1.
रसायन अध्याय:
Rasayana Adhyaya (Rejuvenation therapy)
2.
वाजीकरणाऽध्याय:
Vajikarana Adhyaya (Aphrodisiac therapy, virility and treatment of sexual dysfunctions)
3.
ज्वरचिकित्सितम्
Jwara Chikitsa (Management of Jwara (different types of fever))
•
रक्तपित्तचिकित्सितम्
Raktapitta Chikitsa (Management of Raktapitta (Bleeding Disorders))
5.
गुल्मचिकित्सितम्
Gulma Chikitsa (Management of Gulma)
6.
प्रमेहचिकित्सितम्
Prameha Chikitsa (Management of Prameha (Urinary Diseases including diabetes))
7.
कुष्ठचिकित्सितम्
Kushtha Chikitsa (Management of Kushtha (Skin Diseases))
8.
राजयक्ष्मचिकित्सितम्
Rajayakshma Chikitsa (Management of Rajayakshma (Wasting Diseases))
9.
उन्मादचिकित्सितम्
Unmada Chikitsa (Management of Unmada (Psychosis Disorders))
10.
अपस्मारचिकित्सितम्
Apasmara Chikitsa (Management of Apasmara (Seizure disorders))
11.
क्षतक्षीणचिकित्सितम्
Kshatakshina Chikitsa (Management of Kshata-kshina (Emaciation due to Trauma))
12.
श्वयथुचिकित्सितम्
Shvayathu Chikitsa (Management of Shvayathu (Various types of Swellings))
13.
उदरचिकित्सितम्
Udara Chikitsa (Management of Udara (Generalized enlargement of Abdomen))
14.
अर्शश्चिकित्सितम्
Arsha Chikitsa (Management of Arsha (Hemorrhoids))
15.
ग्रहणीदोषचिकित्सितम्
Grahani Dosha Chikitsa (Management of Grahani (Diseases of digestion and metabolism))
16.
पाण्डुरोगचिकित्सितम्
Pandu Chikitsa (Management of Pandu (Anemia and diseases due to blood deficiency))
17.
हिक्काश्वासचिकित्सितम्
Hikka Shwasa Chikitsa (Management of Hikka (Hiccups) and Shwasa (Dyspnea))
18.
कासचिकित्सितम्
Kasa Chikitsa (Management of Kasa (Cough of various origins))
19.
अतिसारचिकित्सितम्
Atisara Chikitsa (Management of Atisara (diarrhea and associated disorders))
20.
छर्दिचिकित्सितम्
Chhardi Chikitsa (Management of Chhardi (vomiting))
21.
विसर्पचिकित्सितम्
Visarpa Chikitsa (Management of Visarpa (acute spreading erysepalas))
22.
तृष्णाचिकित्सितम्
Trishna Chikitsa (Management of Trishna (Morbid thirst))
23.
विषचिकित्सितम्
Visha Chikitsa (Management of Visha (various types of poisoning))
24.
मदात्ययचिकित्सितम्
Madatyaya Chikitsa (Management of Madatyaya (Intoxication))
Progress:21.7%
अभ्यङ्गयोगाः परिषेचनानि सेकावगाहाः शयनानि वेश्म| शीतो विधिर्बस्तिविधानमग्र्यं पित्तज्वरे यत् प्रशमाय दिष्टम् ||९१||
sanskrit
[External applications] All measures which are prescribed for the treatment of pattika fever such as massage, sprinkling, baths, beds, room/coverings, cooling methods or enema should be applied in hemorrhagic disorder considering the season and dose.
english translation
abhyaGgayogAH pariSecanAni sekAvagAhAH zayanAni vezma| zIto vidhirbastividhAnamagryaM pittajvare yat prazamAya diSTam ||91||
hk transliteration
तद्रक्तपित्ते निखिलेन कार्यं कालं च मात्रां च पुरा समीक्ष्य| सर्पिर्गुडा ये च हिताः क्षतेभ्यस्ते रक्तपित्तं शमयन्ति सद्यः ||९२||
sanskrit
Sarpirguda (the formulation of jaggery and ghee) prescribed for the patients of kshata (chest injury) control the hemorrhagic disorder quickly.
english translation
tadraktapitte nikhilena kAryaM kAlaM ca mAtrAM ca purA samIkSya| sarpirguDA ye ca hitAH kSatebhyaste raktapittaM zamayanti sadyaH ||92||
hk transliteration
कफानुबन्धे रुधिरे सपित्ते कण्ठागते स्याद्ग्रथिते प्रयोगः| युक्तस्य युक्त्यामधुसर्पिषोश्च क्षारस्य चैवोत्पलनालजस्य ||९३||
sanskrit
[Treatment of raktapitta with associated kapha] In case of raktapitta if there is association of kapha and blood reaching the throat is adherent, alkali of the stalk of water lily mixed with honey and ghee should be used.
