Search
- siva.sh/ramayana/bala-kanda/2/4स तु तीरं समासाद्य तमसाया महामुनिः । शिष्यमाह स्थितं पार्श्वे दृष्ट्वा तीर्थमकर्दमम् ॥ १-२-४sa tu tIraM samAsAdya tamasAyA mahAmuniH । ziSyamAha sthitaM pArzve dRSTvA tIrthamakardamam ॥ 1-2-4The eminent sage Valmiki reached the bank of Tamasa and seen a descent into the river with pellucid waters, spoke to the disciple standing by the side. ॥ 1-2-4॥
- siva.sh/ramayana/bala-kanda/2/3स मुहूर्तं गते तस्मिन्देवलोकं मुनिस्तदा । जगाम तमसातीरं जाह्नव्यास्त्वविदूरतः ॥ १-२-३sa muhUrtaM gate tasmindevalokaM munistadA । jagAma tamasAtIraM jAhnavyAstvavidUrataH ॥ 1-2-3After Narada had gone to devaloka, sage Valmiki reached the bank of river Tamasa which is not very far from the Ganges. ॥ 1-2-3॥
- siva.sh/ramayana/bala-kanda/2/2यथावत्पूजितस्तेन देवर्षिर्नारदस्तथा । आपृच्छैवाभ्यनुज्ञातः स जगाम विहायसम् ॥ १-२-२yathAvatpUjitastena devarSirnAradastathA । ApRcchaivAbhyanujJAtaH sa jagAma vihAyasam ॥ 1-2-2That divine sage Narada being worshipped befittingly by Valmiki in that way, on seeking permission of Valmiki to leave and having been permitted by Valmiki, went away heaven-ward. ॥ 1-2-2॥
- siva.sh/ramayana/bala-kanda/2/1नारदस्य तु तद्वाक्यं श्रुत्वा वाक्यविशारदः । पूजयामास धर्मात्मा सहशिष्यो महामुनिः ॥ १-२-१nAradasya tu tadvAkyaM zrutvA vAkyavizAradaH । pUjayAmAsa dharmAtmA sahaziSyo mahAmuniH ॥ 1-2-1Then, the great sage Valmiki, a skilled orator and a virtue-minded one, having heard those words of Narada, worshipped him along with disciples. ॥ 1-2-1॥
- siva.sh/ramayana/bala-kanda/1/100पठन् द्विजो वागृषभत्वमीयात् । स्यात् क्षत्रियो भूमिपतित्वमीयात् ॥ वणिग्जनः पण्यफलत्वमीयात् । जनश्च शूद्रोऽपि महत्त्वमीयात् ॥ १-१-१००paThan dvijo vAgRSabhatvamIyAt । syAt kSatriyo bhUmipatitvamIyAt ॥ vaNigjanaH paNyaphalatvamIyAt । janazca zUdro'pi mahattvamIyAt ॥ 1-1-100"By reading this Ramayana, that person if a Brahmana obtains excellency in speech, if a Kshatriya obtains land-lordship, if Vaisya attains profit in trade and even if a Sudra attains excellence." Thus Sage Narada gave a gist of Ramayana to Sage-poet Valmiki. ॥ 1-1-100॥
- siva.sh/ramayana/bala-kanda/1/99एतदाख्यानमायुष्यं पठन् रामायणं नरः । सपुत्रपौत्रः सगणः प्रेत्य स्वर्गे महीयते ॥ १-१-९९etadAkhyAnamAyuSyaM paThan rAmAyaNaM naraH । saputrapautraH sagaNaH pretya svarge mahIyate ॥ 1-1-99This Ramayana is long-life giving. A narrative by reading which a human will be blessed with sons and grandsons, and after enjoying worldly comforts with attendants, will be adored in heaven after demise. ॥ 1-1-99॥
- siva.sh/ramayana/bala-kanda/1/98इदं पवित्रं पापघ्नं पुण्यं वेदैश्च सम्मितम् । यः पठेद्रामचरितं सर्वपापैः प्रमुच्यते ॥ १-१-९८idaM pavitraM pApaghnaM puNyaM vedaizca sammitam । yaH paThedrAmacaritaM sarvapApaiH pramucyate ॥ 1-1-98This Ramayana is holy, sin-eradicating, merit-endowing, and conformable with the teachings of Vedas. Whoever reads this Legend of Rama, will be verily liberated of all sins. ॥ 1-1-98॥
