1.
दीर्घञ्जीवितीयोऽध्यायः
Deerghanjiviteeya Adhyaya (longevity)
2.
अपामार्गतण्डुलीयोऽध्यायः
Apamarga Tanduliya Adhyaya (Dehusked Seeds of Apamarga and other medicines )
3.
आरग्वधीयोऽध्यायः
Aragvadhiya Adhyaya (Aragvadha(cassia) and other medicines)
4.
षड्विरेचनशताश्रितीयोऽध्यायः
Shadvirechanashatashritiya Adhyaya (The Resources of Six Hundred Evacuatives)
5.
मात्राशितीयोऽध्यायः
Matrashiteeya Adhyaya (The proper quantity of food and daily regimen for preserving health)
6.
तस्याशितीयोऽध्यायः
Tasyashiteeya Adhyaya (Seasonal regimen of diet and lifestyle)
7.
नवेगान्धारणीयोऽध्यायः
Naveganadharaniya Adhyaya (Non-suppressible and suppressible natural urges and other factors for health)
8.
इन्द्रियोपक्रमणीयोऽध्यायः
Indriyopakramaniya Adhyaya (The Disciplinary Protocol for Sense and Motor Organs)
9.
खुड्डाकचतुष्पादोऽध्यायः
Khuddakachatushpada Adhyaya (The four fundamental components of Healthcare)
10.
महाचतुष्पादोऽध्यायः
Mahachatushpada Adhyaya (The four important components of Therapeutics)
11.
तिस्रैषणीयोऽध्यायः
Tistraishaniya Adhyaya (The Three Desires of Life and important triads)
12.
वातकलाकलीयोऽध्यायः
Vatakalakaliya Adhyaya (The merits and demerits of Vata)
13.
स्नेहाध्यायः
Snehadhyaya (Oleation therapies)
14.
स्वेदाध्यायः
Swedadhyaya (Udation Therapies)
15.
उपकल्पनीयोऽध्यायः
Upakalpaniya Adhyaya (Guidelines for Hospital Management and Purification Treatment)
16.
चिकित्साप्राभृतीयोऽध्यायः
Chikitsaprabhritiya Adhyaya ( Assessment and care in Panchakarma therapies)
17.
कियन्तःशिरसीयोऽध्यायः
Kiyanta Shiraseeya Adhyaya (Diseases of three vital organs including Head and other conditions)
18.
त्रिशोथीयोऽध्यायः
Trishothiya Adhyaya (Three Types of Swellings and other conditions)
19.
अष्टोदरीयोऽध्यायः
Ashtodariya Adhyaya (Numerical Classification of Diseases)
•
महारोगाध्यायः
Maharoga Adhyaya (Dosha specific classification of diseases)
21.
अष्टौनिन्दितीयोऽध्यायः
Ashtauninditiya Adhyaya (Eight Undesirable Physical Constitutions)
22.
लङ्घनबृंहणीयोऽध्यायः
Langhanabrimhaniya Adhyaya (Reduction and nourishing therapies)
23.
सन्तर्पणीयोऽध्यायः
Santarpaniya Adhyaya (Over-nutrition, under-nutrition and its disorders)
24.
विधिशोणितीयोऽध्यायः
Vidhishonitiya Adhyaya (Characteristics of Shonita (Blood), its vitiation and disorders)
25.
यज्जःपुरुषीयोऽध्यायः
Yajjah Purushiya Adhyaya (Origin of Human Beings and the best things for life)
26.
आत्रेयभद्रकाप्यीयोऽध्यायः
Atreyabhadrakapyiya Adhyaya (Pharmacological principles of wholesome and unwholesome diet)
27.
अन्नपानविध्यध्यायः
Annapanavidhi Adhyaya ( Classification and Regimen of food and beverages)
28.
विविधाशितपीतीयोऽध्यायः
Vividhashitapitiya Adhyaya (Sequential effects of food and beverages)
29.
दशप्राणायतनीयोऽध्यायः
Dashapranayataneeya Adhyaya (The Ten Seats of Life Forces )
30.
अर्थेदशमहामूलीयोऽध्यायः
Arthedashmahamooliya Adhyaya (The Ten great vessels arising from Heart and aspects of healthy life)
Progress:54.6%
तत्रादौ वातविकाराननुव्याख्यास्यामः| तद्यथा- नखभेदश्च, विपादिका च, पादशूलं च, पादभ्रंशश्च, पादसुप्तता च, वातखुड्डता च, गुल्फग्रहश्च, पिण्डिकोद्वेष्टनं च,गृध्रसी च, जानुभेदश्च, जानुविश्लेषश्च, ऊरुस्तम्भश्च, ऊरुसादश्च, पाङ्गुल्यं च, गुदभ्रंशश्च, गुदार्तिश्च, वृषणाक्षेपश्च ,शेफस्तम्भश्च, वङ्क्षणानाहश्च, श्रोणिभेदश्च, विड्भेदश्च, उदावर्तश्च, खञ्जत्वं च, कुब्जत्वं च, वामनत्वं च, त्रिकग्रहश्च,पृष्ठग्रहश्च, पार्श्वावमर्दश्च, उदरावेष्टश्च, हृन्मोहश्च , हृद्द्रवश्च, वक्षौद्घर्षश्च , वक्षौपरोधश्च, वक्षस्तोदश्च, बाहुशोषश्च,ग्रीवास्तम्भश्च, मन्यास्तम्भश्च, कण्ठोद्ध्वंसश्च, हनुभेदश्च , ओष्ठभेदश्च, अक्षिभेदश्च , दन्तभेदश्च, दन्तशैथिल्यं च,मूकत्वं च , वाक्सङ्गश्च, कषायास्यता च, मुखशोषश्च, अरसज्ञता च, घ्राणनाशश्च, कर्णशूलं च, अशब्दश्रवणं च,उच्चैःश्रुतिश्च , बाधिर्यं च, वर्त्मस्तम्भश्च, वर्त्मसङ्कोचश्च, तिमिरं च, अक्षिशूलं च, अक्षिव्युदासश्च, भ्रूव्युदासश्च,शङ्खभेदश्च, ललाटभेदश्च, शिरोरुक् च, केशभूमिस्फुटनं च, अर्दितं च, एकाङ्गरोगश्च, सर्वाङ्गरोगश्च, पक्षवधश्च ,आक्षेपकश्च, दण्डकश्च, तमश्च , भ्रमश्च, वेपथुश्च, जृम्भा च, हिक्का च, विषादश्च, अतिप्रलापश्च, रौक्ष्यं च, पारुष्यं च,श्यावारुणावभासता च, अस्वप्नश्च, अनवस्थितचित्तत्वं च; इत्यशीतिर्वातविकारावातविकाराणामपरिसङ्ख्येयानामाविष्कृततमा व्याख्याताः ||११||
