1.
रसायन अध्याय:
Rasayana Adhyaya (Rejuvenation therapy)
2.
वाजीकरणाऽध्याय:
Vajikarana Adhyaya (Aphrodisiac therapy, virility and treatment of sexual dysfunctions)
3.
ज्वरचिकित्सितम्
Jwara Chikitsa (Management of Jwara (different types of fever))
•
रक्तपित्तचिकित्सितम्
Raktapitta Chikitsa (Management of Raktapitta (Bleeding Disorders))
5.
गुल्मचिकित्सितम्
Gulma Chikitsa (Management of Gulma)
6.
प्रमेहचिकित्सितम्
Prameha Chikitsa (Management of Prameha (Urinary Diseases including diabetes))
7.
कुष्ठचिकित्सितम्
Kushtha Chikitsa (Management of Kushtha (Skin Diseases))
8.
राजयक्ष्मचिकित्सितम्
Rajayakshma Chikitsa (Management of Rajayakshma (Wasting Diseases))
9.
उन्मादचिकित्सितम्
Unmada Chikitsa (Management of Unmada (Psychosis Disorders))
10.
अपस्मारचिकित्सितम्
Apasmara Chikitsa (Management of Apasmara (Seizure disorders))
11.
क्षतक्षीणचिकित्सितम्
Kshatakshina Chikitsa (Management of Kshata-kshina (Emaciation due to Trauma))
12.
श्वयथुचिकित्सितम्
Shvayathu Chikitsa (Management of Shvayathu (Various types of Swellings))
13.
उदरचिकित्सितम्
Udara Chikitsa (Management of Udara (Generalized enlargement of Abdomen))
14.
अर्शश्चिकित्सितम्
Arsha Chikitsa (Management of Arsha (Hemorrhoids))
15.
ग्रहणीदोषचिकित्सितम्
Grahani Dosha Chikitsa (Management of Grahani (Diseases of digestion and metabolism))
16.
पाण्डुरोगचिकित्सितम्
Pandu Chikitsa (Management of Pandu (Anemia and diseases due to blood deficiency))
17.
हिक्काश्वासचिकित्सितम्
Hikka Shwasa Chikitsa (Management of Hikka (Hiccups) and Shwasa (Dyspnea))
18.
कासचिकित्सितम्
Kasa Chikitsa (Management of Kasa (Cough of various origins))
19.
अतिसारचिकित्सितम्
Atisara Chikitsa (Management of Atisara (diarrhea and associated disorders))
20.
छर्दिचिकित्सितम्
Chhardi Chikitsa (Management of Chhardi (vomiting))
21.
विसर्पचिकित्सितम्
Visarpa Chikitsa (Management of Visarpa (acute spreading erysepalas))
22.
तृष्णाचिकित्सितम्
Trishna Chikitsa (Management of Trishna (Morbid thirst))
23.
विषचिकित्सितम्
Visha Chikitsa (Management of Visha (various types of poisoning))
24.
मदात्ययचिकित्सितम्
Madatyaya Chikitsa (Management of Madatyaya (Intoxication))
Progress:21.9%
प्रियालतैलं मधुकं पयश्च सिद्धं घृतं माहिषमाजिकं वा| आम्रास्थिपूर्वैः पयसा च नस्यं ससारिवैः स्यात् कमलोत्पलैश्च ||१०१||
sanskrit
10. priyala taila or buffalo's or goat's ghee cooked with madhuka and milk, 11. mango seed, lajjatu, dhataki, mocarasa and lodhra along with milk, 12. sariva, kamala and utpala with milk.
