1.
वेदोत्पत्त्यध्यायः
Origin of Ayurveda
2.
शिष्योपनयनीयाध्यायः
Initiation of the pupil
3.
अध्ययनसंप्रदानीयाध्यायः
Classification of Ayurveda
4.
प्रभाषणीयाध्यायः
General explanations
5.
अग्रोपहरणीयाध्यायः
Preliminary measures
6.
ऋतुचर्याध्यायः
Different seasons of the year
7.
यन्त्रविध्यध्यायः
Surgical appliances
8.
शस्त्रावचारणीयाध्यायः
Surgical instruments
9.
योग्यासूत्रीयाध्यायः
Practical surgical instructions
10.
विशिखानुप्रवेशनीयाध्यायः
Qualifications of a physician
11.
क्षारपाकविध्यध्यायः
Alkaline cautery
12.
अग्निकर्मविध्यध्यायः
Thermal cautery
13.
जलौकावचारणीयाध्यायः
Usage of leeches
14.
शोणितवर्णनीयाध्यायः
Description of blood
15.
दोषधातुमलक्षयवृद्धिविज्ञानीयाध्यायः
Knowledge of doshas
16.
कर्णव्यधबन्धविध्यध्यायः
Puncturing and Bandaging the ear
17.
आमपक्वैषणीयाध्यायः
Features of unripe and ripe swelling
18.
व्रणालेपनबन्धविध्यध्यायः
Poulticing and bandaging of wounds
19.
व्रणितोपासनीयाध्यायः
Care of the wounded
20.
हिताहितीयाध्यायः
Suitable and unsuitables for health
21.
व्रणप्रश्नाध्यायः
Questions concerning wounds
22.
व्रणास्रावविज्ञानीयाध्यायः
Knowledge of exudates of wounds
23.
कृत्याकृत्यविध्यध्यायः
Prognosis of wounds
24.
व्याधिसमुद्देशीयाध्यायः
Knowledge of diseases
25.
अष्टविधशस्त्रकर्मीयाध्यायः
Eight kinds of surgical operations
26.
प्रनष्टशल्यविज्ञानीयाध्यायः
Knowledge of foreign bodies
27.
शल्यापनयनीयाध्यायः
Removal of foreign bodies
28.
विपरीताविपरीतव्रणविज्ञानीयाध्यायः
Prognosis of wounds
29.
विपरीताविपरीतदूतशकुनस्वप्ननिदर्शनीयाध्यायः
Auspicious and inauspicious dreams
30.
पञ्चेन्द्रियार्थविप्रतिपत्त्यध्यायः
Good and bad sensory perceptions
31.
छायाविप्रतिपत्त्यध्यायः
Signs of Color and Fatal Prognosis
32.
स्वभावविप्रतिपत्त्यध्यायः
Good and bad nature of body parts fatal signs
33.
अवारणीयाध्यायः
Fatal Signs of Diseases
34.
युक्तसेनीयाध्यायः
Duties of army surgeon
35.
आतुरोपक्रमणीयाध्यायः
Examination of the patient
36.
भूमिप्रविभागविज्ञानीयाध्यायः
Kinds of land regions
37.
मिश्रकाध्यायः
Drugs of specific actions
38.
द्रव्यसंग्रहणीयाध्यायः
Groups of drugs
39.
संशोधनसंशमनीयाध्यायः
Purificatory and Palliative Drugs
40.
द्रव्यरसगुणवीर्यविपाकविज्ञानीयाध्यायः
Drugs and Their Properties
41.
द्रव्यविशेषविज्ञानीयाध्यायः
Knowledge of categories of drugs
42.
रसविशेषविज्ञानीयाध्यायः
Knowledge of tastes of drugs
43.
वमनद्रव्यविकल्पविज्ञानीयाध्यायः
Recipes of emetic drugs
44.
विरेचनद्रव्यविकल्पविज्ञानीयाध्यायः
Recipes of purgative drugs
45.