sanskrit
While there could be innumerable types of vataja nanatmaja vikaras (also known as vataja nanatmaja vyadhis, the 80 known or prevalent types are as follows: 1. Nakhabheda (Cracking of nails) 2. Vipadika (Cracking of soles) 3. Pada shula (Pain in foot) 4. Pada bhramsha (Foot drop) 5. Pada suptata (Numbness in feet) 6. Vata khuddata (Pain in ankle region) 7. Gulphagraha (Stiffness in ankle region) 8. Pindikodveshtana (Cramps in calf muscles) 9. Gridhrasi (Sciatica) 10. Janubheda (Tearing pain in knee) 11. Janu Vishlesha (Dislocation in knee joint) 12. Urustambha (Stiffness in thigh) 13. Urusada (Loss of movement in thigh) 14. Pangulya (Paraplegia) 15. Guda bhramsha (Rectum prolapse) 16. Gudarti (Pain in anus) 17. Vrushana Kshepa (Pain in scroatum) 18. Shephastambha (stiffness in penis) 19. Vankshananaha (sprain in groin) 20. Shronibheda (Pain in pelvis girdle) 21. Vid bheda (Diarrhoea) 22. Udavarta (reverse direction of vata) 23. Khanjatva (Limping) 24. Kubjatva (Kyphosis) 25. Vamanatva (Dwarfism) 26.Trikgraha (Stiffness in sacral region) 27. Prusthagraha (Stiffness in back) 28.Parshvavamarda (Compression in sides) 29. Udaravesta (Twisting pain in abdomen) 30. Hrinmoha (Cardiac dysfunction) 31. Hriddrava (Tachycardia) 32. Vaksha uddharsa (Rubbing pain in chest) 33. Vaksha uparodha (Constriction in chest) 34. Vaksha toda (Pricking pain in chest) 35. Bahu shosha (Wasting of arm) 36. Grivastambha (Stiffness in neck) 37. Manyastambha (Torticollis) 38. Kanthoddhvamsa (Hoarseness of voice) 39. Hanubheda (Cracking pain in jaw) 40. Oshthabheda (Cracking pain in lips) 41. Aksibheda (Cracking pain in eyes) 42. Dantabheda (Cracking pain in teeth) 43. Danta Shaithilya (Loose teeth) 44. Mookatva (Aphasia) 45. Vaksanga (Stammering speech) 46. Kashayasyata (Astringent taste in mouth) 47. Mukhashosha (Dryness in mouth) 48. Arasajnata (Loss of taste sensation) 49. Ghrana-nasha (Loss of smell sensation) 50. Karnashoola (Ear ache) 51. Ashabdashravana (Tinnitus) 52. Ucchaishruti (Hard of hearing)) 53. Badhirya (Deafness) 54. Vartmastambha (Stiffness in eyelids) 55. Vartma sankocha (Entropion) 56. Timira (Loss of vision) 57. Akshishula (Pain in eyes) 58. Akshivyudasa (Squint eye) 59. Bhruvyudasa (Twisting in eye brows) 60. Shankhabheda (Cracking pain in temporal region of head) 61. Lalata bheda (Cracking pain in frontal region of head) 62. Shiro ruk (Headache) 63. Keshabhoomisphutana (Cracking of scalp) 64. Ardita (Facial paralysis) 65. Ekanga roga (Monoplegia) 66. Sarvanga roga (Quadriplegia) 67. Pakshavadha (Hemiplegia) 68. Akshepaka (Clonic convulsions) 69. Dandaka (Tonic convulsions) 70. Tama (Feeling of darkness in front of eye or fainting) 71. Bhrama (Giddiness) 72. Vepathu (Tremor) 73. Jrumbha (Yawning) 74. Hikka (Hiccup) 75.Vishada (Depression or asthenia) 76. Atipralapa (Excessive delirium) 77. Raukshya (Roughness) 78. Parushya (Coarseness) 79. Syavarunavabhasata (Black reddish appearance) 80. Asvapna (Insomnia) (Anavasthita chittatva (Unstable mind))
english translation
tatrAdau vAtavikArAnanuvyAkhyAsyAmaH| tadyathA- nakhabhedazca, vipAdikA ca, pAdazUlaM ca, pAdabhraMzazca, pAdasuptatA ca, vAtakhuDDatA ca, gulphagrahazca, piNDikodveSTanaM ca,gRdhrasI ca, jAnubhedazca, jAnuvizleSazca, Urustambhazca, UrusAdazca, pAGgulyaM ca, gudabhraMzazca, gudArtizca, vRSaNAkSepazca ,zephastambhazca, vaGkSaNAnAhazca, zroNibhedazca, viDbhedazca, udAvartazca, khaJjatvaM ca, kubjatvaM ca, vAmanatvaM ca, trikagrahazca,pRSThagrahazca, pArzvAvamardazca, udarAveSTazca, hRnmohazca , hRddravazca, vakSaudgharSazca , vakSauparodhazca, vakSastodazca, bAhuzoSazca,grIvAstambhazca, manyAstambhazca, kaNThoddhvaMsazca, hanubhedazca , oSThabhedazca, akSibhedazca , dantabhedazca, dantazaithilyaM ca,mUkatvaM ca , vAksaGgazca, kaSAyAsyatA ca, mukhazoSazca, arasajJatA ca, ghrANanAzazca, karNazUlaM ca, azabdazravaNaM ca,uccaiHzrutizca , bAdhiryaM ca, vartmastambhazca, vartmasaGkocazca, timiraM ca, akSizUlaM ca, akSivyudAsazca, bhrUvyudAsazca,zaGkhabhedazca, lalATabhedazca, ziroruk ca, kezabhUmisphuTanaM ca, arditaM ca, ekAGgarogazca, sarvAGgarogazca, pakSavadhazca ,AkSepakazca, daNDakazca, tamazca , bhramazca, vepathuzca, jRmbhA ca, hikkA ca, viSAdazca, atipralApazca, raukSyaM ca, pAruSyaM ca,zyAvAruNAvabhAsatA ca, asvapnazca, anavasthitacittatvaM ca; ityazItirvAtavikArAvAtavikArANAmaparisaGkhyeyAnAmAviSkRtatamA vyAkhyAtAH ||11||