- siva.sh/ramayana/bala-kanda/1/97दशवर्षसहस्राणि दशवर्षशतानि च । रामो राज्यमुपासित्वा ब्रह्मलोकं गमिष्यति ॥ १-१-९७dazavarSasahasrANi dazavarSazatAni ca । rAmo rAjyamupAsitvA brahmalokaM gamiSyati ॥ 1-1-97Rama, reigning the kingdom for eleven thousand years, will attain Brahmaloka. ॥ 1-1-97॥
- siva.sh/ramayana/bala-kanda/1/96राजवंशान् शतगुणान् स्थापयिष्यति राघवः । चातुर्वर्ण्यं च लोकेऽस्मिन् स्वे स्वे धर्मे नियोक्ष्यति ॥ १-१-९६rAjavaMzAn zataguNAn sthApayiSyati rAghavaH । cAturvarNyaM ca loke'smin sve sve dharme niyokSyati ॥ 1-1-96In this world Raghava will establish kingly dynasties in hundredfold and he will be maintaining the four-caste system positing each in his own duty, may it be caste-bound or provincial-kingdom-bound duty, in order to achieve a perfect social harmony. ॥ 1-1-96॥
- siva.sh/ramayana/bala-kanda/1/95गवां कोट्ययुतं दत्त्वा विद्वद्भ्यो विधिपूर्वकम् । । असंख्येयं धनं दत्त्वा ब्राह्मणेभ्यो महायशाः ॥ १-१-९५gavAM koTyayutaM dattvA vidvadbhyo vidhipUrvakam । । asaMkhyeyaM dhanaM dattvA brAhmaNebhyo mahAyazAH ॥ 1-1-95and crores of cows and wealth that cannot be counted, to Brahmanas and to scholars according to custom . ॥ 1-1-95॥
- siva.sh/ramayana/bala-kanda/2/4स तु तीरं समासाद्य तमसाया महामुनिः । शिष्यमाह स्थितं पार्श्वे दृष्ट्वा तीर्थमकर्दमम् ॥ १-२-४sa tu tIraM samAsAdya tamasAyA mahAmuniH । ziSyamAha sthitaM pArzve dRSTvA tIrthamakardamam ॥ 1-2-4The eminent sage Valmiki reached the bank of Tamasa and seen a descent into the river with pellucid waters, spoke to the disciple standing by the side. ॥ 1-2-4॥
- siva.sh/ramayana/bala-kanda/2/3स मुहूर्तं गते तस्मिन्देवलोकं मुनिस्तदा । जगाम तमसातीरं जाह्नव्यास्त्वविदूरतः ॥ १-२-३sa muhUrtaM gate tasmindevalokaM munistadA । jagAma tamasAtIraM jAhnavyAstvavidUrataH ॥ 1-2-3After Narada had gone to devaloka, sage Valmiki reached the bank of river Tamasa which is not very far from the Ganges. ॥ 1-2-3॥
- siva.sh/ramayana/bala-kanda/2/2यथावत्पूजितस्तेन देवर्षिर्नारदस्तथा । आपृच्छैवाभ्यनुज्ञातः स जगाम विहायसम् ॥ १-२-२yathAvatpUjitastena devarSirnAradastathA । ApRcchaivAbhyanujJAtaH sa jagAma vihAyasam ॥ 1-2-2That divine sage Narada being worshipped befittingly by Valmiki in that way, on seeking permission of Valmiki to leave and having been permitted by Valmiki, went away heaven-ward. ॥ 1-2-2॥
- siva.sh/ramayana/bala-kanda/2/1नारदस्य तु तद्वाक्यं श्रुत्वा वाक्यविशारदः । पूजयामास धर्मात्मा सहशिष्यो महामुनिः ॥ १-२-१nAradasya tu tadvAkyaM zrutvA vAkyavizAradaH । pUjayAmAsa dharmAtmA sahaziSyo mahAmuniH ॥ 1-2-1Then, the great sage Valmiki, a skilled orator and a virtue-minded one, having heard those words of Narada, worshipped him along with disciples. ॥ 1-2-1॥