english translation
kaphAnubandhe rudhire sapitte kaNThAgate syAdgrathite prayogaH| yuktasya yuktyAmadhusarpiSozca kSArasya caivotpalanAlajasya ||93||
hk transliteration
मृणालपद्मोत्पलकेशराणां तथा पलाशस्य तथा प्रियङ्गोः| तथा मधूकस्य तथाऽसनस्य क्षाराः प्रयोज्या विधिनैव तेन ||९४||
sanskrit
In the same way, alkali of lotus stalk, lotus, water lily, nagakeshara, palasha, priyangu, madhuka and asana should be used.
english translation
mRNAlapadmotpalakezarANAM tathA palAzasya tathA priyaGgoH| tathA madhUkasya tathA'sanasya kSArAH prayojyA vidhinaiva tena ||94||
hk transliteration
शतावरीदाडिमतिन्तिडीकं काकोलिमेदे मधुकं विदारीम्| पिष्ट्वा च मूलं फलपूरकस्य घृतं पचेत् क्षीरचतुर्गुणं ज्ञः ||९५||
sanskrit
[Shatavaryadi ghee] Ghee should be cooked with shatavari, dadima, tintidika, kakoli, meda, madhuka and vidari along with the paste of the root of bijapura adding four times milk. This ghrita alleviates cough, fever, hardness of bowels, constipation, pain and hemorrhagic disorder.
english translation
zatAvarIdADimatintiDIkaM kAkolimede madhukaM vidArIm| piSTvA ca mUlaM phalapUrakasya ghRtaM pacet kSIracaturguNaM jJaH ||95||
hk transliteration
Charak Samhita
Progress:21.7%
अभ्यङ्गयोगाः परिषेचनानि सेकावगाहाः शयनानि वेश्म| शीतो विधिर्बस्तिविधानमग्र्यं पित्तज्वरे यत् प्रशमाय दिष्टम् ||९१||
sanskrit
[External applications] All measures which are prescribed for the treatment of pattika fever such as massage, sprinkling, baths, beds, room/coverings, cooling methods or enema should be applied in hemorrhagic disorder considering the season and dose.
english translation
abhyaGgayogAH pariSecanAni sekAvagAhAH zayanAni vezma| zIto vidhirbastividhAnamagryaM pittajvare yat prazamAya diSTam ||91||
hk transliteration
तद्रक्तपित्ते निखिलेन कार्यं कालं च मात्रां च पुरा समीक्ष्य| सर्पिर्गुडा ये च हिताः क्षतेभ्यस्ते रक्तपित्तं शमयन्ति सद्यः ||९२||
sanskrit
Sarpirguda (the formulation of jaggery and ghee) prescribed for the patients of kshata (chest injury) control the hemorrhagic disorder quickly.
english translation
tadraktapitte nikhilena kAryaM kAlaM ca mAtrAM ca purA samIkSya| sarpirguDA ye ca hitAH kSatebhyaste raktapittaM zamayanti sadyaH ||92||
hk transliteration
कफानुबन्धे रुधिरे सपित्ते कण्ठागते स्याद्ग्रथिते प्रयोगः| युक्तस्य युक्त्यामधुसर्पिषोश्च क्षारस्य चैवोत्पलनालजस्य ||९३||
sanskrit
[Treatment of raktapitta with associated kapha] In case of raktapitta if there is association of kapha and blood reaching the throat is adherent, alkali of the stalk of water lily mixed with honey and ghee should be used.
english translation
kaphAnubandhe rudhire sapitte kaNThAgate syAdgrathite prayogaH| yuktasya yuktyAmadhusarpiSozca kSArasya caivotpalanAlajasya ||93||
hk transliteration
मृणालपद्मोत्पलकेशराणां तथा पलाशस्य तथा प्रियङ्गोः| तथा मधूकस्य तथाऽसनस्य क्षाराः प्रयोज्या विधिनैव तेन ||९४||
sanskrit
In the same way, alkali of lotus stalk, lotus, water lily, nagakeshara, palasha, priyangu, madhuka and asana should be used.
english translation
mRNAlapadmotpalakezarANAM tathA palAzasya tathA priyaGgoH| tathA madhUkasya tathA'sanasya kSArAH prayojyA vidhinaiva tena ||94||
hk transliteration
शतावरीदाडिमतिन्तिडीकं काकोलिमेदे मधुकं विदारीम्| पिष्ट्वा च मूलं फलपूरकस्य घृतं पचेत् क्षीरचतुर्गुणं ज्ञः ||९५||
sanskrit
[Shatavaryadi ghee] Ghee should be cooked with shatavari, dadima, tintidika, kakoli, meda, madhuka and vidari along with the paste of the root of bijapura adding four times milk. This ghrita alleviates cough, fever, hardness of bowels, constipation, pain and hemorrhagic disorder.
english translation
zatAvarIdADimatintiDIkaM kAkolimede madhukaM vidArIm| piSTvA ca mUlaM phalapUrakasya ghRtaM pacet kSIracaturguNaM jJaH ||95||
hk transliteration