hk transliteration
सर्वेष्वपि खल्वेतेषु वातविकारेषूक्तेष्वन्येषु चानुक्तेषु वायोरिदमात्मरूपमपरिणामि कर्मणश्च स्वलक्षणं, यदुपलभ्य तदवयवंवा विमुक्तसन्देहा वातविकारमेवाध्यवस्यन्ति कुशलाः; तद्यथा- रौक्ष्यं शैत्यं लाघवं वैशद्यं गतिरमूर्तत्वमनवस्थितत्वं चेतिवायोरात्मरूपाणि; एवंविधत्वाच्च वायोः कर्मणः स्वलक्षणमिदमस्य भवति तं तं शरीरावयवमाविशतः ; तद्यथा-स्रंसभ्रंसव्याससङ्गभेदसादहर्षतर्षकम्पवर्तचालतोदव्यथाचेष्टादीनि , तथाखरपरुषविशदसुषिरारुणवर्णकषायविरसमुखत्वशोषशूलसुप्तिसङ्कोचनस्तम्भनखञ्जतादीनि च वायोः कर्माणि; तैरन्वितंवातविकारमेवाध्यवस्येत् ||१२||
sanskrit
[Properties and pathogenic effects of vata dosha] n all the vataja variety of diseases enumerated, even when the inherent properties of vata are manifested partially, these are diagnosed and treated as the disorders of vata. For example, while roughness, coolness, lightness, non-sliminess, motion, shapelessness and instability are known to be the typical characteristics associated with vata, there are various other manifestations of the dosha depending upon the organ it afflicts: 1. Stramsa – Looseness 2. Bhramsha – Dislocation 3. Vyasa – Expansion/division 4. Sanga – Obstruction 5. Bheda – Separation 6. Sada – Depression/general malaise 7. Harsha – Excitation 8. Tarsha – Thirst/desire 9. Kampa – Tremors 10. Varta – Circumvention 11. Chala – Motion 12. Toda – Piercing pain 13. Vyatha – Aching pain 14. Cheshta – Actions 15. Khara – Coarseness 16. Parusha – Roughness 17. Vishada – Non-sliminess 18. Sushira – Porousness 19. Aruna Varna – Reddishness/red colour 20. Kashaya – Astringent taste 21. Virasa mukhatva – Tastelessness in mouth 22. Shosha – Wasting 23. Shoola – Colic type of pain 24. Supti – Numbness 25. Sankocha – Contraction 26. Stambha – Stiffness 27. Khanja – Lameness etc.
english translation
sarveSvapi khalveteSu vAtavikAreSUkteSvanyeSu cAnukteSu vAyoridamAtmarUpamapariNAmi karmaNazca svalakSaNaM, yadupalabhya tadavayavaMvA vimuktasandehA vAtavikAramevAdhyavasyanti kuzalAH; tadyathA- raukSyaM zaityaM lAghavaM vaizadyaM gatiramUrtatvamanavasthitatvaM cetivAyorAtmarUpANi; evaMvidhatvAcca vAyoH karmaNaH svalakSaNamidamasya bhavati taM taM zarIrAvayavamAvizataH ; tadyathA-sraMsabhraMsavyAsasaGgabhedasAdaharSatarSakampavartacAlatodavyathAceSTAdIni , tathAkharaparuSavizadasuSirAruNavarNakaSAyavirasamukhatvazoSazUlasuptisaGkocanastambhanakhaJjatAdIni ca vAyoH karmANi; tairanvitaMvAtavikAramevAdhyavasyet ||12||
hk transliteration
तं मधुराम्ललवणस्निग्धोष्णैरुपक्रमैरुपक्रमेत,स्नेहस्वेदास्थापनानुवासननस्तःकर्मभोजनाभ्यङ्गोत्सादनपरिषेकादिभिर्वातहरैर्मात्रां कालं च प्रमाणीकृत्य;तत्रास्थापनानुवासनं तु खलु सर्वत्रोपक्रमेभ्यो वाते प्रधानतमं मन्यन्ते भिषजः, तद्ध्यादित एव पक्वाशयमनुप्रविश्य केवलंवैकारिकं वातमूलं छिनत्ति; तत्रावजितेऽपि वाते शरीरान्तर्गता वातविकाराः प्रशान्तिमापद्यन्ते, यथा वनस्पतेर्मूले छिन्नेस्कन्धशाखाप्ररोहकुसुमफलपलाशादीनां नियतो विनाशस्तद्वत् ||१३||
sanskrit
[Management principles of vata disorders] The vitiated vata should be managed by drugs with a sweet, sour or saline taste, and various unctuous and hot therapeutics procedures such as oleation, fomentation, inhalation, diet, massage, unction, effusion, non-unctuous and unctuous enema, etc. The administered drugs or procedures should have anti-vataja properties and must be administered in appropriate dose and time. Amongst all the above mentioned procedures non-unctuous and unctuous enema are regarded as the most effective forms of treatment for the management of vataja vyadhi because enema enters the colon quickly and strikes at the very root of the vitiated vata. Thus, when vata is overcome in the colon, the disorders of vata in other parts of the body are automatically alleviated like the tree when cut at the root results in the automatic destruction of the trunk, branches, sprouts, flowers, fruits, leaves etc.