english translation
priyAlatailaM madhukaM payazca siddhaM ghRtaM mAhiSamAjikaM vA| AmrAsthipUrvaiH payasA ca nasyaM sasArivaiH syAt kamalotpalaizca ||101||
hk transliteration
भद्रश्रियं लोहितचन्दनं च प्रपौण्डरीकं कमलोत्पले च| उशीरवानीरजलं मृणालं सहस्रवीर्या मधुकं पयस्या ||१०२||
sanskrit
Bhadrashriya, red sandal, prapaundarika, kamala, utpala, ushira, vanira, hribera, mrinala, bigger shatavari, madhuka, payasya,
english translation
bhadrazriyaM lohitacandanaM ca prapauNDarIkaM kamalotpale ca| uzIravAnIrajalaM mRNAlaM sahasravIryA madhukaM payasyA ||102||
hk transliteration
शालीक्षुमूलानि यवासगुन्द्रामूलं नलानां कुशकाशयोश्च| कुचन्दनं शैवलमप्यनन्ता कालानुसार्या तृणमूलमृद्धिः ||१०३||
sanskrit
roots of shali, ikshu, yavasa, gundra, nala, kusha, kuchandana, shaivala, ananta, seasonal grass roots (of cold season),
english translation
zAlIkSumUlAni yavAsagundrAmUlaM nalAnAM kuzakAzayozca| kucandanaM zaivalamapyanantA kAlAnusAryA tRNamUlamRddhiH ||103||
hk transliteration
मूलापुष्पाणि च वारिजानां प्रलेपनं पुष्करिणीमृदश्च| उदुम्बराश्वत्थमधूकलोध्राः कषायवृक्षाः शिशिराश्च सर्वे ||१०४||
sanskrit
riddhi, roots and flowers of aquatic plants, local application of mud from pond, udumbara, ashwattha, madhuka, lodhra and other astringent and cold plants –
english translation
mUlApuSpANi ca vArijAnAM pralepanaM puSkariNImRdazca| udumbarAzvatthamadhUkalodhrAH kaSAyavRkSAH zizirAzca sarve ||104||
hk transliteration
प्रदेहकल्पे परिषेचने च तथाऽवगाहे घृततैलसिद्धौ| रक्तस्य पित्तस्य च शान्तिमिच्छन् भद्रश्रियादीनि भिषक् प्रयुञ्ज्यात् ||१०५||
sanskrit
the physician desiring allevation of raktapitta should use the drugs of the (above) bhadrashriyadi group in anointing, sprinkling, bath and preparation of ghee and oil.
english translation
pradehakalpe pariSecane ca tathA'vagAhe ghRtatailasiddhau| raktasya pittasya ca zAntimicchan bhadrazriyAdIni bhiSak prayuJjyAt ||105||
hk transliteration
Charak Samhita
Progress:21.9%
प्रियालतैलं मधुकं पयश्च सिद्धं घृतं माहिषमाजिकं वा| आम्रास्थिपूर्वैः पयसा च नस्यं ससारिवैः स्यात् कमलोत्पलैश्च ||१०१||
sanskrit
10. priyala taila or buffalo's or goat's ghee cooked with madhuka and milk, 11. mango seed, lajjatu, dhataki, mocarasa and lodhra along with milk, 12. sariva, kamala and utpala with milk.
english translation
priyAlatailaM madhukaM payazca siddhaM ghRtaM mAhiSamAjikaM vA| AmrAsthipUrvaiH payasA ca nasyaM sasArivaiH syAt kamalotpalaizca ||101||
hk transliteration
भद्रश्रियं लोहितचन्दनं च प्रपौण्डरीकं कमलोत्पले च| उशीरवानीरजलं मृणालं सहस्रवीर्या मधुकं पयस्या ||१०२||
sanskrit
Bhadrashriya, red sandal, prapaundarika, kamala, utpala, ushira, vanira, hribera, mrinala, bigger shatavari, madhuka, payasya,
english translation
bhadrazriyaM lohitacandanaM ca prapauNDarIkaM kamalotpale ca| uzIravAnIrajalaM mRNAlaM sahasravIryA madhukaM payasyA ||102||
hk transliteration
शालीक्षुमूलानि यवासगुन्द्रामूलं नलानां कुशकाशयोश्च| कुचन्दनं शैवलमप्यनन्ता कालानुसार्या तृणमूलमृद्धिः ||१०३||
sanskrit
roots of shali, ikshu, yavasa, gundra, nala, kusha, kuchandana, shaivala, ananta, seasonal grass roots (of cold season),
english translation
zAlIkSumUlAni yavAsagundrAmUlaM nalAnAM kuzakAzayozca| kucandanaM zaivalamapyanantA kAlAnusAryA tRNamUlamRddhiH ||103||
hk transliteration
मूलापुष्पाणि च वारिजानां प्रलेपनं पुष्करिणीमृदश्च| उदुम्बराश्वत्थमधूकलोध्राः कषायवृक्षाः शिशिराश्च सर्वे ||१०४||
sanskrit
riddhi, roots and flowers of aquatic plants, local application of mud from pond, udumbara, ashwattha, madhuka, lodhra and other astringent and cold plants –
english translation
mUlApuSpANi ca vArijAnAM pralepanaM puSkariNImRdazca| udumbarAzvatthamadhUkalodhrAH kaSAyavRkSAH zizirAzca sarve ||104||
hk transliteration
प्रदेहकल्पे परिषेचने च तथाऽवगाहे घृततैलसिद्धौ| रक्तस्य पित्तस्य च शान्तिमिच्छन् भद्रश्रियादीनि भिषक् प्रयुञ्ज्यात् ||१०५||
sanskrit
the physician desiring allevation of raktapitta should use the drugs of the (above) bhadrashriyadi group in anointing, sprinkling, bath and preparation of ghee and oil.
english translation
pradehakalpe pariSecane ca tathA'vagAhe ghRtatailasiddhau| raktasya pittasya ca zAntimicchan bhadrazriyAdIni bhiSak prayuJjyAt ||105||
hk transliteration