द्रवद्रव्यविध्यध्यायः
Knowledge of liquid substances
•
अन्नपानविध्यध्यायः
Diet articles and regimen of diet
Progress:82.5%
अत्यर्थं वातलं ग्राहि जाम्बवं कफपित्तजित् | स्निग्धं स्वादु कषायं च राजादनफलं गुरु ||१६६||
sanskrit
The fruit of the Jambava is extremely alleviating for Vata, digestible, and overcomes Kapha and Pitta. It is oily, sweet, astringent, and heavy.
english translation
जाम्बव का फल अत्यंत वात-शामक, पचने योग्य और कफ तथा पित्त को नष्ट करने वाला होता है। यह स्निग्ध, मधुर, कषाय और भारी होता है।
hindi translation
atyarthaM vAtalaM grAhi jAmbavaM kaphapittajit | snigdhaM svAdu kaSAyaM ca rAjAdanaphalaM guru ||166||
hk transliteration by Sanscriptकषायं मधुरं रूक्षं तोदनं कफवातजित् | अम्लोष्णं लघु सङ्ग्राहि स्निग्धं पित्ताग्निवर्धनम् ||१६७||
sanskrit
The fruit is astringent, sweet, and dry. It alleviates Kapha and Vata, is sour, warm, light, and nourishing. It is oily and increases Pitta and digestion.
english translation
फल कषाय, मधुर और रूखा होता है। यह कफ और वात को कम करता है, अम्ल और उष्ण है, हल्का और संक्राही है। यह स्निग्ध है और पित्त तथा अग्नि को बढ़ाता है।
hindi translation
kaSAyaM madhuraM rUkSaM todanaM kaphavAtajit | amloSNaM laghu saGgrAhi snigdhaM pittAgnivardhanam ||167||
hk transliteration by Sanscriptआमं कषायं सङ्ग्राहि तिन्दुकं वातकोपनम् | विपाके गुरु सम्पक्वं मधुरं कफपित्तजित् ||१६८||
sanskrit
The fruit is astringent and nourishing. It alleviates Vata, is heavy in digestion, ripe, sweet, and pacifies Kapha and Pitta.
english translation
फल कषाय और संक्राही होता है। यह वात को शांत करता है, पाचन में भारी है, पक्व, मधुर और कफ तथा पित्त को शान्त करता है।
hindi translation
AmaM kaSAyaM saGgrAhi tindukaM vAtakopanam | vipAke guru sampakvaM madhuraM kaphapittajit ||168||
hk transliteration by Sanscriptमधुरं च कषायं च स्निग्धं सङ्ग्राहि बाकुलम् | स्थिरीकरं च दन्तानां विशदं फलमुच्यते ||१६९||
sanskrit
The fruit is sweet, astringent, oily, and nourishing. It is known as Bakula and strengthens the teeth, and is clear in quality.
english translation
फल मधुर, कषाय, स्निग्ध और संक्राही होता है। इसे बाकुल कहा जाता है और यह दांतों को मजबूत करता है, और इसकी गुणवत्ता स्पष्ट होती है।
hindi translation
madhuraM ca kaSAyaM ca snigdhaM saGgrAhi bAkulam | sthirIkaraM ca dantAnAM vizadaM phalamucyate ||169||
hk transliteration by Sanscriptसकषायं हिमं स्वादु धान्वनं कफवातजित् | तद्वद्गाङ्गेरुकं विद्यादश्मन्तकफलानि च ||१७०||
sanskrit
The fruit is astringent, cool, and sweet, and is effective against cough and vata. Similarly, Gangera and Ashmanta fruits should be understood in this manner.