english translation
taM madhurAmlalavaNasnigdhoSNairupakramairupakrameta,snehasvedAsthApanAnuvAsananastaHkarmabhojanAbhyaGgotsAdanapariSekAdibhirvAtaharairmAtrAM kAlaM ca pramANIkRtya;tatrAsthApanAnuvAsanaM tu khalu sarvatropakramebhyo vAte pradhAnatamaM manyante bhiSajaH, taddhyAdita eva pakvAzayamanupravizya kevalaMvaikArikaM vAtamUlaM chinatti; tatrAvajite'pi vAte zarIrAntargatA vAtavikArAH prazAntimApadyante, yathA vanaspatermUle chinneskandhazAkhAprarohakusumaphalapalAzAdInAM niyato vinAzastadvat ||13||
hk transliteration
पित्तविकारांश्चत्वारिंशतमत ऊर्ध्वमनुव्याख्यास्यामः- ओषश्च, प्लोषश्च, दाहश्च, दवथुश्च, धूमकश्च, अम्लकश्च, विदाहश्च,अन्तर्दाहश्च, अंसदाहश्च , ऊष्माधिक्यं च, अतिस्वेदश्च (अङ्गस्वेदश्च), अङ्गगन्धश्च, अङ्गावदरणं च,शोणितक्लेदश्च, मांसक्लेदश्च, त्वग्दाहश्च, (मांसदाहश्च ), त्वगवदरणं च, चर्मदलनं च, रक्तकोठश्च, रक्तविस्फोटश्च,रक्तपित्तं च, रक्तमण्डलानि च, हरितत्वं च, हारिद्रत्वं च, नीलिका च, कक्षा(क्ष्या)च, कामला च, तिक्तास्यता च,लोहितगन्धास्यता च, पूतिमुखता च, तृष्णाधिक्यं च, अतृप्तिश्च, आस्यविपाकश्च, गलपाकश्च, अक्षिपाकश्च, गुदपाकश्च,मेढ्रपाकश्च, जीवादानं च , तमःप्रवेशश्च, हरितहारिद्रनेत्रमूत्रवर्चस्त्वं च; इति चत्वारिंशत्पित्तविकाराःपित्तविकाराणामपरिसङ्ख्येयानामाविष्कृततमा व्याख्याताः ||१४||
sanskrit
[Disorders of pitta dosha] Quite like the vata family of diseases, there are innumerable pittaja nanatmaja vyadhis, but the 40 most prevalent ones are: 1. Osha (Heating) 2. Plosha (Scorching) 3. Daha (Burning) 4. Davathu (Intense heat) 5. Dhoomaka (Fuming) 6. Amlaka (Hyperacidity) 7. Vidaha (Burning sensation in Mahasrotas) 8. Antardaha (Internal burning) 9. Amsadaha (Burning sensation in arm) 10. Ushmadhikya (Hyperthermia) 11. Atisveda (Excessive sweating) 12. Angagandha (Foul smell from body) 13. Angavadarana (Tearing of body parts) 14. Shonita kleda (Retention of metabolites in blood) 15. Mamsa kleda (Retention of metabolites in muscles) 16. Tvagdaha (Burning sensation in skin) 17. Tvagavadarana (Cracking of skin) 18. Charmadalana (Thickness of skin) 19. Rakta kotha (Urticarial patches) 20. Rakta visphota (Pustules) 21. Raktapitta (Bleeding disorders) 22. Raktamandala (Haemorrhagic rounded patches/ echymosis) 23. Haritatva (Greenishness) 24. Haridratva (Yellowishness) 25. Neelika (Blue moles) 26. Kaksha (Furunculosis) 27. Kamala (Jaundice) 28. Tiktasyata (Bitter taste in mouth) 29. Lohita gandhasyata (Blood-like smell (lohita) from the oral cavity) 30. Pootimookhata (Foetid smell from oral cavity, or halitosis) 31. Trishnadhikya (Polydypsia) 32. Atripti (Loss of contentment) 33. Asyavipaka (Stomatitis) 34. Galapaka (Inflammation in throat) 35. Akshipaka (Inflammation in eyes) 36. Gudapaka (Inflammation in anus) 37. Medhrapaka (Inflammation in penis) 38. Jivadana (Discharge of pure blood) 39. Tamapravesha (Darkness in front of the eye) 40. Harita Haridra Netra Mootra Varcastva (Green-yellow discolouration of eyes, urine, stool)
english translation
pittavikArAMzcatvAriMzatamata UrdhvamanuvyAkhyAsyAmaH- oSazca, ploSazca, dAhazca, davathuzca, dhUmakazca, amlakazca, vidAhazca,antardAhazca, aMsadAhazca , USmAdhikyaM ca, atisvedazca (aGgasvedazca), aGgagandhazca, aGgAvadaraNaM ca,zoNitakledazca, mAMsakledazca, tvagdAhazca, (mAMsadAhazca ), tvagavadaraNaM ca, carmadalanaM ca, raktakoThazca, raktavisphoTazca,raktapittaM ca, raktamaNDalAni ca, haritatvaM ca, hAridratvaM ca, nIlikA ca, kakSA(kSyA)ca, kAmalA ca, tiktAsyatA ca,lohitagandhAsyatA ca, pUtimukhatA ca, tRSNAdhikyaM ca, atRptizca, AsyavipAkazca, galapAkazca, akSipAkazca, gudapAkazca,meDhrapAkazca, jIvAdAnaM ca , tamaHpravezazca, haritahAridranetramUtravarcastvaM ca; iti catvAriMzatpittavikArAHpittavikArANAmaparisaGkhyeyAnAmAviSkRtatamA vyAkhyAtAH ||14||
hk transliteration
सर्वेष्वपि खल्वेतेषु पित्तविकारेषूक्तेष्वन्येषु चानुक्तेषु पित्तस्येदमात्मरूपमपरिणामि कर्मणश्च स्वलक्षणं, यदुपलभ्य तदवयवंवा विमुक्तसन्देहाः पित्तविकारमेवाध्यवस्यन्ति कुशलाः; तद्यथा- औष्ण्यं तैक्ष्ण्यं द्रवत्वमनतिस्नेहो वर्णश्च शुक्लारुणवर्जोगन्धश्च विस्रो रसौ च कटुकाम्लौ सरत्वं च पित्तस्यात्मरूपाणि; एवंविधत्वाच्च पित्तस्य कर्मणः स्वलक्षणमिदमस्य भवति तंतं शरीरावयवमाविशतः; तद्यथा- दाहौष्ण्यपाकस्वेदक्लेदकोथकण्डूस्रावरागा यथास्वं च गन्धवर्णरसाभिनिर्वर्तनं पित्तस्यकर्माणि; तैरन्वितं पित्तविकारमेवाध्यवस्येत् ||१५||
sanskrit
[Properties and pathogenic effects of pitta dosha] In all the pittaja variety of diseases enumerated, even a partial manifestation of the vitiated pitta would still warrant them to be diagnosed and treated as a disorder of the pitta. For example, heat, sharpness, liquidity, slight unctuousness, all colours except white and red, fishy smell, pungent and sour taste and fluidity are the specific characters of pitta, but the manifestations of pitta could be different depending upon the organs they afflict: 1. Daha-Burning sensation 2. Aushnya–Heat 3. Paka–Suppuration/Inflammation 4. Sweda–Perspiration 5. Kleda–Moisture 6. Kotha–Sloughing 7. Kandu–Itching 8. Srava–Discharge 9. Raga–Redness 10. Gandha (Visra ama gandha) - Foul smell 11. Rasa (katu, amla and tikta rasa) – Taste namely pungent, sour and bitter. 12. Varna (harita, haridra, peeta, neela, tamra) – Colours namely greenish, deep yellowish, yellowish, blue, coppery.
