•
ज्वरनिदानम्
Jwara Nidana (Fundamental Principles of Diagnosis and Jwara)
2.
रक्तपित्तनिदानम्
Raktapitta Nidana (Diagnosis and etiopathogenesis of Bleeding Disorders)
3.
गुल्मनिदानम्
Gulma Nidana (Diagnosis and etio-pathogenesis of Abdominal lumps)
4.
प्रमेहनिदानम्
Prameha Nidana (Diagnosis and etiopatheogenesis of Obstinate Urinary Disorders including diabetes)
5.
कुष्ठनिदानम्
Kushtha Nidana (Diagnosis and etiopathogenesis of Skin diseases)
6.
शोषनिदानम्
Shosha Nidana (Diagnosis and etiopathogenesis of Progressive wasting disease)
7.
उन्मादनिदानम्
Unmada Nidana (Diagnosis and etiopathogenesis of psychosis disorders)
8.
अपस्मारनिदानम्
Apasmara Nidana (Diagnosis and etiopathogenesis of seizure disorders)
Progress:10.5%
स यदा प्रकुपितः प्रविश्यामाशयमूष्मणा सह मिश्रीभूयाद्यमाहारपरिणामधातुं रसनामानमन्ववेत्य रसस्वेदवहानि स्रोतांसि पिधायाग्निमुपहत्य पक्तिस्थानादूष्माणं बहिर्निरस्य प्रपीडयन् केवलं शरीरमनुप्रपद्यते, तदा ज्वरमभिनिर्वर्तयति ||२६||
sanskrit
[Pathogenesis] The vitiated kapha enters the amashaya and gets mixed with the initial dhatu formed in the process, rasa, along with the digested food. This improperly formed rasa cause sluggish circulation and further block the micro channels of rasa and sweda. The core digestive agni gets displaced out of its original site (pakti sthana), spreading out through the body. As channels of sweat are blocked and are unable to dissipate the heat, temperature rises all over the body, causing jwara.
english translation
sa yadA prakupitaH pravizyAmAzayamUSmaNA saha mizrIbhUyAdyamAhArapariNAmadhAtuM rasanAmAnamanvavetya rasasvedavahAni srotAMsi pidhAyAgnimupahatya paktisthAnAdUSmANaM bahirnirasya prapIDayan kevalaM zarIramanuprapadyate, tadA jvaramabhinirvartayati ||26||
hk transliteration
तस्येमानि लिङ्गानि भवन्ति; तद्यथा- युगपदेव केवले शरीरे ज्वरस्याभ्यागमनमभिवृद्धिर्वा भुक्तमात्रे पूर्वाह्णे पूर्वरात्रे वसन्तकाले वा विशेषेण, गुरुगात्रत्वम्, अनन्नाभिलाषः, श्लेष्मप्रसेकः, मुखमाधुर्यं, हृल्लासः, हृदयोपलेपः, स्तिमितत्वं, छर्दिः, मृद्वग्निता, निद्राधिक्यं, स्तम्भः,तन्द्रा, कासः, श्वासः, प्रतिश्यायः, शैत्यं, श्वैत्यं च नखनयनवदनमूत्रपुरीषत्वचाम्, अत्यर्थं च शीतपिडका भृशमङ्गेभ्य उत्तिष्ठन्ति, उष्णाभिप्रायता, निदानोक्तानुपशयो विपरीतोपशयश्च; इति(श्लेष्मज्वरलिङ्गानि भवन्ति) ||२७||
sanskrit
[Clinical features] The symptoms of shleshmaja (kaphaja) jwara include the simultaneous onset of mild fever in the whole body, specially just after meals, forenoon, early night or spring season. This type of fever causes heaviness in the body, less desire to eat, excess secretion of shleshma (phlegm), sweet taste in the mouth, nausea, coating in the heart (causing wheezing), vomiting, mild appetite, excessive sleep or narcolepsy, stiffness, drowsiness, cough, dyspnea, coryza, coldness, whiteness in nails, eyes, face, urine and skin, urticarial patches in the body, desire to be subjected to heat, unsuitability of the described etiological factors and suitability of opposite to them.