english translation
फल कषाय, ठंडा और मधुर होता है, और यह कफ और वात के खिलाफ प्रभावी होता है। इसी प्रकार, गांगेरु और अश्मन्तक फल भी इसी प्रकार समझे जाने चाहिए।
hindi translation
sakaSAyaM himaM svAdu dhAnvanaM kaphavAtajit | tadvadgAGgerukaM vidyAdazmantakaphalAni ca ||170||
hk transliteration by SanscriptSushruta Samhita
Progress:82.5%
अत्यर्थं वातलं ग्राहि जाम्बवं कफपित्तजित् | स्निग्धं स्वादु कषायं च राजादनफलं गुरु ||१६६||
sanskrit
The fruit of the Jambava is extremely alleviating for Vata, digestible, and overcomes Kapha and Pitta. It is oily, sweet, astringent, and heavy.
english translation
जाम्बव का फल अत्यंत वात-शामक, पचने योग्य और कफ तथा पित्त को नष्ट करने वाला होता है। यह स्निग्ध, मधुर, कषाय और भारी होता है।
hindi translation
atyarthaM vAtalaM grAhi jAmbavaM kaphapittajit | snigdhaM svAdu kaSAyaM ca rAjAdanaphalaM guru ||166||
hk transliteration by Sanscriptकषायं मधुरं रूक्षं तोदनं कफवातजित् | अम्लोष्णं लघु सङ्ग्राहि स्निग्धं पित्ताग्निवर्धनम् ||१६७||
sanskrit
The fruit is astringent, sweet, and dry. It alleviates Kapha and Vata, is sour, warm, light, and nourishing. It is oily and increases Pitta and digestion.
english translation
फल कषाय, मधुर और रूखा होता है। यह कफ और वात को कम करता है, अम्ल और उष्ण है, हल्का और संक्राही है। यह स्निग्ध है और पित्त तथा अग्नि को बढ़ाता है।
hindi translation
kaSAyaM madhuraM rUkSaM todanaM kaphavAtajit | amloSNaM laghu saGgrAhi snigdhaM pittAgnivardhanam ||167||
hk transliteration by Sanscriptआमं कषायं सङ्ग्राहि तिन्दुकं वातकोपनम् | विपाके गुरु सम्पक्वं मधुरं कफपित्तजित् ||१६८||
sanskrit
The fruit is astringent and nourishing. It alleviates Vata, is heavy in digestion, ripe, sweet, and pacifies Kapha and Pitta.
english translation
फल कषाय और संक्राही होता है। यह वात को शांत करता है, पाचन में भारी है, पक्व, मधुर और कफ तथा पित्त को शान्त करता है।
hindi translation
AmaM kaSAyaM saGgrAhi tindukaM vAtakopanam | vipAke guru sampakvaM madhuraM kaphapittajit ||168||
hk transliteration by Sanscriptमधुरं च कषायं च स्निग्धं सङ्ग्राहि बाकुलम् | स्थिरीकरं च दन्तानां विशदं फलमुच्यते ||१६९||
sanskrit
The fruit is sweet, astringent, oily, and nourishing. It is known as Bakula and strengthens the teeth, and is clear in quality.
english translation
फल मधुर, कषाय, स्निग्ध और संक्राही होता है। इसे बाकुल कहा जाता है और यह दांतों को मजबूत करता है, और इसकी गुणवत्ता स्पष्ट होती है।
hindi translation
madhuraM ca kaSAyaM ca snigdhaM saGgrAhi bAkulam | sthirIkaraM ca dantAnAM vizadaM phalamucyate ||169||
hk transliteration by Sanscriptसकषायं हिमं स्वादु धान्वनं कफवातजित् | तद्वद्गाङ्गेरुकं विद्यादश्मन्तकफलानि च ||१७०||
sanskrit
The fruit is astringent, cool, and sweet, and is effective against cough and vata. Similarly, Gangera and Ashmanta fruits should be understood in this manner.
english translation
फल कषाय, ठंडा और मधुर होता है, और यह कफ और वात के खिलाफ प्रभावी होता है। इसी प्रकार, गांगेरु और अश्मन्तक फल भी इसी प्रकार समझे जाने चाहिए।
hindi translation
sakaSAyaM himaM svAdu dhAnvanaM kaphavAtajit | tadvadgAGgerukaM vidyAdazmantakaphalAni ca ||170||
hk transliteration by Sanscript