english translation
sarveSvapi khalveteSu pittavikAreSUkteSvanyeSu cAnukteSu pittasyedamAtmarUpamapariNAmi karmaNazca svalakSaNaM, yadupalabhya tadavayavaMvA vimuktasandehAH pittavikAramevAdhyavasyanti kuzalAH; tadyathA- auSNyaM taikSNyaM dravatvamanatisneho varNazca zuklAruNavarjogandhazca visro rasau ca kaTukAmlau saratvaM ca pittasyAtmarUpANi; evaMvidhatvAcca pittasya karmaNaH svalakSaNamidamasya bhavati taMtaM zarIrAvayavamAvizataH; tadyathA- dAhauSNyapAkasvedakledakothakaNDUsrAvarAgA yathAsvaM ca gandhavarNarasAbhinirvartanaM pittasyakarmANi; tairanvitaM pittavikAramevAdhyavasyet ||15||
hk transliteration
Charak Samhita
Progress:54.6%
तत्रादौ वातविकाराननुव्याख्यास्यामः| तद्यथा- नखभेदश्च, विपादिका च, पादशूलं च, पादभ्रंशश्च, पादसुप्तता च, वातखुड्डता च, गुल्फग्रहश्च, पिण्डिकोद्वेष्टनं च,गृध्रसी च, जानुभेदश्च, जानुविश्लेषश्च, ऊरुस्तम्भश्च, ऊरुसादश्च, पाङ्गुल्यं च, गुदभ्रंशश्च, गुदार्तिश्च, वृषणाक्षेपश्च ,शेफस्तम्भश्च, वङ्क्षणानाहश्च, श्रोणिभेदश्च, विड्भेदश्च, उदावर्तश्च, खञ्जत्वं च, कुब्जत्वं च, वामनत्वं च, त्रिकग्रहश्च,पृष्ठग्रहश्च, पार्श्वावमर्दश्च, उदरावेष्टश्च, हृन्मोहश्च , हृद्द्रवश्च, वक्षौद्घर्षश्च , वक्षौपरोधश्च, वक्षस्तोदश्च, बाहुशोषश्च,ग्रीवास्तम्भश्च, मन्यास्तम्भश्च, कण्ठोद्ध्वंसश्च, हनुभेदश्च , ओष्ठभेदश्च, अक्षिभेदश्च , दन्तभेदश्च, दन्तशैथिल्यं च,मूकत्वं च , वाक्सङ्गश्च, कषायास्यता च, मुखशोषश्च, अरसज्ञता च, घ्राणनाशश्च, कर्णशूलं च, अशब्दश्रवणं च,उच्चैःश्रुतिश्च , बाधिर्यं च, वर्त्मस्तम्भश्च, वर्त्मसङ्कोचश्च, तिमिरं च, अक्षिशूलं च, अक्षिव्युदासश्च, भ्रूव्युदासश्च,शङ्खभेदश्च, ललाटभेदश्च, शिरोरुक् च, केशभूमिस्फुटनं च, अर्दितं च, एकाङ्गरोगश्च, सर्वाङ्गरोगश्च, पक्षवधश्च ,आक्षेपकश्च, दण्डकश्च, तमश्च , भ्रमश्च, वेपथुश्च, जृम्भा च, हिक्का च, विषादश्च, अतिप्रलापश्च, रौक्ष्यं च, पारुष्यं च,श्यावारुणावभासता च, अस्वप्नश्च, अनवस्थितचित्तत्वं च; इत्यशीतिर्वातविकारावातविकाराणामपरिसङ्ख्येयानामाविष्कृततमा व्याख्याताः ||११||
sanskrit
While there could be innumerable types of vataja nanatmaja vikaras (also known as vataja nanatmaja vyadhis, the 80 known or prevalent types are as follows: 1. Nakhabheda (Cracking of nails) 2. Vipadika (Cracking of soles) 3. Pada shula (Pain in foot) 4. Pada bhramsha (Foot drop) 5. Pada suptata (Numbness in feet) 6. Vata khuddata (Pain in ankle region) 7. Gulphagraha (Stiffness in ankle region) 8. Pindikodveshtana (Cramps in calf muscles) 9. Gridhrasi (Sciatica) 10. Janubheda (Tearing pain in knee) 11. Janu Vishlesha (Dislocation in knee joint) 12. Urustambha (Stiffness in thigh) 13. Urusada (Loss of movement in thigh) 14. Pangulya (Paraplegia) 15. Guda bhramsha (Rectum prolapse) 16. Gudarti (Pain in anus) 17. Vrushana Kshepa (Pain in scroatum) 18. Shephastambha (stiffness in penis) 19. Vankshananaha (sprain in groin) 20. Shronibheda (Pain in pelvis girdle) 21. Vid bheda (Diarrhoea) 22. Udavarta (reverse direction of vata) 23. Khanjatva (Limping) 24. Kubjatva (Kyphosis) 25. Vamanatva (Dwarfism) 26.Trikgraha (Stiffness in sacral region) 27. Prusthagraha (Stiffness in back) 28.Parshvavamarda (Compression in sides) 29. Udaravesta (Twisting pain in abdomen) 30. Hrinmoha (Cardiac dysfunction) 31. Hriddrava (Tachycardia) 32. Vaksha uddharsa (Rubbing pain in chest) 33. Vaksha uparodha (Constriction in chest) 34. Vaksha toda (Pricking pain in chest) 35. Bahu shosha (Wasting of arm) 36. Grivastambha (Stiffness in neck) 37. Manyastambha (Torticollis) 38. Kanthoddhvamsa (Hoarseness of voice) 39. Hanubheda (Cracking pain in jaw) 40. Oshthabheda (Cracking pain in lips) 41. Aksibheda (Cracking pain in eyes) 42. Dantabheda (Cracking pain in teeth) 43. Danta Shaithilya (Loose teeth) 44. Mookatva (Aphasia) 45. Vaksanga (Stammering speech) 46. Kashayasyata (Astringent taste in mouth) 47. Mukhashosha (Dryness in mouth) 48. Arasajnata (Loss of taste sensation) 49. Ghrana-nasha (Loss of smell sensation) 50. Karnashoola (Ear ache) 51. Ashabdashravana (Tinnitus) 52. Ucchaishruti (Hard of hearing)) 53. Badhirya (Deafness) 54. Vartmastambha (Stiffness in eyelids) 55. Vartma sankocha (Entropion) 56. Timira (Loss of