english translation
tasyemAni liGgAni bhavanti; tadyathA- yugapadeva kevale zarIre jvarasyAbhyAgamanamabhivRddhirvA bhuktamAtre pUrvAhNe pUrvarAtre vasantakAle vA vizeSeNa, gurugAtratvam, anannAbhilASaH, zleSmaprasekaH, mukhamAdhuryaM, hRllAsaH, hRdayopalepaH, stimitatvaM, chardiH, mRdvagnitA, nidrAdhikyaM, stambhaH,tandrA, kAsaH, zvAsaH, pratizyAyaH, zaityaM, zvaityaM ca nakhanayanavadanamUtrapurISatvacAm, atyarthaM ca zItapiDakA bhRzamaGgebhya uttiSThanti, uSNAbhiprAyatA, nidAnoktAnupazayo viparItopazayazca; iti(zleSmajvaraliGgAni bhavanti) ||27||
hk transliteration
विषमाशनादनशनादन्नपरिवर्तादृतुव्यापत्तेरसात्म्यगन्धोपघ्राणाद्विषोपहतस्य चोदकस्योपयोगाद्गरेभ्यो गिरीणां चोपश्लेषात् स्वेदवमनविरेचनास्थापनानुवासनशिरोविरेचनानामयथावत्प्रयोगात् मिथ्यासंसर्जनाद्वा स्त्रीणां च विषमप्रजननात् प्रजातानां च मिथ्योपचाराद्यथोक्तानां च हेतूनां मिश्रीभावाद्यथानिदानं द्वन्द्वानामन्यतमः सर्वे वा त्रयो दोषा युगपत् प्रकोपमापद्यन्ते,ते प्रकुपितास्तयैवानुपूर्व्या ज्वरमभिनिर्वर्तयन्ति ||२८||
sanskrit
[Sannipatika jwara: Causes] Irregular diet, fasting, change in regular meals, seasonal derangement, unsuitable odors, use of hilly water full of poisonous sediments, improper medication by ghee, oils and fats, medical fomentations, emesis, purgation, oily or decoction enema, nasal instillations, faulty diets after purification therapies, women undergoing abnormal delivery and inappropriate post-partum management - these are some of the etiological factors that have already been mentioned as causes of vitiation of doshas, that cause fever.
english translation
viSamAzanAdanazanAdannaparivartAdRtuvyApatterasAtmyagandhopaghrANAdviSopahatasya codakasyopayogAdgarebhyo girINAM copazleSAt svedavamanavirecanAsthApanAnuvAsanazirovirecanAnAmayathAvatprayogAt mithyAsaMsarjanAdvA strINAM ca viSamaprajananAt prajAtAnAM ca mithyopacArAdyathoktAnAM ca hetUnAM mizrIbhAvAdyathAnidAnaM dvandvAnAmanyatamaH sarve vA trayo doSA yugapat prakopamApadyante,te prakupitAstayaivAnupUrvyA jvaramabhinirvartayanti ||28||
hk transliteration
तत्र तथोक्तानां ज्वरलिङ्गानां मिश्रीभावविशेषदर्शनाद्द्वान्द्विकमन्यतमं ज्वरं सान्निपातिकं वा विद्यात् ||२९||
sanskrit
[Clinical features] When the symptoms exhibit the dominance of two doshas, it is called sansrishta (dwandaja) jwara and in case all three doshas are vitiated, it is called sannipatika jwara (tridoshic fever).
english translation
tatra tathoktAnAM jvaraliGgAnAM mizrIbhAvavizeSadarzanAddvAndvikamanyatamaM jvaraM sAnnipAtikaM vA vidyAt ||29||
hk transliteration
अभिघाताभिषङ्गाभिचाराभिशापेभ्य आगन्तुर्हि व्यथापूर्वोऽष्टमो ज्वरो भवति| स किञ्चित्कालमागन्तुः केवलो भूत्वा पश्चाद्दोषैरनुबध्यते|तत्राभिघातजो वायुना दुष्टशोणिताधिष्ठानेन,अभिषङ्गजःपुनर्वातपित्ताभ्याम्,अभिचाराभिशापजौ तु सन्निपातेनानुबध्येते ||३०||
sanskrit
[Agantu jwara (Exogenous fever)] Agantuja jwara (jwara caused due to exogenous factors) is the eighth type of fever. This fever is accompanied with pain and is often caused by trauma, association with evil, fascination, and wrath (of the wise and the elders). These causes directly manifest as fever without any prodromal symptoms for a transitional duration. Slowly, with the passage of time, doshas get vitiated and their effects manifest as above. Fevers caused due to trauma influence blood pathology, while association with evil afflicts vata and pitta, and fascination and wrath causes sannipata (and therefore, leads to an incurable condition).
