Search

  1. siva.sh/ramayana/kishkindha-kanda/26/29
    ततस्ते वानरश्रेष्ठं यथाकालं यथाविधि । रत्नैर्वस्त्रैश्च भक्ष्यैश्च तोषयित्वा द्विजर्षभान् ॥ ४-२६-२९tataste vAnarazreSThaM yathAkAlaM yathAvidhi । ratnairvastraizca bhakSyaizca toSayitvA dvijarSabhAn ॥ 4-26-29Then they duly propitiated the brahmins, offering them gifts of gems, clothes and eatables to anoint that best of Vanara according to the tradition. ॥ 4-26-29॥
  2. siva.sh/ramayana/kishkindha-kanda/26/28
    समालम्भनमादाय रोचनां समनश्शिलाम् । आग्मुस्तत्र मुदिता वराः कन्यास्तु षोडश ॥ ४-२६-२८samAlambhanamAdAya rocanAM samanazzilAm । Agmustatra muditA varAH kanyAstu SoDaza ॥ 4-26-28Then sixteen beautiful, cheerful females appeared with unguent, gorochana mixed with red arsenic (used for putting tilaka on the forehead). ॥ 4-26-28॥
  3. siva.sh/ramayana/kishkindha-kanda/26/27
    अक्षतं जातरूपं च प्रियङ्गुमधुसर्पिषी । दधि चर्म च वैयाघ्रं वाराही चाप्युपानहौ ॥ ४-२६-२७akSataM jAtarUpaM ca priyaGgumadhusarpiSI । dadhi carma ca vaiyAghraM vArAhI cApyupAnahau ॥ 4-26-27- goldcoloured paddy, honey of priyanga, curds, tiger skin and sandals made of boar skin. ॥ 4-26-27॥
  4. siva.sh/ramayana/kishkindha-kanda/26/26
    सुगन्धीनि च माल्यानि स्थलजान्यम्बुजानि च । चन्दनानि च दिव्यानि गन्धांश्च विविधान्बहून् ॥ ४-२६-२६sugandhIni ca mAlyAni sthalajAnyambujAni ca । candanAni ca divyAni gandhAMzca vividhAnbahUn ॥ 4-26-26- garlands of fragrant lotuses that grow on land and water, heavenly sandal, fragrance of different kinds - ॥ 4-26-26॥
  5. siva.sh/ramayana/kishkindha-kanda/26/25
    सक्षीराणां च वृक्षाणां प्ररोहान्कुसुमानि च । शुक्लानि चैव वस्त्राणि श्वेतं चैवानुलेपनम् ॥ ४-२६-२५sakSIrANAM ca vRkSANAM prarohAnkusumAni ca । zuklAni caiva vastrANi zvetaM caivAnulepanam ॥ 4-26-25- sprouts (tender leaves and shoots), sap from trees, white flowers and white clothes, unguents - ॥ 4-26-25॥
  6. siva.sh/srimad-bhagavatam/skandam-7/8/5
    प्रश्रयावनतं दान्तं बद्धाञ्जलिमवस्थितम् । सर्पः पदाहत इव श्वसन् प्रकृतिदारुणः ॥ ७-८-५ ॥prazrayAvanataM dAntaM baddhAJjalimavasthitam । sarpaH padAhata iva zvasan prakRtidAruNaH ॥ 7-8-5 ॥According to Prahlāda’s age and behavior, he was not to be chastised. Yet with staring, crooked eyes, Hiraṇyakaśipu rebuked him with the following harsh words. ॥ 7-8-5 ॥
  7. siva.sh/srimad-bhagavatam/skandam-7/8/4
    क्षिप्त्वा परुषया वाचा प्रह्लादमतदर्हणम् । आहेक्षमाणः पापेन तिरश्चीनेन चक्षुषा ॥ ७-८-४ ॥kSiptvA paruSayA vAcA prahlAdamatadarhaNam । AhekSamANaH pApena tirazcInena cakSuSA ॥ 7-8-4 ॥Hiraṇyakaśipu was by nature very cruel, and feeling insulted, he began hissing like a snake trampled upon by someone’s foot. His son Prahlāda was peaceful, mild and gentle, his senses were under control, and he stood before Hiraṇyakaśipu with folded hands. ॥ 7-8-4 ॥
  8. siva.sh/srimad-bhagavatam/skandam-7/8/3
    श्रुत्वा तदप्रियं दैत्यो दुःसहं तनयानयम् । कोपावेशचलद्गात्रः पुत्रं हन्तुं मनो दधे ॥ ७-८-३ ॥zrutvA tadapriyaM daityo duHsahaM tanayAnayam । kopAvezacaladgAtraH putraM hantuM mano dadhe ॥ 7-8-3 ॥When Hiraṇyakaśipu understood the entire situation, he was extremely angry, so much so that his body trembled. Thus he finally decided to kill his son Prahlāda. ॥ 7-8-3 ॥
  9. siva.sh/ramayana/kishkindha-kanda/26/24
    शुक्ले च वालव्यजने हेमदण्डे यशस्करे । तथा सर्वाणि रत्नानि सर्वबीजौषधीरपि ॥ ४-२६-२४zukle ca vAlavyajane hemadaNDe yazaskare । tathA sarvANi ratnAni sarvabIjauSadhIrapi ॥ 4-26-24- a pair of white chamaras with golden staff which confers glory. They also brought all kinds of gems, all kinds of medicinal herbs and seeds - ॥ 4-26-24॥
  10. siva.sh/ramayana/kishkindha-kanda/26/23
    अभ्यषिञ्चन्त सुहृदस्सहस्राक्षमिवामराः । तस्य पाण्डुरमाजह्रुश्छत्रं हेमपरिष्कृतम् ॥ ४-२६-२३abhyaSiJcanta suhRdassahasrAkSamivAmarAH । tasya pANDuramAjahruzchatraM hemapariSkRtam ॥ 4-26-23- his kith and kin coronated him just as the gods consecrated the thousand-eyed Indra. They (the monkeys) brought for him a white canopy decorated with gold and . - ॥ 4-26-23॥