vision) 57. Akshishula (Pain in eyes) 58. Akshivyudasa (Squint eye) 59. Bhruvyudasa (Twisting in eye brows) 60. Shankhabheda (Cracking pain in temporal region of head) 61. Lalata bheda (Cracking pain in frontal region of head) 62. Shiro ruk (Headache) 63. Keshabhoomisphutana (Cracking of scalp) 64. Ardita (Facial paralysis) 65. Ekanga roga (Monoplegia) 66. Sarvanga roga (Quadriplegia) 67. Pakshavadha (Hemiplegia) 68. Akshepaka (Clonic convulsions) 69. Dandaka (Tonic convulsions) 70. Tama (Feeling of darkness in front of eye or fainting) 71. Bhrama (Giddiness) 72. Vepathu (Tremor) 73. Jrumbha (Yawning) 74. Hikka (Hiccup) 75.Vishada (Depression or asthenia) 76. Atipralapa (Excessive delirium) 77. Raukshya (Roughness) 78. Parushya (Coarseness) 79. Syavarunavabhasata (Black reddish appearance) 80. Asvapna (Insomnia) (Anavasthita chittatva (Unstable mind))
english translation
tatrAdau vAtavikArAnanuvyAkhyAsyAmaH| tadyathA- nakhabhedazca, vipAdikA ca, pAdazUlaM ca, pAdabhraMzazca, pAdasuptatA ca, vAtakhuDDatA ca, gulphagrahazca, piNDikodveSTanaM ca,gRdhrasI ca, jAnubhedazca, jAnuvizleSazca, Urustambhazca, UrusAdazca, pAGgulyaM ca, gudabhraMzazca, gudArtizca, vRSaNAkSepazca ,zephastambhazca, vaGkSaNAnAhazca, zroNibhedazca, viDbhedazca, udAvartazca, khaJjatvaM ca, kubjatvaM ca, vAmanatvaM ca, trikagrahazca,pRSThagrahazca, pArzvAvamardazca, udarAveSTazca, hRnmohazca , hRddravazca, vakSaudgharSazca , vakSauparodhazca, vakSastodazca, bAhuzoSazca,grIvAstambhazca, manyAstambhazca, kaNThoddhvaMsazca, hanubhedazca , oSThabhedazca, akSibhedazca , dantabhedazca, dantazaithilyaM ca,mUkatvaM ca , vAksaGgazca, kaSAyAsyatA ca, mukhazoSazca, arasajJatA ca, ghrANanAzazca, karNazUlaM ca, azabdazravaNaM ca,uccaiHzrutizca , bAdhiryaM ca, vartmastambhazca, vartmasaGkocazca, timiraM ca, akSizUlaM ca, akSivyudAsazca, bhrUvyudAsazca,zaGkhabhedazca, lalATabhedazca, ziroruk ca, kezabhUmisphuTanaM ca, arditaM ca, ekAGgarogazca, sarvAGgarogazca, pakSavadhazca ,AkSepakazca, daNDakazca, tamazca , bhramazca, vepathuzca, jRmbhA ca, hikkA ca, viSAdazca, atipralApazca, raukSyaM ca, pAruSyaM ca,zyAvAruNAvabhAsatA ca, asvapnazca, anavasthitacittatvaM ca; ityazItirvAtavikArAvAtavikArANAmaparisaGkhyeyAnAmAviSkRtatamA vyAkhyAtAH ||11||
hk transliteration
सर्वेष्वपि खल्वेतेषु वातविकारेषूक्तेष्वन्येषु चानुक्तेषु वायोरिदमात्मरूपमपरिणामि कर्मणश्च स्वलक्षणं, यदुपलभ्य तदवयवंवा विमुक्तसन्देहा वातविकारमेवाध्यवस्यन्ति कुशलाः; तद्यथा- रौक्ष्यं शैत्यं लाघवं वैशद्यं गतिरमूर्तत्वमनवस्थितत्वं चेतिवायोरात्मरूपाणि; एवंविधत्वाच्च वायोः कर्मणः स्वलक्षणमिदमस्य भवति तं तं शरीरावयवमाविशतः ; तद्यथा-स्रंसभ्रंसव्याससङ्गभेदसादहर्षतर्षकम्पवर्तचालतोदव्यथाचेष्टादीनि , तथाखरपरुषविशदसुषिरारुणवर्णकषायविरसमुखत्वशोषशूलसुप्तिसङ्कोचनस्तम्भनखञ्जतादीनि च वायोः कर्माणि; तैरन्वितंवातविकारमेवाध्यवस्येत् ||१२||
sanskrit
[Properties and pathogenic effects of vata dosha] n all the vataja variety of diseases enumerated, even when the inherent properties of vata are manifested partially, these are diagnosed and treated as the disorders of vata. For example, while roughness, coolness, lightness, non-sliminess, motion, shapelessness and instability are known to be the typical characteristics associated with vata, there are various other manifestations of the dosha depending upon the organ it afflicts: 1. Stramsa – Looseness 2. Bhramsha – Dislocation 3. Vyasa – Expansion/division 4. Sanga – Obstruction 5. Bheda – Separation 6. Sada – Depression/general malaise 7. Harsha – Excitation 8. Tarsha – Thirst/desire 9. Kampa – Tremors 10. Varta – Circumvention 11. Chala – Motion 12. Toda – Piercing pain 13. Vyatha – Aching pain 14. Cheshta – Actions 15. Khara – Coarseness 16. Parusha – Roughness 17. Vishada – Non-sliminess 18. Sushira – Porousness 19. Aruna Varna – Reddishness/red colour 20. Kashaya – Astringent taste 21. Virasa mukhatva – Tastelessness in mouth 22. Shosha – Wasting 23. Shoola – Colic type of pain 24. Supti – Numbness 25. Sankocha – Contraction 26. Stambha – Stiffness 27. Khanja – Lameness etc.