english translation
abhighAtAbhiSaGgAbhicArAbhizApebhya Aganturhi vyathApUrvo'STamo jvaro bhavati| sa kiJcitkAlamAgantuH kevalo bhUtvA pazcAddoSairanubadhyate|tatrAbhighAtajo vAyunA duSTazoNitAdhiSThAnena,abhiSaGgajaHpunarvAtapittAbhyAm,abhicArAbhizApajau tu sannipAtenAnubadhyete ||30||
hk transliteration
Charak Samhita
Progress:10.5%
स यदा प्रकुपितः प्रविश्यामाशयमूष्मणा सह मिश्रीभूयाद्यमाहारपरिणामधातुं रसनामानमन्ववेत्य रसस्वेदवहानि स्रोतांसि पिधायाग्निमुपहत्य पक्तिस्थानादूष्माणं बहिर्निरस्य प्रपीडयन् केवलं शरीरमनुप्रपद्यते, तदा ज्वरमभिनिर्वर्तयति ||२६||
sanskrit
[Pathogenesis] The vitiated kapha enters the amashaya and gets mixed with the initial dhatu formed in the process, rasa, along with the digested food. This improperly formed rasa cause sluggish circulation and further block the micro channels of rasa and sweda. The core digestive agni gets displaced out of its original site (pakti sthana), spreading out through the body. As channels of sweat are blocked and are unable to dissipate the heat, temperature rises all over the body, causing jwara.
english translation
sa yadA prakupitaH pravizyAmAzayamUSmaNA saha mizrIbhUyAdyamAhArapariNAmadhAtuM rasanAmAnamanvavetya rasasvedavahAni srotAMsi pidhAyAgnimupahatya paktisthAnAdUSmANaM bahirnirasya prapIDayan kevalaM zarIramanuprapadyate, tadA jvaramabhinirvartayati ||26||
hk transliteration
तस्येमानि लिङ्गानि भवन्ति; तद्यथा- युगपदेव केवले शरीरे ज्वरस्याभ्यागमनमभिवृद्धिर्वा भुक्तमात्रे पूर्वाह्णे पूर्वरात्रे वसन्तकाले वा विशेषेण, गुरुगात्रत्वम्, अनन्नाभिलाषः, श्लेष्मप्रसेकः, मुखमाधुर्यं, हृल्लासः, हृदयोपलेपः, स्तिमितत्वं, छर्दिः, मृद्वग्निता, निद्राधिक्यं, स्तम्भः,तन्द्रा, कासः, श्वासः, प्रतिश्यायः, शैत्यं, श्वैत्यं च नखनयनवदनमूत्रपुरीषत्वचाम्, अत्यर्थं च शीतपिडका भृशमङ्गेभ्य उत्तिष्ठन्ति, उष्णाभिप्रायता, निदानोक्तानुपशयो विपरीतोपशयश्च; इति(श्लेष्मज्वरलिङ्गानि भवन्ति) ||२७||
sanskrit
[Clinical features] The symptoms of shleshmaja (kaphaja) jwara include the simultaneous onset of mild fever in the whole body, specially just after meals, forenoon, early night or spring season. This type of fever causes heaviness in the body, less desire to eat, excess secretion of shleshma (phlegm), sweet taste in the mouth, nausea, coating in the heart (causing wheezing), vomiting, mild appetite, excessive sleep or narcolepsy, stiffness, drowsiness, cough, dyspnea, coryza, coldness, whiteness in nails, eyes, face, urine and skin, urticarial patches in the body, desire to be subjected to heat, unsuitability of the described etiological factors and suitability of opposite to them.