- siva.sh/ramayana/bala-kanda/1/100पठन् द्विजो वागृषभत्वमीयात् । स्यात् क्षत्रियो भूमिपतित्वमीयात् ॥ वणिग्जनः पण्यफलत्वमीयात् । जनश्च शूद्रोऽपि महत्त्वमीयात् ॥ १-१-१००paThan dvijo vAgRSabhatvamIyAt । syAt kSatriyo bhUmipatitvamIyAt ॥ vaNigjanaH paNyaphalatvamIyAt । janazca zUdro'pi mahattvamIyAt ॥ 1-1-100"By reading this Ramayana, that person if a Brahmana obtains excellency in speech, if a Kshatriya obtains land-lordship, if Vaisya attains profit in trade and even if a Sudra attains excellence." Thus Sage Narada gave a gist of Ramayana to Sage-poet Valmiki. ॥ 1-1-100॥
- siva.sh/ramayana/bala-kanda/1/99एतदाख्यानमायुष्यं पठन् रामायणं नरः । सपुत्रपौत्रः सगणः प्रेत्य स्वर्गे महीयते ॥ १-१-९९etadAkhyAnamAyuSyaM paThan rAmAyaNaM naraH । saputrapautraH sagaNaH pretya svarge mahIyate ॥ 1-1-99This Ramayana is long-life giving. A narrative by reading which a human will be blessed with sons and grandsons, and after enjoying worldly comforts with attendants, will be adored in heaven after demise. ॥ 1-1-99॥
- siva.sh/ramayana/bala-kanda/1/98इदं पवित्रं पापघ्नं पुण्यं वेदैश्च सम्मितम् । यः पठेद्रामचरितं सर्वपापैः प्रमुच्यते ॥ १-१-९८idaM pavitraM pApaghnaM puNyaM vedaizca sammitam । yaH paThedrAmacaritaM sarvapApaiH pramucyate ॥ 1-1-98This Ramayana is holy, sin-eradicating, merit-endowing, and conformable with the teachings of Vedas. Whoever reads this Legend of Rama, will be verily liberated of all sins. ॥ 1-1-98॥
- siva.sh/ramayana/bala-kanda/1/97दशवर्षसहस्राणि दशवर्षशतानि च । रामो राज्यमुपासित्वा ब्रह्मलोकं गमिष्यति ॥ १-१-९७dazavarSasahasrANi dazavarSazatAni ca । rAmo rAjyamupAsitvA brahmalokaM gamiSyati ॥ 1-1-97Rama, reigning the kingdom for eleven thousand years, will attain Brahmaloka. ॥ 1-1-97॥
- siva.sh/ramayana/bala-kanda/1/96राजवंशान् शतगुणान् स्थापयिष्यति राघवः । चातुर्वर्ण्यं च लोकेऽस्मिन् स्वे स्वे धर्मे नियोक्ष्यति ॥ १-१-९६rAjavaMzAn zataguNAn sthApayiSyati rAghavaH । cAturvarNyaM ca loke'smin sve sve dharme niyokSyati ॥ 1-1-96In this world Raghava will establish kingly dynasties in hundredfold and he will be maintaining the four-caste system positing each in his own duty, may it be caste-bound or provincial-kingdom-bound duty, in order to achieve a perfect social harmony. ॥ 1-1-96॥
- siva.sh/ramayana/bala-kanda/1/95गवां कोट्ययुतं दत्त्वा विद्वद्भ्यो विधिपूर्वकम् । । असंख्येयं धनं दत्त्वा ब्राह्मणेभ्यो महायशाः ॥ १-१-९५gavAM koTyayutaM dattvA vidvadbhyo vidhipUrvakam । । asaMkhyeyaM dhanaM dattvA brAhmaNebhyo mahAyazAH ॥ 1-1-95and crores of cows and wealth that cannot be counted, to Brahmanas and to scholars according to custom . ॥ 1-1-95॥