english translation
sarveSvapi khalveteSu vAtavikAreSUkteSvanyeSu cAnukteSu vAyoridamAtmarUpamapariNAmi karmaNazca svalakSaNaM, yadupalabhya tadavayavaMvA vimuktasandehA vAtavikAramevAdhyavasyanti kuzalAH; tadyathA- raukSyaM zaityaM lAghavaM vaizadyaM gatiramUrtatvamanavasthitatvaM cetivAyorAtmarUpANi; evaMvidhatvAcca vAyoH karmaNaH svalakSaNamidamasya bhavati taM taM zarIrAvayavamAvizataH ; tadyathA-sraMsabhraMsavyAsasaGgabhedasAdaharSatarSakampavartacAlatodavyathAceSTAdIni , tathAkharaparuSavizadasuSirAruNavarNakaSAyavirasamukhatvazoSazUlasuptisaGkocanastambhanakhaJjatAdIni ca vAyoH karmANi; tairanvitaMvAtavikAramevAdhyavasyet ||12||
hk transliteration
तं मधुराम्ललवणस्निग्धोष्णैरुपक्रमैरुपक्रमेत,स्नेहस्वेदास्थापनानुवासननस्तःकर्मभोजनाभ्यङ्गोत्सादनपरिषेकादिभिर्वातहरैर्मात्रां कालं च प्रमाणीकृत्य;तत्रास्थापनानुवासनं तु खलु सर्वत्रोपक्रमेभ्यो वाते प्रधानतमं मन्यन्ते भिषजः, तद्ध्यादित एव पक्वाशयमनुप्रविश्य केवलंवैकारिकं वातमूलं छिनत्ति; तत्रावजितेऽपि वाते शरीरान्तर्गता वातविकाराः प्रशान्तिमापद्यन्ते, यथा वनस्पतेर्मूले छिन्नेस्कन्धशाखाप्ररोहकुसुमफलपलाशादीनां नियतो विनाशस्तद्वत् ||१३||
sanskrit
[Management principles of vata disorders] The vitiated vata should be managed by drugs with a sweet, sour or saline taste, and various unctuous and hot therapeutics procedures such as oleation, fomentation, inhalation, diet, massage, unction, effusion, non-unctuous and unctuous enema, etc. The administered drugs or procedures should have anti-vataja properties and must be administered in appropriate dose and time. Amongst all the above mentioned procedures non-unctuous and unctuous enema are regarded as the most effective forms of treatment for the management of vataja vyadhi because enema enters the colon quickly and strikes at the very root of the vitiated vata. Thus, when vata is overcome in the colon, the disorders of vata in other parts of the body are automatically alleviated like the tree when cut at the root results in the automatic destruction of the trunk, branches, sprouts, flowers, fruits, leaves etc.
english translation
taM madhurAmlalavaNasnigdhoSNairupakramairupakrameta,snehasvedAsthApanAnuvAsananastaHkarmabhojanAbhyaGgotsAdanapariSekAdibhirvAtaharairmAtrAM kAlaM ca pramANIkRtya;tatrAsthApanAnuvAsanaM tu khalu sarvatropakramebhyo vAte pradhAnatamaM manyante bhiSajaH, taddhyAdita eva pakvAzayamanupravizya kevalaMvaikArikaM vAtamUlaM chinatti; tatrAvajite'pi vAte zarIrAntargatA vAtavikArAH prazAntimApadyante, yathA vanaspatermUle chinneskandhazAkhAprarohakusumaphalapalAzAdInAM niyato vinAzastadvat ||13||
hk transliteration
पित्तविकारांश्चत्वारिंशतमत ऊर्ध्वमनुव्याख्यास्यामः- ओषश्च, प्लोषश्च, दाहश्च, दवथुश्च, धूमकश्च, अम्लकश्च, विदाहश्च,अन्तर्दाहश्च, अंसदाहश्च , ऊष्माधिक्यं च, अतिस्वेदश्च (अङ्गस्वेदश्च), अङ्गगन्धश्च, अङ्गावदरणं च,शोणितक्लेदश्च, मांसक्लेदश्च, त्वग्दाहश्च, (मांसदाहश्च ), त्वगवदरणं च, चर्मदलनं च, रक्तकोठश्च, रक्तविस्फोटश्च,रक्तपित्तं च, रक्तमण्डलानि च, हरितत्वं च, हारिद्रत्वं च, नीलिका च, कक्षा(क्ष्या)च, कामला च, तिक्तास्यता च,लोहितगन्धास्यता च, पूतिमुखता च, तृष्णाधिक्यं च, अतृप्तिश्च, आस्यविपाकश्च, गलपाकश्च, अक्षिपाकश्च, गुदपाकश्च,मेढ्रपाकश्च, जीवादानं च , तमःप्रवेशश्च, हरितहारिद्रनेत्रमूत्रवर्चस्त्वं च; इति चत्वारिंशत्पित्तविकाराःपित्तविकाराणामपरिसङ्ख्येयानामाविष्कृततमा व्याख्याताः ||१४||
sanskrit
[Disorders of pitta dosha] Quite like the vata family of diseases, there are innumerable pittaja nanatmaja vyadhis, but the 40 most prevalent ones are: 1. Osha (Heating) 2. Plosha (Scorching) 3. Daha (Burning) 4. Davathu (Intense heat) 5. Dhoomaka (Fuming) 6. Amlaka (Hyperacidity) 7. Vidaha (Burning sensation in Mahasrotas) 8. Antardaha (Internal burning) 9. Amsadaha (Burning sensation in arm) 10. Ushmadhikya (Hyperthermia) 11. Atisveda (Excessive sweating) 12. Angagandha (Foul smell from body) 13. Angavadarana (Tearing of body parts) 14. Shonita kleda (Retention of metabolites in blood) 15. Mamsa kleda (Retention of metabolites