Charak Samhita

Progress:4.5%

पिप्पल्यो हि कटुकाः सत्यो मधुरविपाका गुर्व्योनात्यर्थं स्निग्धोष्णाः प्रक्लेदिन्यो भेषजाभिमताश्चताः सद्यः; शुभाशुभकारिण्यो भवन्ति; आपातभद्राः, प्रयोगसमसाद्गुण्यात्; दोषसञ्चयानुबन्धाः;- सततमुपयुज्यमाना हि गुरुप्रक्लेदित्वाच्छ्लेष्माणमुत्क्लेशयन्ति, औष्ण्यात् पित्तं, न च वातप्रशमनायोपकल्पन्तेऽल्पस्नेहोष्णभावात्; योगवाहिन्यस्तु खलु भवन्ति;तस्मात् पिप्पलीर्नात्युपयुञ्जीत ||१६||

sanskrit

[Effect of long term consumption of long pepper] Long peppers are pungent but sweet in vipaka, heavy, not too unctuous, hot and moistening. They are considered to be among the most effective of drugs and exhibit their good or bad effect fairly quickly. If used properly and sparingly, they are beneficial but still lead to consequent accumulation of doshas. If used regularly, however, they aggravate kapha due to their heaviness and moistening properties, pitta due to their hotness while they are unable to pacify vata because of little unctuousness and hotness. Hence one should not use long peppers excessively.

english translation

pippalyo hi kaTukAH satyo madhuravipAkA gurvyonAtyarthaM snigdhoSNAH prakledinyo bheSajAbhimatAzcatAH sadyaH; zubhAzubhakAriNyo bhavanti; ApAtabhadrAH, prayogasamasAdguNyAt; doSasaJcayAnubandhAH;- satatamupayujyamAnA hi guruprakleditvAcchleSmANamutklezayanti, auSNyAt pittaM, na ca vAtaprazamanAyopakalpante'lpasnehoSNabhAvAt; yogavAhinyastu khalu bhavanti;tasmAt pippalIrnAtyupayuJjIta ||16||

hk transliteration

क्षारः पुनरौष्ण्यतैक्ष्णयलाघवोपपन्नः क्लेदयत्यादौ पश्चाद्विशोषयति, स पचनदहनभेदनार्थमुपयुज्यते; सोऽतिप्रयुज्यमानः केशाक्षिहृदयपुंस्त्वोपघातकरः सम्पद्यते| ये ह्येनं ग्रामनगरनिगमजनपदाः सततमुपयुञ्जते त आन्ध्यषाण्ढ्यखालित्यपालित्यभाजो हृदयापकर्तिनश्च भवन्ति, तद्यथा- प्राच्याश्चीनाश्च; तस्मात् क्षारं नात्युपयुञ्जीत ||१७||

sanskrit

[Effect of long term consumption of alkali] Alkali, endowed with hotness, sharpness and lightness at first acts like a liquid, but dries up subsequently. It is used for digestion, burning, and tearing but if used excessively, damages hair, eyes, heart and virility. The people of villages, cities, communes and districts who use it continuously suffer from blindness, impotency, baldness and grey hair, and constricting pain in the cardiac region, such as the inhabitants of the eastern region and China. Hence one should not use alkali excessively.

english translation

kSAraH punarauSNyataikSNayalAghavopapannaH kledayatyAdau pazcAdvizoSayati, sa pacanadahanabhedanArthamupayujyate; so'tiprayujyamAnaH kezAkSihRdayapuMstvopaghAtakaraH sampadyate| ye hyenaM grAmanagaranigamajanapadAH satatamupayuJjate ta AndhyaSANDhyakhAlityapAlityabhAjo hRdayApakartinazca bhavanti, tadyathA- prAcyAzcInAzca; tasmAt kSAraM nAtyupayuJjIta ||17||

hk transliteration

लवणं पुनरौष्ण्यतैक्ष्ण्योपपन्नम्, अनतिगुरु, अनतिस्निग्धम्, उपक्लेदि, विस्रंसनसमर्थम्, अन्नद्रव्यरुचिकरम्, आपातभद्रं प्रयोगसमसाद्गुण्यात्, दोषसञ्चयानुबन्धं, तद्रोचनपाचनोपक्लेदनविस्रंसनार्थमुपयुज्यते| तदत्यर्थमुपयुज्यमानं ग्लानिशैथिल्यदौर्बल्याभिनिर्वृत्तिकरं शरीरस्य भवति| ये ह्येनद्ग्रामनगरनिगमजनपदाः सततमुपयुञ्जते, ते भूयिष्ठं ग्लास्नवः शिथिलमांसशोणिता अपरिक्लेशसहाश्च भवन्ति| तद्यथा- बाह्लीकसौराष्ट्रिकसैन्धवसौवीरकाः; ते हि पयसाऽपि सह लवणमश्नन्ति| येऽपीह भूमेरत्यूषरा देशास्तेष्वोषधिवीरुद्वनस्पतिवानस्पत्या न जायन्तेऽल्पतेजसो वा भवन्ति, लवणोपहतत्वात्| तस्माल्लवणं नात्युपयुञ्जीत| ये ह्यतिलवणसात्म्याः पुरुषास्तेषामपि खालित्यपालित्यानि वलयश्चाकाले भवन्ति ||१८||