english translation
tasyemAni liGgAni bhavanti; tadyathA- yugapadeva kevale zarIre jvarasyAbhyAgamanamabhivRddhirvA bhuktamAtre pUrvAhNe pUrvarAtre vasantakAle vA vizeSeNa, gurugAtratvam, anannAbhilASaH, zleSmaprasekaH, mukhamAdhuryaM, hRllAsaH, hRdayopalepaH, stimitatvaM, chardiH, mRdvagnitA, nidrAdhikyaM, stambhaH,tandrA, kAsaH, zvAsaH, pratizyAyaH, zaityaM, zvaityaM ca nakhanayanavadanamUtrapurISatvacAm, atyarthaM ca zItapiDakA bhRzamaGgebhya uttiSThanti, uSNAbhiprAyatA, nidAnoktAnupazayo viparItopazayazca; iti(zleSmajvaraliGgAni bhavanti) ||27||
hk transliteration
विषमाशनादनशनादन्नपरिवर्तादृतुव्यापत्तेरसात्म्यगन्धोपघ्राणाद्विषोपहतस्य चोदकस्योपयोगाद्गरेभ्यो गिरीणां चोपश्लेषात् स्वेदवमनविरेचनास्थापनानुवासनशिरोविरेचनानामयथावत्प्रयोगात् मिथ्यासंसर्जनाद्वा स्त्रीणां च विषमप्रजननात् प्रजातानां च मिथ्योपचाराद्यथोक्तानां च हेतूनां मिश्रीभावाद्यथानिदानं द्वन्द्वानामन्यतमः सर्वे वा त्रयो दोषा युगपत् प्रकोपमापद्यन्ते,ते प्रकुपितास्तयैवानुपूर्व्या ज्वरमभिनिर्वर्तयन्ति ||२८||
sanskrit
[Sannipatika jwara: Causes] Irregular diet, fasting, change in regular meals, seasonal derangement, unsuitable odors, use of hilly water full of poisonous sediments, improper medication by ghee, oils and fats, medical fomentations, emesis, purgation, oily or decoction enema, nasal instillations, faulty diets after purification therapies, women undergoing abnormal delivery and inappropriate post-partum management - these are some of the etiological factors that have already been mentioned as causes of vitiation of doshas, that cause fever.
english translation
viSamAzanAdanazanAdannaparivartAdRtuvyApatterasAtmyagandhopaghrANAdviSopahatasya codakasyopayogAdgarebhyo girINAM copazleSAt svedavamanavirecanAsthApanAnuvAsanazirovirecanAnAmayathAvatprayogAt mithyAsaMsarjanAdvA strINAM ca viSamaprajananAt prajAtAnAM ca mithyopacArAdyathoktAnAM ca hetUnAM mizrIbhAvAdyathAnidAnaM dvandvAnAmanyatamaH sarve vA trayo doSA yugapat prakopamApadyante,te prakupitAstayaivAnupUrvyA jvaramabhinirvartayanti ||28||
hk transliteration
तत्र तथोक्तानां ज्वरलिङ्गानां मिश्रीभावविशेषदर्शनाद्द्वान्द्विकमन्यतमं ज्वरं सान्निपातिकं वा विद्यात् ||२९||
sanskrit
[Clinical features] When the symptoms exhibit the dominance of two doshas, it is called sansrishta (dwandaja) jwara and in case all three doshas are vitiated, it is called sannipatika jwara (tridoshic fever).
english translation
tatra tathoktAnAM jvaraliGgAnAM mizrIbhAvavizeSadarzanAddvAndvikamanyatamaM jvaraM sAnnipAtikaM vA vidyAt ||29||
hk transliteration
अभिघाताभिषङ्गाभिचाराभिशापेभ्य आगन्तुर्हि व्यथापूर्वोऽष्टमो ज्वरो भवति| स किञ्चित्कालमागन्तुः केवलो भूत्वा पश्चाद्दोषैरनुबध्यते|तत्राभिघातजो वायुना दुष्टशोणिताधिष्ठानेन,अभिषङ्गजःपुनर्वातपित्ताभ्याम्,अभिचाराभिशापजौ तु सन्निपातेनानुबध्येते ||३०||
sanskrit
[Agantu jwara (Exogenous fever)] Agantuja jwara (jwara caused due to exogenous factors) is the eighth type of fever. This fever is accompanied with pain and is often caused by trauma, association with evil, fascination, and wrath (of the wise and the elders). These causes directly manifest as fever without any prodromal symptoms for a transitional duration. Slowly, with the passage of time, doshas get vitiated and their effects manifest as above. Fevers caused due to trauma influence blood pathology, while association with evil afflicts vata and pitta, and fascination and wrath causes sannipata (and therefore, leads to an incurable condition).
english translation
abhighAtAbhiSaGgAbhicArAbhizApebhya Aganturhi vyathApUrvo'STamo jvaro bhavati| sa kiJcitkAlamAgantuH kevalo bhUtvA pazcAddoSairanubadhyate|tatrAbhighAtajo vAyunA duSTazoNitAdhiSThAnena,abhiSaGgajaHpunarvAtapittAbhyAm,abhicArAbhizApajau tu sannipAtenAnubadhyete ||30||
hk transliteration