in muscles) 16. Tvagdaha (Burning sensation in skin) 17. Tvagavadarana (Cracking of skin) 18. Charmadalana (Thickness of skin) 19. Rakta kotha (Urticarial patches) 20. Rakta visphota (Pustules) 21. Raktapitta (Bleeding disorders) 22. Raktamandala (Haemorrhagic rounded patches/ echymosis) 23. Haritatva (Greenishness) 24. Haridratva (Yellowishness) 25. Neelika (Blue moles) 26. Kaksha (Furunculosis) 27. Kamala (Jaundice) 28. Tiktasyata (Bitter taste in mouth) 29. Lohita gandhasyata (Blood-like smell (lohita) from the oral cavity) 30. Pootimookhata (Foetid smell from oral cavity, or halitosis) 31. Trishnadhikya (Polydypsia) 32. Atripti (Loss of contentment) 33. Asyavipaka (Stomatitis) 34. Galapaka (Inflammation in throat) 35. Akshipaka (Inflammation in eyes) 36. Gudapaka (Inflammation in anus) 37. Medhrapaka (Inflammation in penis) 38. Jivadana (Discharge of pure blood) 39. Tamapravesha (Darkness in front of the eye) 40. Harita Haridra Netra Mootra Varcastva (Green-yellow discolouration of eyes, urine, stool)
english translation
pittavikArAMzcatvAriMzatamata UrdhvamanuvyAkhyAsyAmaH- oSazca, ploSazca, dAhazca, davathuzca, dhUmakazca, amlakazca, vidAhazca,antardAhazca, aMsadAhazca , USmAdhikyaM ca, atisvedazca (aGgasvedazca), aGgagandhazca, aGgAvadaraNaM ca,zoNitakledazca, mAMsakledazca, tvagdAhazca, (mAMsadAhazca ), tvagavadaraNaM ca, carmadalanaM ca, raktakoThazca, raktavisphoTazca,raktapittaM ca, raktamaNDalAni ca, haritatvaM ca, hAridratvaM ca, nIlikA ca, kakSA(kSyA)ca, kAmalA ca, tiktAsyatA ca,lohitagandhAsyatA ca, pUtimukhatA ca, tRSNAdhikyaM ca, atRptizca, AsyavipAkazca, galapAkazca, akSipAkazca, gudapAkazca,meDhrapAkazca, jIvAdAnaM ca , tamaHpravezazca, haritahAridranetramUtravarcastvaM ca; iti catvAriMzatpittavikArAHpittavikArANAmaparisaGkhyeyAnAmAviSkRtatamA vyAkhyAtAH ||14||
hk transliteration
सर्वेष्वपि खल्वेतेषु पित्तविकारेषूक्तेष्वन्येषु चानुक्तेषु पित्तस्येदमात्मरूपमपरिणामि कर्मणश्च स्वलक्षणं, यदुपलभ्य तदवयवंवा विमुक्तसन्देहाः पित्तविकारमेवाध्यवस्यन्ति कुशलाः; तद्यथा- औष्ण्यं तैक्ष्ण्यं द्रवत्वमनतिस्नेहो वर्णश्च शुक्लारुणवर्जोगन्धश्च विस्रो रसौ च कटुकाम्लौ सरत्वं च पित्तस्यात्मरूपाणि; एवंविधत्वाच्च पित्तस्य कर्मणः स्वलक्षणमिदमस्य भवति तंतं शरीरावयवमाविशतः; तद्यथा- दाहौष्ण्यपाकस्वेदक्लेदकोथकण्डूस्रावरागा यथास्वं च गन्धवर्णरसाभिनिर्वर्तनं पित्तस्यकर्माणि; तैरन्वितं पित्तविकारमेवाध्यवस्येत् ||१५||
sanskrit
[Properties and pathogenic effects of pitta dosha] In all the pittaja variety of diseases enumerated, even a partial manifestation of the vitiated pitta would still warrant them to be diagnosed and treated as a disorder of the pitta. For example, heat, sharpness, liquidity, slight unctuousness, all colours except white and red, fishy smell, pungent and sour taste and fluidity are the specific characters of pitta, but the manifestations of pitta could be different depending upon the organs they afflict: 1. Daha-Burning sensation 2. Aushnya–Heat 3. Paka–Suppuration/Inflammation 4. Sweda–Perspiration 5. Kleda–Moisture 6. Kotha–Sloughing 7. Kandu–Itching 8. Srava–Discharge 9. Raga–Redness 10. Gandha (Visra ama gandha) - Foul smell 11. Rasa (katu, amla and tikta rasa) – Taste namely pungent, sour and bitter. 12. Varna (harita, haridra, peeta, neela, tamra) – Colours namely greenish, deep yellowish, yellowish, blue, coppery.
english translation
sarveSvapi khalveteSu pittavikAreSUkteSvanyeSu cAnukteSu pittasyedamAtmarUpamapariNAmi karmaNazca svalakSaNaM, yadupalabhya tadavayavaMvA vimuktasandehAH pittavikAramevAdhyavasyanti kuzalAH; tadyathA- auSNyaM taikSNyaM dravatvamanatisneho varNazca zuklAruNavarjogandhazca visro rasau ca kaTukAmlau saratvaM ca pittasyAtmarUpANi; evaMvidhatvAcca pittasya karmaNaH svalakSaNamidamasya bhavati taMtaM zarIrAvayavamAvizataH; tadyathA- dAhauSNyapAkasvedakledakothakaNDUsrAvarAgA yathAsvaM ca gandhavarNarasAbhinirvartanaM pittasyakarmANi; tairanvitaM pittavikAramevAdhyavasyet ||15||
hk transliteration