Search

  1. siva.sh/ramayana/aranya-kanda/47/3
    दुहिता जनकस्याहं मैथिलस्य महात्मनः । सीता नाम्नास्मि भद्रं ते रामभार्या द्विजोत्तम ॥ ३-४७-३duhitA janakasyAhaM maithilasya mahAtmanaH । sItA nAmnAsmi bhadraM te rAmabhAryA dvijottama ॥ 3-47-3' Oh ! best of brahmins be pleased to know I am Sita by name, daughter of the great Janaka, king of Mithila and wife of Rama. ॥ 3-47-3॥
  2. siva.sh/ramayana/aranya-kanda/47/2
    ब्राह्मणश्चातिथिश्चायमनुक्तो हि शपेत माम् । इति ध्यात्वा मुहूर्तं तु सीता वचनमब्रवीत् ॥ ३-४७-२brAhmaNazcAtithizcAyamanukto hi zapeta mAm । iti dhyAtvA muhUrtaM tu sItA vacanamabravIt ॥ 3-47-2'He is a brahmin and also a guest. If unanswered he may curse me'. Thinking this Sita thought for a moment and said ॥ 3-47-2॥
  3. siva.sh/ramayana/aranya-kanda/47/1
    रावणेन तु वैदेही तदा पृष्टा जिहीर्षता । परिव्राजकरूपेण शशंसात्मानमात्मना ॥ ३-४७-१rAvaNena tu vaidehI tadA pRSTA jihIrSatA । parivrAjakarUpeNa zazaMsAtmAnamAtmanA ॥ 3-47-1Then Ravana in the guise of a mendicant with crooked intention to abduct her, asked Vaidehi to tell him about herself. ॥ 3-47-1॥
  4. siva.sh/ramayana/aranya-kanda/46/37
    ततः सुवेषं मृगयागतं पतिं प्रतीक्षमाणा सहलक्ष्मणं तदा । विवीक्षमाणा हरितं ददर्श तन्महद्वनं नैव तु रामलक्ष्णौ ॥ ३-४६-३८tataH suveSaM mRgayAgataM patiM pratIkSamANA sahalakSmaNaM tadA । vivIkSamANA haritaM dadarza tanmahadvanaM naiva tu rAmalakSNau ॥ 3-46-38Sita looked out for the beautiful figure of Rama who had gone to hunt the deer along with Lakshmana. Waiting eagerly for her husband, she only saw the vast stretch of green forest but not Rama and Lakshmana. ॥ 3-46-38॥
  5. siva.sh/ramayana/aranya-kanda/46/36
    निमन्त्र्यमाणः प्रतिपूर्णभाषिणीं नरेन्द्रपत्नीं प्रसमीक्ष्य मैथिलीम् । प्रसह्य तस्याहरणे धृतं मनः समर्पयत्स्वात्मवधाय रावणः ॥ ३-४६-३६nimantryamANaH pratipUrNabhASiNIM narendrapatnIM prasamIkSya maithilIm । prasahya tasyAharaNe dhRtaM manaH samarpayatsvAtmavadhAya rAvaNaH ॥ 3-46-36Ravana was observing the princess from Mithila, wife of a king inviting him and speaking to him in cordial manner. Looking at her, he resolved to abduct her forcibly, inviting his own death. ॥ 3-46-36॥
  6. siva.sh/ramayana/aranya-kanda/46/35
    इयं बृसी ब्राह्मण काममास्यतामिदं च पाद्यं प्रतिगृह्यतामिति । इदं च सिद्धं वनजातमुत्तमं त्वदर्थमव्यग्रमिहोपभुज्यताम् ॥ ३-४६-३५iyaM bRsI brAhmaNa kAmamAsyatAmidaM ca pAdyaM pratigRhyatAmiti । idaM ca siddhaM vanajAtamuttamaM tvadarthamavyagramihopabhujyatAm ॥ 3-46-35( Sita said ) 'Oh ! brahmin, here is the seat for you. Feel free to sit. Here is water to wash your feet with. This is the best of food for you collected from the forest. Please partake this without hesitation.' ॥ 3-46-35॥
  7. siva.sh/ramayana/aranya-kanda/46/34
    अब्रवीत्सिद्धमित्येव तदा तं सौम्यदर्शनम् । द्विजातिवेषेण समीक्ष्य मैथिली समागतं पात्रकुसुम्भधारिणम् । अशक्यमुद्वेष्टुमपायदर्शनम् न्यमन्त्रयद्ब्राह्मणवत्तदाङ्गना ॥ ३-४६-३४abravItsiddhamityeva tadA taM saumyadarzanam । dvijAtiveSeNa samIkSya maithilI samAgataM pAtrakusumbhadhAriNam । azakyamudveSTumapAyadarzanam nyamantrayadbrAhmaNavattadAGganA ॥ 3-46-34- and then invited him who looked gracious in his bearing for food. Maithili ( Sita ), being a lady, was unable to doubt him since he came in the guise of a brahmin, holding a begging bowl. Without knowing his ill-intention she invited him in, mistaking him for a brahmin. ॥ 3-46-34॥
  8. siva.sh/ramayana/aranya-kanda/46/33
    सर्वैरतिथिसत्कारैः पूजयामास मैथिली । उपनीयासनं पूर्वं पाद्येनाभिनिमन्त्र्य च ॥ ३-४६-३३sarvairatithisatkAraiH pUjayAmAsa maithilI । upanIyAsanaM pUrvaM pAdyenAbhinimantrya ca ॥ 3-46-33The princess from Mithila ( sita ) honoured him with all hospitality. She offered a seat first and water for washing his feet with . - ॥ 3-46-33॥
  9. siva.sh/ramayana/aranya-kanda/46/32
    इति प्रशस्ता वैदेही रावणेन दुरात्मना । द्विजातिवेशेण हि तं दृष्ट्वा रावणमागतम् ॥ ३-४६-३२iti prazastA vaidehI rAvaNena durAtmanA । dvijAtivezeNa hi taM dRSTvA rAvaNamAgatam ॥ 3-46-32The princess of Videha ( Sita ) saw Ravana, a villain in the guise of a brahmin coming and praising her. ॥ 3-46-32॥
  10. siva.sh/ramayana/aranya-kanda/46/31
    कासि कस्य कुतश्चित्त्वं किं निमित्तं च दण्डकान् । एका चरसि कल्याणि घोरान्राक्षससेवितान् ॥ ३-४६-३१kAsi kasya kutazcittvaM kiM nimittaM ca daNDakAn । ekA carasi kalyANi ghorAnrAkSasasevitAn ॥ 3-46-31Who are you, Oh ! auspicious lady? Who are your people? Why are you here? From where have you come? For what reason are you going about alone in this fierce Dandaka tract, inhabited by demons?' ॥ 3-46-31॥