sanskrit

[Effect of long term consumption of salt] Salt is endowed with hotness, sharpness, moistening, laxative, and relishing qualities and is not much heavy to digest and unctuous. It gives immediate benefits when used proper course and combination. But when used habitually or excessively, it causes accumulation of dosha. Its excessive usage causes malaise, laxity and debility in the body. The people of villages, cities, communes and districts who use it continuously are exceedingly depressed, have loose muscles and blood and low tolerance for pain. Such inhabitants as those of Bahlika, Saurashtra, Sindhu and Sauveera (countries / regions in ancient times) even take salt with milk. Moreover, such regions of the world have barren, saline soil and plants – herbs, shrubs, trees and big trees – that do not grow or are stunted because of damage by salt. Hence one should not use salt too much. Even the persons who tend to use excessive salt fall victims to untimely baldness, graying of hair and wrinkles.

english translation

lavaNaM punarauSNyataikSNyopapannam, anatiguru, anatisnigdham, upakledi, visraMsanasamartham, annadravyarucikaram, ApAtabhadraM prayogasamasAdguNyAt, doSasaJcayAnubandhaM, tadrocanapAcanopakledanavisraMsanArthamupayujyate| tadatyarthamupayujyamAnaM glAnizaithilyadaurbalyAbhinirvRttikaraM zarIrasya bhavati| ye hyenadgrAmanagaranigamajanapadAH satatamupayuJjate, te bhUyiSThaM glAsnavaH zithilamAMsazoNitA apariklezasahAzca bhavanti| tadyathA- bAhlIkasaurASTrikasaindhavasauvIrakAH; te hi payasA'pi saha lavaNamaznanti| ye'pIha bhUmeratyUSarA dezAsteSvoSadhivIrudvanaspativAnaspatyA na jAyante'lpatejaso vA bhavanti, lavaNopahatatvAt| tasmAllavaNaM nAtyupayuJjIta| ye hyatilavaNasAtmyAH puruSAsteSAmapi khAlityapAlityAni valayazcAkAle bhavanti ||18||

hk transliteration

तस्मात्तेषां तत्सात्म्यतः क्रमेणापगमनं श्रेयः| सात्म्यमपि हि क्रमेणोपनिवर्त्यमानमदोषमल्पदोषं वा भवति ||१९||

sanskrit

Hence it is beneficial for them to wean themselves away gradually from the habit of using these substances. The habituated things, if given up gradually, cause no or little harm.

english translation

tasmAtteSAM tatsAtmyataH krameNApagamanaM zreyaH| sAtmyamapi hi krameNopanivartyamAnamadoSamalpadoSaM vA bhavati ||19||

hk transliteration

सात्म्यं नाम तद् यदात्मन्युपशेते; सात्म्यार्थो ह्युपशयार्थः| तत्त्रिविधं प्रवरावरमध्यविभागेन; सप्तविधं तु रसैकैकत्वेन सर्वरसोपयोगाच्च| तत्र सर्वरसं प्रवरम्, अवरमेकरसं, मध्यं तु प्रवरावरमध्यस्थम्| तत्रावरमध्याभ्यां सात्म्याभ्यां क्रमेणैव प्रवरमुपपादयेत् सात्म्यम्| सर्वरसमपि च सात्म्यमुपपन्नः प्रकृत्याद्युपयोक्त्रष्टमानि सर्वाण्याहारविधिविशेषायतनान्यभिसमीक्ष्य हितमेवानुरुध्येत ||२०||

sanskrit

[Satmya(adaptation/habituation)] Satmya(habituation) means that which suits the self. Satmya and upashaya have the same meaning. Based on one’s habitual usage of rasas, satmya could be categorized into three types- superior, inferior and medium/average. The use of all the rasas collectively is considered superior, those that use only one rasa are considered inferior, while all scenarios that lie between these two are considered medium. Effort should be made to gradually move up from the inferior and the medium types of satmya to the superior type. Even if one has achieved the superior satmya or is habituated of using all the rasas collectively, the individual should strive to abide by the factors of dietetics and nutrition as mentioned in the following verse.

english translation

sAtmyaM nAma tad yadAtmanyupazete; sAtmyArtho hyupazayArthaH| tattrividhaM pravarAvaramadhyavibhAgena; saptavidhaM tu rasaikaikatvena sarvarasopayogAcca| tatra sarvarasaM pravaram, avaramekarasaM, madhyaM tu pravarAvaramadhyastham| tatrAvaramadhyAbhyAM sAtmyAbhyAM krameNaiva pravaramupapAdayet sAtmyam| sarvarasamapi ca sAtmyamupapannaH prakRtyAdyupayoktraSTamAni sarvANyAhAravidhivizeSAyatanAnyabhisamIkSya hitamevAnurudhyeta ||20||

hk transliteration