Natyashastra

Progress:21.1%

धृतिर्नाम शौर्यविज्ञानश्रुतिविभवशौचाचारगुरुभक्त्यधिक- मनोरथार्थलाभक्रीडादिभिर्विभावैः समुत्पद्यते । तामभिनयेत्प्रा- प्तानां विषयाणामुपभोगादप्राप्तातीतोपहृतविनष्टानामनु- शोचनादिभिरनुभावैः । अत्रार्ये भवतः - विज्ञानशौचविभवश्रुतिशक्तिसमुद्भवा धृतिः सद्भिः । भयशोकविषदाद्यै रहिता तु सदा प्रयोक्तव्या ॥ ५६॥

sanskrit

Contentment (dhṛti) is caused by [Determinants such as] heroism, spiritual knowledge, learning, wealth, purity, good conduct, devotion to one’s superiors, getting excessive amount of money, enjoying sports, and the like. It is to be represented on the stage by Consequents such as enjoyment of objects gained, and not grumbling over objects unattained, the past, [objects] partially enjoyed and lost and the like. On this point there are two Āryās: 56. Contentment arising from spiritual knowledge, purity, wealth and power, is always to be represented on the stage by an absence of fear, sorrow end sadness.

english translation

dhRtirnAma zauryavijJAnazrutivibhavazaucAcAragurubhaktyadhika- manorathArthalAbhakrIDAdibhirvibhAvaiH samutpadyate | tAmabhinayetprA- ptAnAM viSayANAmupabhogAdaprAptAtItopahRtavinaSTAnAmanu- zocanAdibhiranubhAvaiH | atrArye bhavataH - vijJAnazaucavibhavazrutizaktisamudbhavA dhRtiH sadbhiH | bhayazokaviSadAdyai rahitA tu sadA prayoktavyA || 56||

hk transliteration by Sanscript

प्राप्तानामुपभोगः शब्दरसस्पर्शरूपगन्धानाम् । अप्राप्तैश्च न शोको यस्यां हि भवेद् धृतिः सा तु ॥ ५७॥

sanskrit

When one enjoys attained objects such as [sweet] sound, touch, taste, form and smell, and is not sorry over their non-attainment, one is said to have Contentment.

english translation

prAptAnAmupabhogaH zabdarasasparzarUpagandhAnAm | aprAptaizca na zoko yasyAM hi bhaved dhRtiH sA tu || 57||

hk transliteration by Sanscript

व्रीडा नाम अकार्यकरणात्मिका । सा च गुरुव्यतिक्रमणावज्ञान-प्रतिज्ञातानिर्वहनपश्चात्तापादिभिर्विभावैः समुत्पद्यते । तां निगूढवदनाधोमुखविचिन्तनोर्वीलेखनवस्त्राङ्गुलीयकस्पर्श- नखनिकृन्तनादिभिरनुभावैरभिनयेत् । अत्रार्ये भवतः - किञ्चिदकार्यं कुर्वन्नेवं यो दृश्यते शुचिभिरन्यैः । पश्चात्तापेन युतो व्रीडित इति वेदितव्योऽसौ ॥ ५८॥

sanskrit

Shame (vrīdā) has improper action as its basis. It is caused by Determinants such as repentance on account of transgressing words of superiors or disregarding them, nonfulfilment of vows and the like. It is to be represented on the stage by Consequents such as covered face, thinking with downcast face, drawing lines on the ground, touching clothes and rings, and biting the nails, and the like. There are two Āryās on this point: 58. When a man, after he has done anything improper, is seen by those who are pure, he becomes repentant and is ashamed.

english translation

vrIDA nAma akAryakaraNAtmikA | sA ca guruvyatikramaNAvajJAna-pratijJAtAnirvahanapazcAttApAdibhirvibhAvaiH samutpadyate | tAM nigUDhavadanAdhomukhavicintanorvIlekhanavastrAGgulIyakasparza- nakhanikRntanAdibhiranubhAvairabhinayet | atrArye bhavataH - kiJcidakAryaM kurvannevaM yo dRzyate zucibhiranyaiH | pazcAttApena yuto vrIDita iti veditavyo'sau || 58||

hk transliteration by Sanscript

लज्जानिगूढवदनो भूमिं विलिखन्नखांश्च विनिकृन्तन् । वस्त्राङ्गुलीयकानां संस्पर्शं व्रीडितः कुर्यात् ॥ ५९॥

sanskrit

The ashamed man will cover his face, draw lines on the ground, bite the nails and touch clothes and rings.

english translation

lajjAnigUDhavadano bhUmiM vilikhannakhAMzca vinikRntan | vastrAGgulIyakAnAM saMsparzaM vrIDitaH kuryAt || 59||

hk transliteration by Sanscript

चपलता नाम रागद्वेषमात्सर्यामर्षाप्रतिकूल्यादिभिर्विभावैः समुत्पद्यते । तस्याश्च वाक्पारुष्यनिर्भर्त्सनवधबन्धसम्प्रहार- ताडनादिभिरनुभावैरभिनयः प्रयोक्तव्यः । अत्रार्या भवति - अविमृश्य तु यः कार्यं पुरुषो वधताडनं समारभते । अविनिश्चितकारित्वात्स तु खलु चपलो बुधैर्ज्ञेयः ॥ ६०॥

sanskrit

Inconstancy (capalatā) is caused by Determinants such as love, hatred, malice, impatience, jealousy, opposition and the like. It is to be represented on the stage by Consequents such as harsh words, rebuke, beating, killing, taking prisoner, goading and the like. There are two Āryās on this point: 60. When a man does anything like killing or beating any one without any forethought, he is said to be inconstant because of his not being definite in his action.

english translation

capalatA nAma rAgadveSamAtsaryAmarSApratikUlyAdibhirvibhAvaiH samutpadyate | tasyAzca vAkpAruSyanirbhartsanavadhabandhasamprahAra- tADanAdibhiranubhAvairabhinayaH prayoktavyaH | atrAryA bhavati - avimRzya tu yaH kAryaM puruSo vadhatADanaM samArabhate | avinizcitakAritvAtsa tu khalu capalo budhairjJeyaH || 60||

hk transliteration by Sanscript