Sushruta Samhita
Progress:98.5%
ईर्ष्याभयक्रोधपरिक्षतेन लुब्धेन शुग्दैन्यनिपीडितेन । प्रद्वेषयुक्तेन च सेव्यमानमन्नं न सम्यक् परिणाममेति ॥५०१॥
Food that is consumed under the influence of jealousy, fear, anger, greed, or excessive attachment, and is associated with aversion, does not yield a proper result.
english translation
जो भोजन ईर्ष्या, भय, क्रोध, लोभ, अत्यधिक लगाव या द्वेष के प्रभाव में खाया जाता है, वह सही परिणाम नहीं देता।
hindi translation
IrSyAbhayakrodhaparikSatena lubdhena zugdainyanipIDitena । pradveSayuktena ca sevyamAnamannaM na samyak pariNAmameti ॥501॥
hk transliteration by Sanscriptमाधुर्यमन्नं गतमामसञ्ज्ञं विदग्धसञ्ज्ञं गतमम्लभावम् । किञ्चिद्विपक्वं, भृशतोदशूलं विष्टब्धमानद्धविरुद्धवातम् ॥५०२॥
Food that has lost its sweetness, has become fermented or sour, is somewhat overripe, causes intense pain, and is obstructed and incompatible with the digestive fire, should be avoided.
english translation
जो भोजन मिठास खो चुका है, खमीरयुक्त या खट्टा हो गया है, थोड़ा अधिक पका हुआ है, तीव्र दर्द उत्पन्न करता है, और पाचन अग्नि के साथ असंगत और अवरुद्ध होता है, उसे त्याग देना चाहिए।
hindi translation
mAdhuryamannaM gatamAmasaJjJaM vidagdhasaJjJaM gatamamlabhAvam । kiJcidvipakvaM, bhRzatodazUlaM viSTabdhamAnaddhaviruddhavAtam ॥502॥
hk transliteration by Sanscriptउद्गारशुद्धावपि भक्तकाङ्क्षा न जायते हृद्गुरुता च यस्य । रसावशेषेण तु सप्रसेकं चतुर्थमेतत् प्रवदन्त्यजीर्णम् ॥५०३॥
Even if the food is free from impurities, if it does not satisfy the eater's desire and causes heaviness in the heart, it is considered undigested if there is any residue of taste and it is said to be the fourth type of undigested food.
english translation
भोजन में यदि कोई अशुद्धता न हो, फिर भी यदि वह खाने की इच्छा को पूरा नहीं करता और हृदय में भारीपन का कारण बनता है, तो उसे 'अजीर्ण' माना जाता है यदि उसमें स्वाद का कोई अवशेष हो और यह चौथे प्रकार का अजीर्ण भोजन कहा जाता है।
hindi translation
udgArazuddhAvapi bhaktakAGkSA na jAyate hRdgurutA ca yasya । rasAvazeSeNa tu saprasekaM caturthametat pravadantyajIrNam ॥503॥
hk transliteration by Sanscriptमूर्च्छा प्रलापो वमथुः प्रसेकः सदनं भ्रमः । उपद्रवा भवन्त्येते मरणं चाप्यजीर्णतः ॥५०४॥
Fainting, delirium, vomiting, sneezing, loss of consciousness, and confusion are the disturbances that arise from undigested food, and they can also lead to death.
english translation
मूर्च्छा, बकवास, उल्टी, छींक, चेतना की हानि, और भ्रम ये सभी उपद्रव अजीर्ण से उत्पन्न होते हैं, और ये मृत्यु का भी कारण बन सकते हैं।
hindi translation
mUrcchA pralApo vamathuH prasekaH sadanaM bhramaH । upadravA bhavantyete maraNaM cApyajIrNataH ॥504॥
hk transliteration by Sanscriptतत्रामे लङ्घनं कार्यं, विदग्धे वमनं हितम् । विष्टब्धे स्वेदनं पथ्यं, रसशेषे शयीत च ॥५०५॥
In such cases, fasting is recommended; in the case of undigested food, vomiting is beneficial. For constipation, sweating is helpful, and when there is a residue of food, resting is advised.
english translation
ऐसे मामलों में उपवास करना चाहिए; अजीर्ण में उल्टी करना लाभकारी होता है। कब्ज की स्थिति में पसीना बहाना उपयोगी है, और जब भोजन का अवशेष बचा हो, तो विश्राम करना उचित होता है।
hindi translation
tatrAme laGghanaM kAryaM, vidagdhe vamanaM hitam । viSTabdhe svedanaM pathyaM, rasazeSe zayIta ca ॥505॥
hk transliteration by Sanscript