampa, Utpala, Paatala, and other flowers for purification.
english translation
hindi translation
vyApannasya cAgnikvathanaM sUryAtapapratApanaM taptAyaHpiNDasikatAloSTrANAM vA nirvApaNaM prasAdanaM ca kartavyaM, nAgacampakotpalapATalApuSpaprabhRtibhizcAdhivAsanamiti ||12||
hk transliteration
सौवर्णे राजते ताम्रे कांस्ये मणिमयेऽपि वा | पुष्पावतंसं भौमे वा सुगन्धि सलिलं पिबेत् ||१३||
sanskrit
Water that has been purified and is stored in a vessel made of gold, silver, copper, bronze, or precious stones, or water that has been scented with flowers, should be consumed.
english translation
hindi translation
sauvarNe rAjate tAmre kAMsye maNimaye'pi vA | puSpAvataMsaM bhaume vA sugandhi salilaM pibet ||13||
hk transliteration
व्यापन्नं वर्जयेन्नित्यं तोयं यच्चाप्यनार्तवम् | दोषसञ्जननं ह्येतन्नाददीताहितं तु तत् ||१४||
sanskrit
One should always avoid drinking water that has been contaminated or is unfit for use. Such water, which can cause the generation of doshas (imbalances), should be discarded and not consumed.
english translation
hindi translation
vyApannaM varjayennityaM toyaM yaccApyanArtavam | doSasaJjananaM hyetannAdadItAhitaM tu tat ||14||
hk transliteration
व्यापन्नमुदकं यस्तु पिबतीहाप्रसादितम् | श्वयथुं पाण्डुरोगं च त्वग्दोषमविपाकताम् ||१५||
sanskrit
One who drinks contaminated water that has been purified here will suffer from jaundice, anemia, and skin disorders due to improper digestion.
english translation
hindi translation
vyApannamudakaM yastu pibatIhAprasAditam | zvayathuM pANDurogaM ca tvagdoSamavipAkatAm ||15||
hk transliteration
Sushruta Samhita
Progress:64.2%
तत्र यत् पङ्कशैवलहठतृणपद्मपत्रप्रभृतिभिरवच्छन्नं रविशशिकिरणानिलैर्नाभिजुष्टं गन्धवर्णरसोपसृष्टं तद्व्यापन्नमिति विद्यात् | तस्य स्पर्शरूपरसगन्धवीर्यविपाकदोषाः षट् सम्भवन्ति | तत्र, खरता पैच्छिल्यमौष्ण्यं दन्तग्राहिता च स्पर्शदोषः, पङ्कसिकताशैवालबहुवर्णता रूपदोषः; व्यक्तरसता रसदोषः; अनिष्टगन्धता गन्धदोषः; यदुपयुक्तं तृष्णागौरवशूलकफप्रसेकानापादयति स विर्यदोषः; यदुपयुक्तं चिराद्विपच्यते विष्टम्भयति वा स विपाकदोष इति | त एते आन्तरिक्षे न सन्ति ||११||
sanskrit
It is understood that water covered with mud, clay, filth, grass, or lotus leaves, and exposed to sunlight, moonlight, and air, becomes contaminated. Such water leads to six types of defects: Touch Defects: Roughness, stickiness, warmth, and dental impact. Appearance Defects: Muddy, slimy, and variegated coloration. Taste Defects: Unpleasant taste. Smell Defects: Bad odor. Potency Defects: Causes thirst, heaviness, and mucous secretion when consumed. Digestive Defects: If consumed after prolonged storage, it causes constipation. These defects are not present in air-exposed water.
english translation
hindi translation
tatra yat paGkazaivalahaThatRNapadmapatraprabhRtibhiravacchannaM ravizazikiraNAnilairnAbhijuSTaM gandhavarNarasopasRSTaM tadvyApannamiti vidyAt | tasya sparzarUparasagandhavIryavipAkadoSAH SaT sambhavanti | tatra, kharatA paicchilyamauSNyaM dantagrAhitA ca sparzadoSaH, paGkasikatAzaivAlabahuvarNatA rUpadoSaH; vyaktarasatA rasadoSaH; aniSTagandhatA gandhadoSaH; yadupayuktaM tRSNAgauravazUlakaphaprasekAnApAdayati sa viryadoSaH; yadupayuktaM cirAdvipacyate viSTambhayati vA sa vipAkadoSa iti | ta ete AntarikSe na santi ||11||
hk transliteration
व्यापन्नस्य चाग्निक्वथनं सूर्यातपप्रतापनं तप्तायःपिण्डसिकतालोष्ट्राणां वा निर्वापणं प्रसादनं च कर्तव्यं, नागचम्पकोत्पलपाटलापुष्पप्रभृतिभिश्चाधिवासनमिति ||१२||
sanskrit
The contaminated water should be purified by boiling with fire, exposure to sunlight, or heating with a pot of hot ashes or by the application of Nagachampa, Utpala, Paatala, and other flowers for purification.
english translation
hindi translation
vyApannasya cAgnikvathanaM sUryAtapapratApanaM taptAyaHpiNDasikatAloSTrANAM vA nirvApaNaM prasAdanaM ca kartavyaM, nAgacampakotpalapATalApuSpaprabhRtibhizcAdhivAsanamiti ||12||
hk transliteration
सौवर्णे राजते ताम्रे कांस्ये मणिमयेऽपि वा | पुष्पावतंसं भौमे वा सुगन्धि सलिलं पिबेत् ||१३||
sanskrit
Water that has been purified and is stored in a vessel made of gold, silver, copper, bronze, or precious stones, or water that has been scented with flowers, should be consumed.
english translation
hindi translation
sauvarNe rAjate tAmre kAMsye maNimaye'pi vA | puSpAvataMsaM bhaume vA sugandhi salilaM pibet ||13||
hk transliteration
व्यापन्नं वर्जयेन्नित्यं तोयं यच्चाप्यनार्तवम् | दोषसञ्जननं ह्येतन्नाददीताहितं तु तत् ||१४||
sanskrit
One should always avoid drinking water that has been contaminated or is unfit for use. Such water, which can cause the generation of doshas (imbalances), should be discarded and not consumed.
english translation
hindi translation
vyApannaM varjayennityaM toyaM yaccApyanArtavam | doSasaJjananaM hyetannAdadItAhitaM tu tat ||14||
hk transliteration
व्यापन्नमुदकं यस्तु पिबतीहाप्रसादितम् | श्वयथुं पाण्डुरोगं च त्वग्दोषमविपाकताम् ||१५||
sanskrit
One who drinks contaminated water that has been purified here will suffer from jaundice, anemia, and skin disorders due to improper digestion.
english translation
hindi translation
vyApannamudakaM yastu pibatIhAprasAditam | zvayathuM pANDurogaM ca tvagdoSamavipAkatAm ||15||
hk transliteration